blogg för Moa Normark

The Netflix Law

Moa Normark — Wed, 02 Oct 2013 16:47:29 +0000

Språk Svenska

Netflix är ett amerikanskt företag på stark framfart som erbjuder online streaming, och har lanserats i flera av EU:s medlemsländer. Även i Sverige har Netflix varit framgångsrika med sin etablering, trots konkurrens från inhemska alternativa utbud, och har idag lyckats ta en framskjutande position som uppmärksammats medialt i samband med firandet av företagets ettårsdag.

Netflix och online streaming ställer lagstiftarna inför nya och intressanta utmaningar eftersom deras verksamhet inte är baserad på upphovsrätten, utan på sändningsrättigheterna, vilket innebär rätten att göra något tillgängligt för allmänheten genom utsändning. Sändningsrättigheterna ger alltså inte företaget rätten till själva filerna, men däremot spridningen av filerna över internet. Dessa kan till exempel vara musik och filmer. Det är ungefär som att ge ett logistikföretag eller en lastbilschaufför en specifik rättighet som skyddar dem medans de fraktar en tavla från ett ställe till ett annat.

Sändningsrättigheter regleras på olika sätt i EU:s respektive i den svenska lagstiftningen. Sändningsrättigheterna från satelliter och kablar täcks av ett direktiv från 1993. Direktivet "Television utan gränser" och direktivet om "Tillhandahållande av audiovisuella medietjänster" (AVMSD) reglerar på samma sätt TV:s innehåll och spridning av audiovisuellt innehåll (därigenom undantas till exempel radio som ju inte är audiovisuellt.)

Så frågan som både Netflix och lagstiftaren kommer att behöva ställa sig är om den tekniska och lagliga infrastrukturen i form av samhällsstöd räcker till för den typ av etablering som Netflix håller på med. Svaret på frågan är nej, nej det gör den inte. Det är därför World Wide Web Consortium (W3C), Netflix och Google har jobbat hårt för att införa ett DRM (Digital rights management) i system i standarden HTML5.

Argumentet som stödjer detta är att det är väldigt ofördelaktigt att ha ett stort antal olika DRM plug-ins för webbläsarna på en teknisk nivå.

Det kommer att bli tekniskt svårt för de som skapar webbläsare med många olika plug-ins då det kommer att innebära förvirring för användare och programledare. Motargumentet mot detta är att vi faktiskt inte har fattat ett politiskt beslut om hur vi ska hantera detta juridiskt än.

Det visade sig finnas belägg för att den svenska tillämpningen av AVMSD inte hindrar icke-kommersiell motiverad dekryptering av mottagandet av en sändning. Du har rätt som konsument att dekryptera saker som har du har mottagit genom en sändning.

Den svenska regeringen överväger en förändring av lagen för att göra det möjligt för Netflix att använda sig av den arbetsmodell de tagit fram. Förslaget befinner sig fortfarande i ett väldigt tidigt stadium, men kan ses som ett tydligt resultat av den envisa men försiktiga strategin Netflix har bedrivit i Sverige under det senaste året: de har nått ut till fler mediala nyhetsrapporteringar än någon annan aktör med en "innovativ" arbetsmodell för streaming.

W3C DRM- systemet för webbläsare är mer komplicerat: det är i grunden en tekniskt motiverad process som utnyttjar ett juridiskt system, på grund av det inte finns något avtal som reglerar detta i Unionen.

Vidare, man kommer att stöta på kommersiella svårigheter i användningsområdena: i syfte att stödja gränsöverskridande tillgång till tjänster, är EU:s sändningsrättigheter utformade på så sätt att rätten att ta emot en sändning som köpts i ett land kan användas för att titta på samma sändning i ett annat medlemsland oavsett vad licensvillkoren för det verk som har sänts säger.

Frågan som då uppstår är hur Netflix tekniska och lagliga ambitioner står i konflikt med den nuvarande europeiska lagstiftningen och hur snabbt de, tillsammans med Google, kommer att kunna lobba för att lagstiftarna i medlemsländerna ska ändra lagstiftningen för att få den att överrensstämma med deras ambitioner och tänkta affärsmodell.

På plus-sidan är både Netflix och Google amerikanska företag och bör därför komma att ställas inför vissa utmaningar i de medlemsländer som är obenägna att rätta sig efter andra länders industriella intressen. Detta kommer att gynna slutanvändare i Europa vars rättigheter kommer att påverkas i ett långsammare tempo än annars varit fallet.

På minus-sidan befinner sig Netflix och Google i en sådan position att de har ett väldigt stort inflytande på de tekniska standardiseringsorganisationerna som kontrollerar samspelet mellan internet och majoriteten av världens internetanvändare. Det skulle kunna leda till att de förstärker ett beteende och en juridisk norm i den tekniska arkitekturen utan lagstiftarens samtycke.

Vi har här i Bryssel arbetat med detta ämne sedan i våras, både i parlamentet och i kommissionen, och kommer naturligtvis att fortsätta med det. Det lönar sig att ta upp dessa frågor med våra politiker (det vill säga, utöver mig) och med de tekniska organisationerna, vilket i detta fall inte är Netflix eller Google. Det skulle vara intressant att veta om några förslag, liknande det svenska förslaget, har lagts fram i andra medlemsländer, och framför allt hur dessa i så fall förhåller sig till mediabevakningen av Netflix under de senaste två åren.

I länkarna nedan har finns en rad artiklar som publicerats om Netflix i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Dagens Nyheter:

kritiserar piraters, på populära TV-serier, använder textning, lanserar sina tjänster, poteniella Emmy-vinnare, vinner en Emmy, tar bort filmer från sin hemsida.

