Amelia Andersdotter - Upphovsrätt

Notification to ICT Standardisation Group at the European Commission: Post-pone DRM in HTML5

Amelia Andersdotter — Thu, 13 Jun 2013 11:06:01 +0000

Language English

Today the European Commission is gathering its European Multi-Stakeholders Platform on ICT Standardisation to discuss issue on ICT and Standardisation issues in Europe. I have taken the opportunity to bring to the agenda the issue of DRM in HTML5, a currently much controversial issue which risks passing the standardisation procedures at W3C without further political scrutiny. I have had the help of my assistant Ulf Pettersson, who attends the event in my name as I have obligations in Strasbourg, and Martin Kliehm, a Piratenpartei member and well-acknowledged expert on public sector ICT use from Frankfurt.

Dear ICT experts and platform participants,

Unfortunately Ms Amelia Andersdotter, Member of the European Parliament, cannot be with us here today as she needs to remain in Strasbourg for important plenary votes. My name, however, is Ulf Pettersson and I work for Ms Andersdotter with matters of technology and intellectual property.

Amelia Andersdotter, who works with ICT issues in the Industry, Energy and Research Committee in the European Parliament, is very happy to be part of this platform. Amelia believes careful, well informed and technically sound ICT standards are very important for a functioning society in which the citizens can trust. This is a perspective which necessarily touches upon the standards and architectures that we use, as citizens, to interface with different technologies around us, and one which is often overlooked both politically and technically. The choices we make for technology standards influences our daily lives by enabling, shaping or restricting the communications and interactions between citizens. The artist Carol Hanisch coined the famous phrase the “personal is political” – we believe the “technological is political”. Therefore, we need to make sure that human rights and human communication perspectives are taken into consideration at the level of standardization.

In this vein, Amelia Andersdotter would like this meeting to address the issue of DRM, Digital Rights Management, in HTML5. This is currently being decided on in the W3C under the name “Encrypted Media Extensions”. As decisions on this are being made now, more or less, it is important that well informed stakeholders, such as yourselves, act with expedience.

Amelia believes it would be wrong to standardize on Encrypted Media Extensions in HTML at this time. At the very least, more time is needed to properly reflect upon the consequences of such a standard choice for a very important technical infrastructure in contemporary society. There are many reasons why DRM in HTML is a bad idea, but we will limit this to two relevant legal obstacles. For the European Union, there are legislative reasons as to why DRM in HTML does not work out at this time.

Firstly, in practice, DRM sets up restrictions to the rights granted by copyright and freedom of expression laws. Thus, the standardization of DRM in HTML will pre-empt upcoming revisions to European Union copyright law. The Commission has announced its intention to reform the copyright legislation over the coming years. And as present efforts like the Licenses for Europe platform cannot achieve their targets – parts of it have already fallen apart – it becomes clear that legislative reforms will be necessary. Similarly, there are also rumors of an upcoming copyright reform in the United States.

It would be inappropriate for a standards consortium run by private actors to make decisions that could prevent or side-track political decisions in this area in the near future, before those decisions are made. We believe that democratic representatives need to make political decisions, and that these decisions should not be pre-empted by technical standards.

Secondly, in the EU, our legislative framework provides an additional challenge for the Encrypted Media Extensions as proposed by Netflix and Google. Netflix is a streaming company, and is as such interested in controlling re-transmissions of streams. However, European jurisprudence grants specific rights for users and consumers of broadcasts in cross-border trade between member states. These rights are codified in for example, the Premier League vs. Murphy cases on the retransmission of content. Any technical standard which implements obstacles to retransmission at the infrastructural level should at least take these rights into account.

When legally consolidated rights of users and consumers are compromised by technical standards decisions, it is a political issue. We believe that the distinction between the technical and the political is important to safe-guard, and we are hoping that you will agree with this. If the W3C makes a political decision that is not in line with EU law or upcoming reforms in the European Commission and Parliament there is the risk that HTML5 cannot be supported in the European Union.

In addition, Martin Kliehm adds this serious critique:

DRM in HTML is cementing closed ecosystems instead of promoting competition and innovation. Google, Microsoft, and Apple control the hardware, the operating system, the player (i.e. browser), and the app stores. They have absolute control over their ecosystems. As content distributors they can exert leverage on content suppliers for exclusive contracts. Open source developers will be locked out.

Like the EFF point out, video and audio content is just the beginning. Content includes books, games, 3D content, even web pages. Accepting EME could lead to other rightsholders demanding the same privileges as Hollywood, leading to a Web where images and pages cannot be saved or searched, ads cannot be blocked, innovative new browsers cannot compete without permission from big content companies.

DRM is against the principle of the Open Web. It will create a fragmented landscape of content that is restricted to certain areas, contradicting the principles of a European Digital Single Market.
Property rights of end-users will be violated by installing software on their computers that seize control of their personal computers. This encrypted black box of executable software cannot be accessed or scanned by anti-virus programs, leaving strong security and privacy concerns.
DRM constricts fair use of purchased content. It could ignore exceptions from copyright for people with vision impairments, schools, and libraries. Other features of HTML5 like local storage for reading offline could be broken.
Once DRM is implemented, it will be really hard to remove it.
The key issue is not content protection, but how a content owner or producer can sell its content online. DRM cannot solve this issue. Political decisions should be made by democratic, political bodies, not by standardization organizations.

It's important to remember that the European Union has not had any discussions at all on Digital Rights Management Technologies almost at all since 2004, when the IPRED directive was first addressed by the European Commission and later adopted in a quick procedure of less than 6 months political work. This should be sufficient cause for the European Commission and the other political institutions to reflect.

References:

Harry Halpin, W3, independently expressing his views on the ongoing procedures in the Guardian: http://www.guardian.co.uk/technology/2013/jun/06/html5-drm-w3c-open-web
The recent mass-withdrawal from the Commission's Licenses for Europe platform: http://www.libereurope.eu/L4Ewithdrawal
The Premier League v Murphy case at the CJEU: http://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2011-10/cp110102en.pdf (see otherwise also: http://www.guardian.co.uk/media/2012/feb/24/pub-landlady-karen-murphy-premier-league )
European Commission report from 2004 on DRM: http://ec.europa.eu/information_society/eeurope/2005/all_about/digital_rights_man/doc/040709_hlg_drm_2nd_meeting_final_report.pdf

EU reformerar upphovsrättssällskapen

Ulf Pettersson — Wed, 08 May 2013 12:19:38 +0000

Language Swedish

Ett av de lagförslag som Amelia och jag har arbetat hårdast med under den sista tiden är det nya direktivet om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och musiklicenser på nätet.

Den kollektiva förvaltningen sköts av upphovsrättssällskap som ibland, med en snävare term, kallas för insamlingssällskap. I Sverige har vi en rad sådana, till exempel Stim, Sami, Bus, Alis, Bonus Presskopia och Copyswede.

