Sökformulär

Förslag på ny varumärkeslag låter företag äga en doft

Foto på Amoxil® förpackning. Bild: McGuff.comEU-kommissionen är på gång med att göra om EUs varumärkeslagstiftning. Varumärkeslagstiftningen är komplex men klart är att förslaget innebär en stor förändring. Som nästan alltid när immaterialrättslagar görs om blir lagen mer restriktiv: de som äger varumärken gynnas. Alla andra betalar. Ett varumärke är en ensamrätt för ett företag på användningen av en viss grafisk eller språklig symbol för kommersiella syften inom ett visst område. EU-kommissionens utkast tar bland annat bort det nuvarande kravet på att sådana märken måste kunna återges grafiskt.

Monopolrätt på färger, dofter och ljud

Sedan en tid har inte bara grafiska märken utan även ljud kunnat registreras som varumärken, med motivationen att även ljud kan återges grafiskt i form av noter. Flera företag har även försökt registrera dofter. I praktiken har försöken att göra varumärken av ljud och dofter begränsats av kravet på grafisk återgivning. Kravet på att varumärken måste kunnas återges grafisk återfinns - så vitt jag vet - i alla länders varumärkeslagar. Att ta bort kravet på grafisk återgivning innebär därför en potentiellt mycket kraftig expansion av varumärkesrätten. Det enda kravet för att kunna få monopolrätt till vad som fortfarande kallas "märke" blir istället att det behöver kunna "avgränsas precist". Alltså blir det fritt fram för företag att äga inte bara en symbol, ord eller färg - utan även ett ljud, en doft, textur eller smak.

Expansionen innebär att yttrandefriheten snävas in, konkurrensen begränsas och framför allt att antalet dyra rättsprocesser om vad som är ett giltigt varumärke och inte riskerar att explodera.

En rad andra ändringar införs. Begränsningar och undantag smalnas av, rätten att invända mot varumärken begränsas i flera fall, möjligheterna att överlåta märken förbättras. Det nuvarande kravet på sökningar bland befintliga märken innan ett nyregistrering tas bort och kravet på att ansökningar ska publiceras offentligt begränsas, eftersom publicering nu bara ska göras med syftet att undersöka för opponering. Tredje parters möjlighet att komma in med observationer begränsas, eftersom dessa nu måste göras före slutet av oppositionsperioden. Å andra sidan ges registreringsbyrån möjlighet att inleda prövning på nytt om den önskar. Ytterligare text gör om "date of publication" till "date of filing" eller "date of priority". En rad artiklar ger kommissionen mer makt genom delegerade akter. Kort sagt: de flesta ändringar är negativa ur ett informationsfrihetsperspektiv.

Gränsåtgärder stoppar livsnödvändig medicin

De enskilt farligaste ändringarna är dock gränsåtgärderna.

En av de mest människofientliga aspekterna av det hårt kritiserade ACTA-avtalet var nya regler för gränsåtgärder, "border measures". Gränsåtgärder innebär att varor som påstås bryta mot en immaterialrätt beslagtas och förstörs om de förs över en tullgräns. Det har lett till extremt allvarliga konsekvenser där livsuppehållande medicin, som passerar via EU på sin sjörutt till fattiga länder, vid flera tillfällen har stoppats. Trots att medicinerna på alla sätt är lagliga både i sitt tillverkningsland och sitt destinationsland och trots att de ofta finansierats med skattemedel har läkemedelsbolag i EU fått rätt att förstöra dem för att skydda sina egna vinster. Argumentet är att medicinerna bryter mot immaterialrätter som gäller i Europa. Det mest kända fallet är de så kallade nederländska beslagen, som gäller patent. Men även varumärken har resulterat i att medicin beslagtagits. Den tyska tullen beslagtog amoxicillin, ett antibiotika for barn, därför att namnet ansågs vara alltför likt det registrerade varumärket Amoxil som då ägdes av läkemedelsjätten GlaxoSmithKline.