Svenska Dagbladet:

segrande, lanserar web-TV, når en toppnoteringan, ute efter pirater, undflyr Microsoft (for Googles HTML-idéer), konkurerar med traditionella TV-sändningar.

English

Moa Normark

Moa Normark — Tue, 01 Oct 2013 08:57:34 +0000

Språk Svenska

Hej! Jag heter Moa Normark, jag är 18 år och från Ronneby, och sitter just nu på Amelia Andersdotters kontor för andra dagen i rad. Jag ska vara på parlamentet tills på torsdag och kommer därmed få se hur kontoret arbetar. Jag är en korttidspraktinat från Sverige som fick möjlighet att resa hit genom skolan. Ursula Gullander arbetar som språklärare på min skola, Knut Hahnskolan och hon försöker varje år skapa möjligheter för elever att kunna åka ner hit till parlamenetet under en vecka. Ursula är en engagerad lärare som tycker att det är viktigt att kunskapen om EU förbättras. Jag tycker detta är ett bra sätt och roligt att få bättre insikt i den Europeiska uionens arbete. Vi läser tyvärr allt för lite om EU i skolan och framför allt alldels för lite om politik, trots att det är ett så viktigt ämne.

Jag hade min första dag på parlamentet här igår och fick träffa alla på kontoret. Kontoret har två rum, var av ett är Amelias, som är chef över kontoret, och det andra tillhör Amelias assistenter, Mattias Bjärnemalm, Julien Bencze och Ulf Pettersson. På assistenternas kontor sitter även tre praktikanter för tillfället, Joni Immonen, Galia Mancheea och Jan Louzek.

När jag kom på morgonen klockan 09:15 fick jag gå en liten rundtur med Mattias där han berättade lite om hur parlamentet fungerar och så vidare. Därefter åt vi mat i parlamenetets matsal. Under eftermiddagen fick jag vara med på kontorsmötet som kontoret har varje måndag. Under mötet gick de igenom saker som skulle hända de kommande veckorna samt vad assistenterna behövde fixa åt Amelia, det vill säga avbokning av möten, flygbiljetter och så vidare. Varje möte spelas in av Joni och läggs upp på nätet som en webbserie för att folk ska kunna få en inblick i kontorets arbete.

Efter mötet fick jag gå på en hearing med som handlade om USA:s massövervakning av EU:s och amerikanska medborgare. Hearingen varade i drygt tre timmar och jag kunde genom hörlurar lyssna på svenska tack vare tolkar som översatte mötet i realtid. Jag fick lära mig mycket om så kallade visselblåsare, det vill säga personer som läcker information om företags och myndgiheters abete till allmänheten. Under mötet talade en rad olika personer, bland annat visselblåsare från USA som försakat väldigt mycket av sådant jag ser som självklart, enbart för att informera allmänheten om icke-demokratiska arbetsmetoder som används av bland annat amerikanska myndigheter. Det var väldigt tydligt att dessa personer är vår tids demokratikämpar och att de försätter sig själv och personer de håller kära, i stor fara för demokratins skull. Vid mötet talade även Edward Snowdens advokat om vikten av att skydda dessa personer som offrar sig på detta sätt, och det var intressant och ganska hemskt att höra hur extremt komplex hennes relation till Snowden behövde vara på grund av säkerhets skäl. Det var väldigt spännande att få närvara vid ett möte där de frågor, som jag normalt sätt bara läser om i tidningar, disktuerades.

Efter hearingen gick vi tillbaka till kontoret där jag fick en pratstund med Amelia. Syftet med min resa hit är också att försöka samla ihop material till ett arbete jag ska skriva i skolan. Arbetet jag skriva kallas för gymnasiearbetet och är en obligatorisk uppgift för alla som går sista året på gymnasiet, om de ska kunna ta studenten. Amelia försåg mig med material jag kunde använda mig av och berättade även mycket om det jag ska skriva mitt arbete om. Det märks tydligt att hon är väldigt kunnig inom sitt område och även väldigt engagerad. Jag tycker att det är roligt att få en inblick i en piratpartists syn på viktiga frågor, eftersom att det jag oftast har fått höra om piratpartiet är när personer lite fördomsfullt säger att piratpartister enbart bryr sig om att de ska få kunna ladda ner sina filmer gratis. Efter mitt samtal med Amelia kan jag klart säga att detta är långt ifrån det enda piratpartiet bryr sig om och jag tycker det är roligt och viktigt att lyfta fram de mindre partiernas arbete, mer än vad som görs idag.

Min första dag har varit väldigt lärorik på många sätt och att få göra en kortare praktik här är något som bör upmuntras på flera skolor och något fler elever bör få möjlighet att göra. Jag är övetygad om att detta är lärorikt och spännande för de allra flesta. Det krävs inte ett brinnande intresse för politik eller för piratpariets huvudfrågor för att uppskatta en sådan här resa. Det är mer vanligt att studenter från högskolor får möjlighet att praktisera på parlamentet, än gymnasieelever. Jag förstår fördelen med att åka om man kanske läser stadsvetenskap och är mer insatt i hur den Europeiska unionen fungerar, men samtidigt är det viktigt att försöka skapa ett intresse för politik och EU även för de personer som kankse inte tänkt sig att studera stadsvetenskap. Så om du nu som läser detta är elev på gymnasiet, lärare eller på något annat sätt verksam inom gymnasieskolan, och du inte fått möjligheten att göra en sådan här resa, så kämpa för den! Vänd dig till någon motiverad person som förstår vikten av att sprida kunskap om politik och om hur vårt Europa styrs och hjälp svenska skolor att även öka möjligheten för elever som går studieförberedande program att få göra praktik!