Dessa organisationer har en central och mäktig roll i upphovsrättssystemet. Deras funktion är att underlätta handeln med upphovsrättsliga verk. Marknaden för upphovsrättsliga verk består å ena sidan av tusentals upphovsmän och å andra sidan av miljontals användare och konsumenter. Om varje upphovsman vore tvungen att utfärda licens till, kontrollera användingen hos och inkassera pengar från varje konsument skulle systemet bli mycket krångligt och dyrt. Upphovsrättssällskapen samlar därför alla verk på ett ställe, kontrollerar centralt vem som använder verken, tar betalt av användarna och betalar ut till sina medlemmar.

Detta innebär även att sällskapen sätter upp monopol på försäljningen av sin typ av kreativa verk. Samtidigt fungerar många av sällskapen som intresseföreningar för sina medlemmar. Monopolen, intressegemenskapen av inflytelserika artister och möjligheterna till att mer eller mindre beskatta folk trots att sällskapen är privata organisationer gör att sällskapen blir mycket mäktiga. Sällskapen lägger exempelvis enorma resurser på att lobba för sina egna särintressen men mot konkurrens, mot fildelning och mot ett friare internet.

Ineffektiva sällskap, fragmenterad musikmarknad

Många av Europas upphovsrättssällskap har fungerat ineffektivt, framför allt i Södra Europa. De sista åren kantas av skandaler och problem där sällskap försnillat pengar, underlåtit att betala ut, tagit betalt flera gånger för samma sak, lurat sina medlemmar, tagit betalt för ingenting, ägnat sig åt utpressning av småföretag och internettjänster, lagt pengar på höga chefslöner och aggressiv lobbyism för absurda upphovsrättsregler (för massor av exempel se här). En del sällskap styrs odemokratiskt av ett fåtal av sina medlemmar. Reglerna för sällskapen är inte harmoniserade och i många av EUs medlemsländer är de svaga eller märkliga. Trots deras omfattande befogenheter och statliga monopolmandat, är många inte alls öppna mot medborgarna. Vidare försöker sällskapen motarbeta nya och friare tjänster och affärsmodeller som tex bygger på Creative Commons.

Dessutom fungerar den europeiska marknaden för musik på nätet dåligt, jämfört med USA. Företag som vill erbjuda musik på nätet har problem med att införskaffa rättigheter när de vill sälja till flera länder. Rättigheterna är fragmenterade. Licenserna kostar betydligt mer i Europa än i USA; upp till 85 % mer för streamad musik enligt en studie.

Det här är bakgrunden till förslaget på ett gemensamt direktiv om EUs upphovsrättssällskap. Direktivet utgör något så ovanligt som en upphovsrättsreform från Kommissionen som vi faktiskt ställer oss i grunden positiva till. Direktivet slår fast minimiregler för hur sällskapen måste ta in medlemmar, hur de skall styras, hur transparenta de behöver vara och vilka rättigheter rättighetshavare och köpare av licenser har, liksom mycket annat. Kommissionens text omfattar många bra förslag, men samtidigt är det vinklat till upphovsrättssällskapens och mediaproducenternas favör och till nackdel för medborgare och internetanvändare.

Amelias förslag

Amelia föreslår därför en rad ändringar, bland annat dessa:

Bredda direktivet till att omfatta alla organisationer som hanterar upphovsrätter på ett sätt som motsvarar det sällskapen gör. Lika villkor förhindrar kringående genom kryphål. Ta bort kryphål för små sällskap.
Öka transparensen på flera plan genom att göra sällskapen tvungna att publicera rättighetsdatabaser, licenspriser, licensvillkor, årsredovisningar och information om verk som snart blir public domain på nätet.
Motverka sällskapens monopolmakt genom stärkta rättigheter för både rättighetshavare och licensköpare. Samt genom att licenspriserna, i enlighet med gällande EU-prejudikat, inte får sättas orimligt högt.
Motverka korruption och maktmissbruk genom införande av oberoende revisioner och stärkt tvistlösning.
Ge kreatörerna rätten att själva bestämma över rättigheterna till varje verk de skapar, utan att sällskapet kan utesluta kreatören.
Ge kreatörerna rätten att publicera sina verk under fria licenser, till exempel Creative Commons.
Minska transaktionskostnaderna genom förenklade licenser och samordnad fakturering.
Förbjud upphovsrättssällskapen från att kräva pengar för verk de inte äger rätten till, förhindra att de tar betalt flera gånger för samma sak (låter otroligt, men är vanligt).
Demokratisera styrningen av sällskapen och förhindra att producentintressen tar makten över dem. Stärk de små kreatörernas rättigheter och inflytande genom mer flexibilitet i licensieringen.
Förbättra för artisterna genom högre krav på sällskapens utbetalningshantering och ge dem incitament att hitta saknade rättighetshavare.
Effektivisera genom att uppmuntra till användning av nätbaserade lösningar och digital kommunikation.

Direktivet i parlamentet

Parlamentets föredragande för direktivet är den upphovsrättmaximalistiska fransyskan Marielle Gallo från den konservativa partigruppen EPP. Amelia skuggar direktivet för den Gröna partigruppen i två utskott som avger yttranden om det, handelsutskottet INTA och industriutskottet ITRE. Amelias kollega Christian Engström skuggar direktivet i det ansvariga utskottet JURI och har tidigare bloggat om direktivet. JURI kommer att rösta om förslaget under Juli.

Den svenska upphovsrättsorganisationen Bonus Presskopia är sura och purkna över förslaget. De vill inte vara transparenta, de vill inte ge allmänhet och rättighetshavare bättre insyn, däremot vill de kunna prisdiskriminera sina licensbetalare. Med sin inställning demonstrerar de rätt tydligt varför det här direktivet behövs.

PS. Ett av våra roligaste ändringsförslag är justeringen av texten "The development of legal online music services across the Union should also contribute to the fight against piracy" till "The development of legal online music services across the Union should also contribute to a decrease in the unauthorized copying of music". ;-)

Barroso svarar på Amelias brev om vikten av upphovsrättsreform

Ulf Pettersson — Thu, 10 Jan 2013 15:43:21 +0000

Language Swedish

Den fjärde december förra året skrev Amelia ett öppet brev till EU-Kommissionens ordförande José Manuel Barroso om vikten av upphovsrättsreform i EU. Förutom Amelia undertecknades brevet även av EU-parlamentsledamöterna Marietje Schaake (ALDE / liberalerna och medförfattare), Malika Benarab-Attou (Greens / gröna), Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (S&D / socialdemokraterna), Jiri Mastalka (GUE/NGL / vänstern) och Pawel Zalewski (EPP / konservativa). Här är Amelias öppna brev i undertecknat, prydligt pdf-format (engelska).