Flera akademiska analyser visar att gränsåtgärder för "varumärkesintrång" är ett svårt problem:

"The labels used to identify generics often may be to some extent similar or close to the trademarks of the original manufacturer."

"The generic producer would need to distinguish its labeling from all protected trademarks in all transit countries in order to ensure that the medicines are not seized in transit..."

"Trademark concerns frequently hinder generic medicine market penetration”

Till följd av EUs hårda och absurda lagar om gränsåtgärder beslagtas varje år mängder med helt lagliga varor helt av misstag. Enligt EUs tullstatistik har antalet felaktiga gränsbeslag med syftet att förhindra "immaterialrättsintrång" ökat med 46 % på tre år till över 2700 felaktiga beslag per år. Och det är konservativt räknat.

"Förfalskad" medicin: industrin överdriver och luras

Det officiella syftet med gränsåtgärderna är att hindra förfalskade mediciner. Men problemet med förfalskad medicin är knappast mer än marginellt. Lönsamma tillverkare har få incitament att sälja produkter som inte fungerar, om de förfalskar varor kan de bara sälja en gång. I slutändan är problemet med förfalskad medicin mycket kraftigt överdrivet. Syftet är att ge dominerande bolag argument för införande av konkurrensbegränsningar som kan upprätthålla deras marknadsmakt. Enligt WHO är andelen förfalskad medicin 'extremt låg'; den utgör mindre än 1 % av marknadsvärdet av all medicin som säljs i EU:

"In most industrialized countries with effective regulatory systems and market control (i.e. Australia, Canada, Japan, New Zealand, the United States of America, and most of the European Union), incidence of SFFC medicines is extremely low – less than 1% of market value according to the estimates of the countries concerned."

Amelias ändringsyrkanden

Oavsett medicin eller andra varor kan man fråga sig varför europeiska producenter ska ges rätt att stoppa laglig och nyttig handel mellan tredjepartsländer? Och varför ska europeiska skattebetalare dessutom lägga resurser på att upprätthålla dessa hinder för att gynna vissa privata företag? Minskad konkurrens mot europeiska tillverkare kan gynna dessa på kort sikt, men på lång sikt försämrar det deras relativa produktivitet. Alla blir fattigare.

För att försvara rättvisa, konkurrens, fri handel samt tillgång till medicin förslår Amelia därför en rad ändringsyrkanden via handelsutskottet INTA. Bland annat skriver vi så här:

With the aim of strengthening the free exchange of goods and services, free competition, equality, consumer choice and the right of access of all to affordable medicines and other goods without overpaying to monopolistic providers, the European Union should follow the Doha Declaration and similar texts which provide for those in need over those with the aims of greed.

I parlamentet

De nya lagarna omfattar dels ett direktiv som därefter måste implementeras av varje medlemsstat, dels av en förordning som gäller direkt som lag (med tillhörande utredning). I EU-parlamentet behandlas frågan av lagutskottet JURI. Ansvarig för utskottets rapport är den svenska folkpartisten Cecilia Wikström. I lagutskottet skuggas frågan av Amelias kollega Christian Engström som även bloggat i frågan. Parlamentets handelsutskott INTA gör ett yttrande om förslagets handelspolitiska konsekvenser, författat av rumänen George Cutas. Amelia är ansvarig för att skugga yttrandet för den Gröna gruppen.

3 kommentarer

Det här allt annat som "frihandel", det låter mer som en planekonomi.

Detta måste vara all juristers paradis, det skapar oändliga arbetstillfällen för dem.
(OBS IRONI)

Jag tror inte du behöver vara ironisk Dennis - jurister tillhör de som tjänar absolut mest på immaterialrätter, alldeles oavsett om dessa är bra för samhället eller inte. Immaterialrättsjurister är mycket medvetna om detta och är en avgörande anledning till att lagarna hela tiden blir allt krångligare. Liksom mer och mer restriktiva. 

Lägg till ny kommentar