Nu har Barroso svarat [min översättning]:

Kära ärade ledamöter,

Tack för ert brev den 4:e december, där ni ger er syn på upphovsrättsreform. Utöver den agenda som [Kommissionen] kom överens om under sin debatt den 5:e december, antog Kommissionen en kommunikation on innehåll i den 'Digitala inre marknaden' den 18:e december. Denna beskriver två parallella spår - en intressentdialog om ett antal frågor som kan besvaras snabbt, samt ett vidare arbete för att uppdatera det juridiska ramverket om upphovsrätt - vilket Kommissionen kommer att genomföra under innevarande mandatperiod för att säkerställa att EUs upphovsrättslagstiftning förblir ändamålsenlig i den digitala miljön.

Kommissionen kommer att fortsätta sitt arbete inom detta område i linje med smarta regleringsprinciper, för att säkerställa en transparent process och tillåta intressenter att delta och uttrycka sina uppfattningar. Jag vill uppmuntra er att fortsatt engagera er i denna process.

Med vänlig hälsning,

José Manuel Barroso

Barrosos brev i original [.pdf] (engelska).

Konsultation der EU-Kommission zu IPRED - Howto Anleitung

Amelia Andersdotter — Thu, 03 Jan 2013 10:38:18 +0000

Language German

Am 30. November hat die EU Kommission einen IPRED-Fragebogen veröffentlicht. Um es den Bürgern einfacher zu machen, auf die Fragen zu antworten, haben wir in meinem Büro diese Hilfe erstellt. Sie soll es einfacher machen, zu verstehen, wann und warum man eine Antwort auf eine Frage schreiben sollte. Es ist aber sehr allgemein gehalten, da die Kommission identische Antworten aussortiert.

Die Umfrage findest du unter http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2012/intellectual-property-rights_en.htm

Um an der Umfrage teilzunehmen, musst du dich mit einer Emailadresse registrieren und dann wird dir dein persönlicher Link zur Umfrage per Email zugeschickt. Leider verschickt die EU-Kommission diese Links nur manuell innerhalb ihrer Bürozeiten. Es wird aber auch möglich sein Links zwischen Weihnachten und Neujahr zu bekommen.

Allgemeine Hinweise zu Konsultationen gibt es am Ende dieses Artikels.

Anleitung für Antworten

Teil 1: Hintergrundinformationen

Hier wird die Kommission Sie fragen, wer Sie sind. Normalerweise würden Sie antworten, dass Sie ein Bürger sind. Oder Sie antworten, daß Sie ein Bürger sind, der Immaterialgüterrechte besitzt. Die untenstehenden Antworten beziehen sich auf Bürger, die nicht auf die Frage reagieren wollen, die sich auf Immaterialgüterrechte beziehen. Dies bedeutet im Grunde, dass Sie später weniger Fragen beantworten müssen. Ansonsten sind die Formen aber nahezu identisch. Wir werden bald einen weiteren Leitfaden für Antworten von Bürgern mit Immaterialgüterrechten veröffentlichen. Da Sie jedes Mal dann Immaterialgüterrechte erhalten, wenn Sie einen Text schreiben oder eine unbekannte Melodie erzeugen, ist es höchst unwahrscheinlich, dass Sie keine Form jeglicher Art von Immaterialgüterrechten besitzen. Sollten Sie jemals eine unbekannte Melodie gesummt haben oder gefilmt worden sein (freiwillig oder unfreiwillig), besitzen Sie grundsätzlich Ihre eigentümlichen Rechte daran, die sie automatisch erhalten, sobald Sie in irgendeiner Form etwas vollbringen. Als Bürger mit Immaterialgüterrechten werden Sie mehr Fragen beantworten und die Antworten detailreicher ausführen müssen als Bürger ohne Immaterialgüterrechte. Wir empfehlen jedem, als Bürger mit Immaterialgüterrechten zu antworten.

Falls Sie Patente registriert oder Markenrechte angemeldet haben, werden Sie ebenfalls zusätzliche Fragen beantworten müssen. Dies beinhaltet ebenfalls, wenn andere Unternehmen ihr Immaterialgüterrecht auf wettbewerblicher Ebene gegen Sie angeführt haben. Dann werden Sie zusätzlich nach der Bedeutung eines Rechts auf Monopol befragt.

Teil 2: Fragebogen Seite 1

Vorgeschlagene Anwort: Wer bist du, wo bist du tätig und wo kommst du her. Wahrscheinlich genügt es, eine Emailadresse, eine Postleitzahl und die Stadt anzugeben. Es kann jedoch schwierig sein, die Angabe deines Namens zu vermeiden. Sofern du darauf bestehst, nur deinen Vornamen anzugeben, riskierst du, dass man dich nicht ernst nimmt.

Frage 1-4: Alle folgenden Fragen sind Kommentare. Hier kannst du z.B. eine Beobachtung abgeben, dass die Direktive rechtlich nicht gesichert ist, da sie das Recht auf Privatsphäre nicht beachtet. Du könntest auch herausstellen, dass die Direktive nicht in der Lage war, homogenisierend und harmonisierend auf den Binnenmarkt zu wirken. Du solltest auch erwähnen, dass Studien über die Verletzung von Immaterialgüterrechten im Internet zeigen, dass Filesharer mehr Kultur konsumieren, als Nichtfilesharer [1]. Auch könntest du erörtern, dass Immaterialgüter zunehmend eine Barriere für den freien Handel darstellen, und dass wir zunehmend Ausnahmen von diesem Recht brauchen, damit keine Bücherei [2], Lehrer, Organisationen für Blinde, und andere sozial zuträgliche Organisationen [4] oder neue Firmen vom Immaterialgüterrecht Schaden nehmen.
Frage 5: Die Antwort sollte "kritisch" sein. Für uns Bürger ist es von höchster Wichtigkeit, dass unser Rechtswesen auf sozial akzeptable Art und Weise funktioniert.
[1] Die Menge an Beweisen, welche diese Aussage unterstützen, ist ziemlich groß im Moment, aber dies hier ist eine Zusammenstellung ), eine Studie über MegaUpload und eine Sammlung von 2010
[2] Bezieh dich auf das Gutachten der schwedischen Piratenpartei über das Bibliotheksproblem und den Vorschlag der Kommission bezüglich verwaister Werke.
[3] Bezieh dich auf die Arbeit der Europäischen Blindenunion (EBU) für Ausnahmen im Urheberrecht
[4] Bezieh dich auf den hervorragenden Bericht des IViR in den Niederlanden oder die Studie des Internetinstituts der Universität Lund.
[5] Bezieh dich auf die kommissionseigene Untersuchung über die Rolle des Immaterialgüterrechts in der Blockade des Internetmarkts, oder den Bericht der Kommission, der den Rechtsschutz der Rolle von Datenbanken in der Entwicklung des Binnenmarkts kritisiert.

Teil 2: Fragebogen, Seite 2

Abschnitt Effizienz und Effektivität von zivilen Verfahren in Fällen von Verletzung von Immaterialgüterrechten Anmerkung: Falls du von Einschüchterung oder Schikane (von) der Musik- oder Filmindustrie betroffen bist, ist die Beantwortung dieses Abschnitts besonders wichtig. (English: Efficiency and effectiveness of civil proceedings in cases concerning infringements of intellectual property rights:)

Frage 1: Falls du eine Abmahnung oder ein ähnliches drohendes Schreiben von der Musik- oder Filmindustrie erhalten hast, antworte mit "Ja", ansonsten mit "Nein".
Frage 2: "Nein", in beiden Fällen aus Frage 1.
Frage 3: Falls du von der Musik- oder Filmindustrie angezeigt wurdest, antworte mit "Ja", ansonsten mit "Nein".
Frage 4: "Nein". (Filesharer sollten die selben Rechte wie andere haben, ohne im Schnellverfahren durch das Rechtssystem gepeitscht zu werden.)
Frage 5: "Nein". (siehe oben)
Frage 6: "Nein".
Frage 7: "Nein".
Frage 8: "Nein". (Wir wollen die selben Möglichkeiten für Gerechtigkeit im Immaterialgüterrecht)
Frage 9: "Nein".
Frage 10: "Nein".
Frage 11: "Nein".
Frage 12: Offene Frage (bis zu 1000 Zeichen). Hier kannst du die Notwendigkeit angemessener Bewertung der Beweise und der Sicherstellung des Rechts auf Privatspähre jedes europäischen Bürgers erörtern. Gerechtigkeit muss ihren Lauf nehmen. Man kann auch die Risiken spezialisierter Gerichte [1] aufführen, anmerken, dass Behörden die Aufgaben von Gerichten wahrnehmen (Hadopi in Frankreich [2]) oder die Delegation staatlicher Verantwortlichkeiten an den Privatsektor (Irland [3] oder die USA [4]).
[1] Es gibt viel Kritik an z.B. spezialisierten Patentgerichten.
[2] HADOPI wurde zu mehreren Anlässen kritisiert. Hier findest du aktuelle Entwicklungen. Kurz gesagt, HADOPI ermöglicht es, Nutzer ohne Gerichtsverfahren vom Internet zu trennen - Rechteinhaber können Bürger beschuldigen ihr Recht verletzt zu haben. Nach drei Beschwerden über einen Bürger wird die Behörde (genannt HADOPI) den Bürger vom Internet trennen.
[3] Irlands größter Internetanbieter hat eine Vereinbarung mit den drei größten Musikverlegern Nutzer vom Internet zu trennen, wenn sie drei mal in Folge mutmaßlich die Rechte der Verleger verletzen. Es gibt kein Gerichtsverfahren, das dies rechtskräftig klärt. Dieser Fall wurde vom Irischen Ombudsmann für Datenschutz untersucht, der leider den Fall vor dem Gericht verlor, was für die laxen Irischen Datenschutzgesetze bedeutet, dass nun eine Three-Strike-Regelung ohne Gerichtsverfahren zulässig ist.
[4] Siehe geplante Six-Strikes-Regelung hier.

Abschnitt: Recht auf Information (English: Right to information:)

Frage 1: Offene Frage. Hier kannst du die Notwendigkeit einer Urheberrechtsreform diskutieren, damit heutzutage übliches Verhalten nicht als Urheberrechtsverletzung gesehen wird [1]. Du kannst auch betonen, wie wichtig es dir ist, dass private Kommunikation nicht überwacht wird [2] und dass Internetplattformen oder Internetanbieter nicht haftbar gemacht werden sollten für das, was ihre Kunden tun. Sie sollten nicht gezwungen werden das Netz zu filtern, zu blockieren oder deine Kommunikation zu überwachen.
Frage 2: Nein.
Frage 3: trifft nicht zu
Frage 4: trifft nicht zu
Frage 5: Wenn du "Nein" auf diese Frage antwortest, erscheint ein Textfeld. In dieses Feld kann du über die Bedeutung von einem freien Netz, dass möglichst ohne Grenzen auskommt, schreiben. Denn das ist das eine Merkmal, dass wir alle am meisten am Internet mögen. Wenn du dich für "trifft nicht zu" entscheidest, gibt es keine Textbox.
[1] Dazu gibt es recht viele Beweise, eine Sammlung (http://www.zeropaid.com/news/100921/what-filesharing-studies-really-say-... ), eine Studie zu Megaupload ( https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2176246 ) und eine Sammlung von 2010 (http://opassande.se/2010/09/16/fildelning-ar-inte-skadligt-och-bor-saled... )
[2] In dem Wikipediaartikel über das Briefgeheimnis ( https://en.wikipedia.org/wiki/Secrecy_of_correspondence ) kannst du Informationen über dieses Grundrecht finden, dass in vielen Verfassungen von EU-Staaten verankert ist. Es hat den Ursprung in der sehr ausführlichen Überwachung von Bürgern die früher praktiziert wurde und den Konsequenzen für Bürger, die damals Opfer von Überwachung wurden.

Abschnitt: Mechanismen, um über mutmaßliche Verletzungen zu informieren und den Zugang zu Waren und Dienstleistungen, die angeblich Immaterialgüterrechte verletzen, zu blockieren (English: Mechanisms to inform about the alleged infringement and to impede access to goods and services allegedly infringing IPRs)

Frage 1: Nein. Wir wollen keine automatisierte Justiz (notice-and-takedown)
Frage 2: Nein. (siehe oben)
Frage 3: offene Frage. Hier kannst du z.B. über die Beobachtung schreiben, dass Notice-and-Takedown bewiesener Maßen zu einer verstärkten Rechtsunsicherheit führt, zum Beispiel in den Niederlanden [1] und auch zu Probleme mit schlechter Einsicht in anderen Mitlgiedsstaaten [2]. Es könnte auch eine gute Gelegenheit sein darauf hinzuweisen, dass das Recht auf Privatssphäre und Grundrechte geschützt werden müssen, was bedeuten könnte, dass deine Daten nicht ggf. nicht zwischen verschiedenen Stellen ausgetauscht werden sollten [3].
Frage 4: Nein. (siehe Frage 1 und 2 )
Frage 5: Offene Frage. Hier kannst du auf die fundamentalen Fehler in Systemen hinweisen, die darauf beruhen, ihre User einzuschüchtern, und den Datenschutzproblemen die auftreten wenn solche Modelle eingeführt werden [4]. Wir müssen eine Gesellschaft aufbauen, de die Bürger wollen.
Frage 6: Nein. (Kommerziele Größenordnung ist kein juristisch definierter Begriff und könnte auch dazu führen, dass die Industrie denkt, dass schon ein einzelner verhinderter Kauf bedeutet, dass diese Person eine "kommerzielle Größenordnung" erreicht hat.
Frage 7: Nein. ( Wir wollen kein Three-Strikes wie in Irland oder Frankreich)

[1] Studie von der Organisation Bits of Freedom
[2] Studie des Vereins EDRi
[3] Vergleiche den Fall in Irland in Fußnote 3 im Abschitt davor
[4] Verweise auf die sehr engen Grenzen für Unternehmen in dem vorgeschlagenen Zertifikatsmanagement für Kollektivklagen im Wettbewerb ( §§ 84-109 ). Vergleiche das auch mit den passenden Argument auf Seite 15, mittlerer Abschnitt, und Seite 20, Abschnitt 9 von dem ursprünglichen IPRED-Vorschlag der EU-Kommission von 2003

Abschnitt: Korrektive Maßnahmen (English: Corrective measures)

Frage 1: "Nein". (dies sollte auf Ebene der Mitgliedsstaaten gehandhabt werden)
Frage 2: "Nein". (dies sollte auf Ebene der Mitgliedsstaaten gehandhabt werden)
Frage 3: "Nein". (dies sollte auf Ebene der Mitgliedsstaaten gehandhabt werden)
Frage 4: Offene Frage. Diese Frage impliziert, dass sie wissen wollen, wie viele der Beschlagnahmten Güter deiner Meinung nach vernichtet werden sollen. Handelt es sich um ein Materialgut (z.B. eine Armbanduhr), gehen wir davon aus, dass die Vernichtung auf Ebene der Mitgliedsstaaten organisiert werden kann. Handelt es sich um irgendetwas digitales im Internet (z.B. eine MP3-Datei oder ein Flashfilm), ist die frage wahrscheinlich irrelevant.
Frage 5: "Nein". (dies sollte auf Ebene der Mitgliedsstaaten gehandhabt werden)
Kommentar: Es geht hierbei um das Subsidaritätsprinzip, oder dass die Frage auf der richtigen Ebene entschieden werden soll. Es gibt keinen Grund zu glauben, die EU träfe bessere Entscheidungen über die in den Abschnitten erwähnten Dinge als die Mitgliedsstaaten.

Abschnitt: Schäden (English: Damages)

Frage 1: Offene Frage. Du kannst wieder erläutern, dass das Kompensationssystem stark veraltet ist und nicht berücksichtigt, dass Piraterie urheberrechtlich geschützten Materials erwiesenermaßen zuträglich für kulturellen 'Konsum' (Teilhabe)und das generelle Spektrum kultureller Produktion ist. (Diese Frage trifft möglicherweise nicht auf andere Lizenztypen zu, da andere Lizenztypen als die für den Verkauf fertiger Produkte selbstverständlich zwischen zwei Parteien ausgehandelt werden, anders als die unilateral entstandenen Lizenzen, d.h. Patentlizenzverträge.)
Frage 2: "Nein".
Frage 3: "Nein".

Eine Konsultation, oder anders gesagt ein Umfragebogen ist etwas, das die Europäische Kommission nutzt, wenn sie herausfinden will, wie verschiedene Akteure in der Gesellschaft über bestimmte soziale Probleme denken. Konsultationen werden durch ein Fragebogensystem erstellt, das von IBM in den 1990er Jahren entwickelt wurde. Dies hat zur Folge, dass die Konsultation merkwürdig in ihrer Handhabung für Menschen erscheint, die Umfragetools wie z.B. surveymonkey gewohnt sind, die viel Nutzerfreundlicher sind.

Die Kommsission fertigt ihre Statistiken üblicherweise auf Grundlage der Antworten auf eine Konsultation an. Deshalb ist es wichtig, die Antwortmöglichkeiten möglichst auf "Ja" und "Nein" bzw. so wenige Antwortmöglichkeiten wie möglich zu beschränken. Solltest du mit einer Position nicht übereinstimmen, sollte die Frage so beantwortet werden, dass die Intention der Frage abgelehnt wird.

Manchmal hast du die Möglichkeit eine Antwort frei zu formulieren. Diese Fragen haben üblicherweise eine begrenzte Zeichenanzahl. Achte darauf eigenständig zu formulieren, denn diese Antworten werden abgelehnt, wenn sie sich identisch häufen.

Unglücklicherweise stellt die Europäische Kommission ihre Konsultationen nur in englischer Sprache zur Verfügung. Deshalb kann es für nicht englischsprachige Personen schwierig sein, an einer Konsultation teilzunehmen. Neben anderen hat auch das Europäische Parlament die Kommission für dieses Vorgehen stark kritisiert, da das eigentliche Ziel dieser Konsultationen ist, Bürger auf einfache Art und Weise an der Entwicklung von Politik teilhaben zu lassen.

Desweiteren muss die Kommission alle Antworten, die sie bei Beratungen erhalten hat, berücksichtigen.Normalerweise muss sie auch alle erhaltenen Antworten veröffentlichen, aber private Daten der Bürger werden in Übereinstimmung mit dem Rechtsrahmen zum Schutz personenpezogener Daten behandelt.Sowohl Privatpersonen wie auch Interessengruppen können beantragen, dass ihre Antworten komplett oder teilweise vertraulich behandelt werden.

Auf jeden Fall sollte jeder Bürger, entweder selbst oder durch eine Interessengruppe, bei seinem gewähten Abgeordneten nachfragen, ob seine eingereichte Position berücksichtigt wurde, wenn die Kommission ihren Bericht vorstellt.

Sondeo respectiva IPRED - guía de rellenación (para ciudadanos con derechos)

Amelia Andersdotter — Thu, 20 Dec 2012 12:13:07 +0000

Language Spanish

El 30 de noviembre, la Comisión ha lanzado un IPRED-sondeo Para que sea más sencillo responder a estas preguntas, desde mi oficina hemos preparado una guía para rellenarlo. Esperamos que haga más fácil entender cuándo y porqué debería responder a las preguntas. Sin embargo, es bastante general, ya que la Comisión rechaza casi siempre las respuestas que son exactamente iguales. Aquí: http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2012/intellectual-property-rights_en.htm

Para participar en este sondeo, debe pedir que se le envíe un enlace a su e-mail. Esto puede hacerse dando su e-mail a la Comisión para que puedan entonces enviarle el enlace al sondeo manualmente. Esto significa que sólo se puede obtener un enlace de participación durante el horario de oficina. Durante la semana que viene, vamos a pedir varios enlaces para que sea más fácil obtenerlos durante las vacaciones de Navidad.

Para información general sobre los sondeos, puede leer el texto al final de este artículo.

Den här bloggposten finns också på svenska. This blogpost is also in English. Traducción hecho por Felipe.

Guía de respuesta:

Parte 1: Información de fondo

Aquí, la Comisión le preguntará sobre quién es usted, normalmente usted responderá que es un ciudadano o un ciudadano en propiedad de derechos de propiedad intelectual. Las respuestas a continuación son para ciudadanos que no quieren responder como si poseyesen derechos de propiedad intelectual. Esto significa que tendrá que responder menos preguntas, pero por lo demás los formularios son absolutamente idénticos. Muy pronto publicaremos también otra guía de respuestas para ciudadanos que posean derechos de propiedad intelectual.

Ya que los derechos de propiedad intelectual se generan cada vez que se escribe un texto o se tararea una melodía desconocida, es bastante improbable que usted no esté en posesión de ningún tipo de derechos de propiedad intelectual. Si alguna vez ha tarareado una canción conocida o le han grabado (de forma voluntaria o involuntaria). También será poseedor de los llamados “derechos relativos”, que es algo que le pertenece cuando actúa en cualquier situación. Como ciudadano en propiedad de derechos de propiedad intelectual tendrá que responder a más preguntas y con más detalle que ciudadanos sin derechos de propiedad intelectual. Recomendamos que responda como si estuviera en posesión de derechos de propiedad intelectual

Si ha registrado patentes o derechos de marca, también se le harán más preguntas. Éstas incluyen si otras empresas han utilizado alguna vez su propiedad intelectual de manera competitiva contra usted ¡también le preguntarán sobre el significado de “Derecho de monopolio”!

Parte 2: Sondeo, página 1

Respuesta sugerida: Quién es usted, dónde considera que realiza su actividad principal y de dónde viene. Probablemente será suficiente con un e-mail, código postal y ciudad. De todos modos, puede que sea difícil evitar poner su nombre, a no ser que se limite a su nombre, sino existirá el riesgo de que no le tomen en serio.

Pregunta 1-4: Todas estas Preguntas son comentarios. Aquí podría subrayar que la directive no es segura legalmente, ya que no respeta el derecho a la privacidad. También podría resaltar que la directiva ha fallado en crear un efecto homogéneo y armonizador en el mercado interno. También podría mencionar que estudios hechos sobre la infracción de los derechos de propiedad en internet demuestra que los usuarios que intercambian archivos en internet consumen más cultura que aquellos que no intercambian archivos[1]. También podría mencionar que la propiedad intelectual se está convirtiendo, cada vez más, en una barrera al comercio y que necesitamos más excepciones en las leyes de propiedad intelectual para que ninguna biblioteca[2], profesor, organización de ciegos[3] y otras organizaciones que benefician a la sociedad[4] o nuevas empresas se vean dañadas por los derechos de propiedad intelectual[5].

Pregunta 5: La respuesta debe ser "Crucial". Para nosotros, ciudadanos, es de gran importancia que nuestro sistema legal funcione de un modo que sea socialmente aceptable.

[1] El material que apoya estas afirmaciones es bastante extensor ya, pero hay una recopilación, un estudio sobre megaupload y una colección de 2010
[2] En referencia al partido pirata sueco revision de la situación de las bibliotecas y de la propia proposición de la Comisión sobre las obras anónimas.
[3] En referencia al trabajo de la Organización Europea de Ciegos con excepciones en la ley de propiedad intelectual.
[4] En referencia a este excelente informe de IViR en los Países Bajos o la sociología legal estudio del Instituto de Internet de la universidad de Lund.
[5] En referencia a la Comisión investigación propia sobre el papel de la propiedad intellectual bloqueando el mercado interno. O el informe de la Comisión que critica el papel de la protección legal de las bases de datos en el desarrollo del mercado interno.

Parte 2: Sondeo, página 2

Cabecera Eficiencia y eficacia de los procedimientos civiles en casos relativos a infracciones relativas a los derechos de propiedad intelectual :

NOTA: Si ha sido amenazado o intimidado por parte de la industria audiovisual, es muy importante que responda a esto:

Pregunta 1: Si a recibido algún tipo de carta amenazante de parte de la industria audiovisual diga sí. En caso contrario diga no.
Pregunta 2: No, en ambos casos.
Pregunta 3: Si alguien de la industria audiovisual le ha denunciado, diga sí. Si no ha sido denunciado diga no.
Pregunta 4: No. (la gente que comparte archivos debería tener el mismo derecho a la justicia que el resto, sin ser procesados a través de métodos más rápidos)
Pregunta 5: No (ver caso anterior)
Pregunta 6: No
Pregunta 8: No. (Queremos que la justicia tenga las mismas posibilidades en referencia a la propiedad intellectual que en el resto de áreas del derecho)
Pregunta 9: No.
Pregunta 10: No.
Pregunta 11: No

Pregunta 12: Pregunta abierta (con un máximo de 1000 caracteres). Aquí puede hablar de la necesidad de tener un verdadero análisis de las evidencias y de asegurar a todos los europeos el derecho a la privacidad. La justicia debe actuar. También podría hablar sobre el riesgo de los tribunales especializados [1], o del hecho de que las autoridades del estado asuman el papel de los tribunales de justicia (Hadopi en Francia [2]) o la sumisión de responsabilidades a intereses privados (Irlanda [3] y los Estados Unidos [4]).

Pregunta abierta (máximo 1000 caracteres). Aquí podría hablar sobre la necesidad de tener claras evidencias y de asegurar que se respeta el derecho a la privacidad de todos los europeos. También puede subrayar los riesgos de los tribunales especializados [1], que las autoridades del estado están tomando el papel de los tribunales (Hadopi en Francia [2]) O la sumisión de responsabilidades a actores privados (Irlanda [3] y los Estados Unidos [4]).

[1] Hay muchas críticas a los tribunales especializados en patentes .

[2] Se ha criticado en muchas ocasiones a la ley francesa HADOPI. Para ver las críticas en Suecia pinche aquí. Si quiere informarse de los últimos acontecimientos sobre este tema, puede visitar en este enlace.

Resumiendo, HADOPI permite que se desconecte la conexión a internet de los usuarios sin pasar por el tribunal de justicia. Los titulares de los derechos pueden acusar a cualquier ciudadano de intrusión en sus derechos ante una autoridad central. Una vez que reciba tres protestas sobre un ciudadano, la autoridad, llamada HADOPI, desconectará a ese ciudadano de internet.

[3] En Irlanda, el proveedor de internet más grande del país tiene un acuerdo con las 3 principales compañías discográficas para desconectar a los usuarios de internet, en caso de que se les acuso de compartir archivos tres veces seguidas. No existe en absoluto la posibilidad de juicio. Este caso se ha examinado por el defensor del pueblo irlandés, que desafortunadamente perdió el caso, por lo que ahora las leyes de protección de datos permiten este tipo de acciones sin pasar por los tribunales.

[4] Puede ver la legislación propuesta aquí.
Heading Mecanismos para informar sobre acerca de una presunta infracción y para impedir el acceso a bienes y servicios que supuestamente infringen derechos de propiedad intelectual

Heading Derecho a la información:

Pregunta 1: Pregunta abierta. Aquí podría hablar sobre la necesidad de una reforma de los derechos de autor para que la gente que se comporta según normas socialmente aceptadas deje de infringir los derecho de autor[1]. También puede enfatizar la importancia de preservar el secreto de la correspondencia[2] y no hacer responsables legales a las plataformas de internet por lo que hagan sus clientes (por ejemplo, que tengan que comenzar a filtrar, bloquear o controlar comunicaciones privadas)

Pregunta 2: No.
Pregunta 3: No aplicable.
Pregunta 4: No aplicable.

Pregunta 5: Si selecciona "No" como respuesta a esta pregunta pregunta, aparecerá un recuadro de texto. Aquí puede subrayar la importancia de, en la medida de lo possible, preservar Internet sin fronteras, porque al fin y al cabo, esta es una de las carácterísticas que más nos gusta sobre internet. Si selecciona “No aplicable” no aparecerá ningún recuadro.

[1] El corpus of material que apoya estas afirmaciones es enorme, pero aquí tiene una recopilación, un estudio de Megaupload, una colección desde 2010.

[2] En el artículo de Wikipedia sobre El secreto de correspondencia puede ver que este principio está protegido en la costitución de numerosos países, que tiene su origen en que el amplio control de las comunicaciones privadas tiene consecuencias para los ciudadanos que son víctimas de este trato.

Heading Mecanismos para informar sobre estas infracciones y para impeder el acceso a bienes y servicios que infringen presuntamente los derechos de propiedad intelectual

Pregunta 1: No. No queremos ningún tipo de justicia automática
Pregunta 2: No. (veáse encima)

Pregunta 3: Pregunta abierta. Aquí podría escribir una observación sobre que se ha demostrado que la notificación-y-desmontaje conduce a inseguridad legal en, por ejemplo, los Países Bajos y que también ha causado problemas debido a la poca especificación en otros estados miembros[2]. Esto también podría ser una buena oportunidad para resaltar la importancia del derecho ciudadano a la privacidad y de los derechos fundamentales, lo que significa que no debería transferirse información entre diferentes partes de esta manera[3].

Pregunta 4: No. (Mire las Preguntas 1 y 2)

Pregunta 5: Pregunta abierta. Aquí podría resaltar los errores fundamentales encontrados en modelos basados en asustar a los usuarios para que obedezcan, además de los problemas de privacidad e integridad que surgen cuando se implementan este tipo de modelos [4]. Debemos construír la sociedad que quieran nuestros ciudadanos.

Pregunta 6: No. (La escala comercial no es un término que esté definido legalmente, y además podría incluir a cualquier tipo de industria que crea que un individuo se convierte en un actor comercial debido a su incapacidad para comprar.
Pregunta 7: No. (No nos gustan las leyes de 3 golpes como las de Irlanda o Francia)

[1] Un estudio llevado a cabo por la organización “Bits of Freedom”: www.bof.nl/docs/researchpaperSANE.pdf
[2] Referencia a este estudio de la organización EDRi: http://www.edri.org/edrigram/number9.2/self-regulation-study-edri
[3] Puede compararlo con el caso en Irlanda del apéndice 3 en la sección anterior.
Heading Medidas correctivas
Pregunta 1: No. (Esto debe tratarse en los estados miembros)
Pregunta 2: No. (Esto debe tratarse en los estados miembros)
Pregunta 3: No. (Esto debe tratarse en los estados miembros)
Pregunta 4: Pregunta abierta. La pregunta implica que quieren saber qué cantidad de bienes incautados piensa que deben destruirse. Si se trata de un producto físico, como un reloj de pulsera, podemos asumir que su destrucción se puede llevar a cabo en el estado miembro. Si se trata de algo en soporte digital, como un archivo mp3 o una película flash, la pregunta es probablemente irrelevante.
Pregunta 5: No. (Esto debe tratarse en los estados miembros)
Comentario: Se trata del principio de subsidiaridad, o si la cuestión debe decidirse en el nivel apropiado. No existen razones para creer que la Unión Europea pueda tomar decisiones más acertadas que sus estados miembros sobre las cuestiones mencionadas en esta sección.

Heading Daños

Pregunta 1: Pregunta abierta. Aquí puede resaltar de nuevo que todo el sistema de compensación es muy anticuado y no tiene en cuenta que se ha demostrado que piratear material con derechos de autor es de hecho positivo para el consumo de cultura y la cantidad general de producción cultural. (Esta pregunta puede no incluír otros tipos de licencias, ya que licencias diferentes a aquellas para la venta de productos finales, por supuesto, negociadas entre dos partes en lugar de establecidas tan sólo por una, como las patentes)

Pregunta 2: No
Pregunta 3: No

Una consulta, o en otras palabras un sondeo es una herramienta que la Comisión Europea usa cuando quieren saber lo que piensas diferentes actores en la sociedad sobre un tema en particular. Estas consultas se crean a través de un sistema de sondeo que fue desarrollado por IBM en los años 90’. Esto significa que el sondeo pueda parecer raro de utilizar para gente que esté acostumbrada a sistemas del estilo de surveymonekey u otro tipo de sondeos que están mucho más adaptados a los usuarios.
Normalmente, la Comisión desarrolla estadísticas basadas en las respuestas de los sondeos. Por ello es importante que responda sí o no a las preguntas con un número limitado de opciones. Si no está de acuerdo con la pregunta, debe responder de modo que muestre un distanciamiento real con el objetivo de la misma.

En algunas ocasiones tendrá la oportunidad de responder de manera abierta. Estas preguntas normalmente tienen un límite de caracteres. Éstas son las respuestas que serán rechazadas en caso de que sean idénticas.

Por desgracia, la Comisión solamente publica sus sondeos en inglés, por lo que puede que sea difícil participar en el sondeo para alguien que no hable inglés. El Parlamento Europeo, entre otros, ha criticado extensamente a la Comisión por esto, ya que uno de los objetivos es dar a la población una manera fácil de contribuir al desarrollo de políticas.

La Comisión debe tener en cuenta todas las respuestas que recibe de este tipo de sondeos. Normalmente la Comisión también publica las respuestas que recibe, pero los datos personales de los ciudadanos se tratan de acuerdo a la legislación de protección de datos de la Unión Europea. Tanto siendo un individuo como siendo un lobby puede requerir a la Comisión que mantenga sus respuestas de manera confidencial, parcialmente o en su totalidad. Sin embargo, como ciudadano debería contactar a sus representantes, usted mismo o a través de un grupo de interés, para asegurarse de que la posición que ha expresado se tenga realmente en cuenta cuando la Comisión presente su informe.

Commission IPRED Consultation, answering guide (citizens w copyrights)

Amelia Andersdotter — Mon, 17 Dec 2012 17:46:25 +0000

Language English

Den här bloggposten finns också på svenska!

On the 30 of november the commission opened a IPRED-questionnaire. To make it easier for citizens to respond to this questions, we here at my office have prepared a preliminary response guide. It will make it easier to understand when and why you should leave a response to the questions. It's however pretty general in its nature, as the commission almost always dismisses answers that are exactly the same.

You can find the survey here: http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2012/intellectual-property-rights_en.htm

To participate in the survey, you must request a consultation link to be sent to you by email. This is done by providing your email to the Commission, they will then manually send the link to the survey to you. This means that you only can get a participation link during normal office hours. During the next week we will request many participation links, so it will be easier to get a link during the Christmas and New Years leave.

For general information about consultations refer to the text at the bottom of this article.

Answers guide:

Part 1: Background information

Here the Commission will ask you questions about who you are, normally you will answer that you are a citizen or a citizen holding intellectual property right(s). The answers given below are for citizens that do not want to respond as if they have intellectual property rights. This means that you will have to answer fewer questions, but otherwise the forms are virtually identical. We will soon publish a another preliminary response guide for citizens with intellectual property rights. Since intellectual property rights are generated each time you are writing a text or humming an unknown melody it is highly unlikely that you do not hold any form of intellectual property rights. If you ever have hummed on a known melody, or have been filmed (voluntarily or involuntarily), you will also hold a so-called related rights, that is something you get when you perform in any way. As a citizen with intellectual property rights you will get to answer both more questions, and in more detail than citizens without intellectual property rights. We recommend that citizens to respond as if they hold intellectual property rights.

If you have registered patents or trademark rights, you also get a few more questions. This includes if another companies ever have used their intellectual property in a competitive manner against you, and in addition they will ask you about the meaning of a monopoly right!

Part 2: Questionnaire, page 1

Suggested answer: Who you are, where you consider yourself to operate and where you come from. Probably it will be enough with a email, zip code and city. It can however be hard to avoid stating your name, unless you deliberately limit yourself to your first name, or else you will face the risk that they will not take you as seriously.

Question 1-4: All these questions are comments. Here you could make an observation that the directive is not legally secure, as it does not respect the right to privacy. You could also also point out that the directive have failed to create a homogeneous and harmonizing effect on the internal market. Should should also mention that studies made on infringement of intellectual property rights on the internet, shows that file-sharers on the internet consumes more culture than those who don't share any files[1]. Also you could mentation that intellectual property is increasingly becoming a barrier for trade, and that we need more exception in the intellectual property laws so that no library[2], teachers, organizations for the visually impaired[3] and other socially beneficial organisations[4] or new companies is damaged by intellectual property rights[5].

Question 5: The answer should be "Crucial". For us citizens it is of utmost importance that our legal system works in a way that is socially acceptable.

[1] The corpus of material that supports this statement is pretty big right now, but here is a compilation, a study of MegaUpload and a collection from 2010
[2] Refer to the Swedish Pirateparty review of the library issue and the proposal from the Commission itself about orphan works.
[3] Refer to the work from European Blind Unions work with exceptions in intellectual property law.
[4] Refer to this excellent report from IViR in the Netherlands or the legal sociology research at Lund University Internet Institute.
[5] Refer to the Commissions own investigation about the role of intellectual property blocking on the internal market. Or the report from the Commission that that is criticizing legal protection of databases role in the development of the inner market.

Part 2: Questionnaire, page 2

SectionEfficiency and Effectiveness of civil proceedings in Cases Concerning infringements of intellectual property rights

NOTE: If you have been subjected to intimidation or harassment of the recording industry or the movie industry, this is really important for you to answer:

Question 1: If you have received a threatening letter from the record or film industry, say yes. Otherwise, no.
Question 2: No, in both cases above.
Question 3: If you are being sued by the record or film industry, yes. If you have not been sued, no.
Question 4: No. (file-sharers should have the same right to justice as others, without being herded through the legal system extra fast)
Question 5: No. (see above)
Question 6: No.
Question 7: No.
Question 8: No. (We want to have the same opportunities for justice in intellectual property law, as in other areas of law)
Question 9: No.
Question 10: No.
Question 11: No

Question 12: Open Question (free text up to 1000 characters). Here you can discuss the need to have proper assessment of the evidence and to ensure all Europeans the right to privacy. Justice must take its course. One can also raise the risks of specialized courts [1], state authorities take over the role of the courts (Hadopi in France [2]) or the submission of responsibilities to private actors (Ireland [3] and the USA [4]).

[1] There is much criticism of e.g. specialized patent courts.
[2] HADOPI have been criticised on several occasions. For Swedish criticism look at the references here. For the latest developments look here. In brief, HADOPI will make it possible to disconnect users from the internet without justice in a court - right holders can accuse citizens of intrusion into their rights to a central authority. Upon receiving three complaints about a citizen the authority, called HADOPI, will disconnect the citizen from the internet.
[3] Irelands biggest internet service provider has an agreement with the three largest record companies to disconnect citizens from the internet, if they are accused of file-sharing three times in a row. There will not be any trial by court at all. The case have been examined by the irish data protection ombudsman that sadly lost the case, making the poor Irish data protection laws now allows three-strikes-laws without any trial by court.
[4] See proposed six-strikes-regime here.

SectionRight to information:

Question 1: Open question. Here you can discuss the need of a copyright reform so people that behaves within the accepted social norm stops to infringe copyright[1]. You can also emphasise the importance of preserving the Secrecy of correspondence[2] and not to make the platforms on the net or internet operators suddenly becomes legally responsible for what their customers do (so for example, they must begin to filter, block or monitor private communications).

Question 2: No.
Question 3: Not applicable.
Question 4: Not applicable.

Question 5: If you choose "No" as the answer to this question, you will get a text input box. In this box you can share information about the importance of, as far as possible, to preserve the Internet without any borders, because after all, this is one of the feature we like most about the internet. If you chose "not applicable" there will be no text input box.

[1] The corpus of material that supports this statement is pretty massive right now, but here is a compilation, a study of MegaUpload, a collection from 2010.
[2] In the wikipedia article about The secrecy of correspondence you can find information about that the principle is protected by constitution in many EU countries, which are rooted in the very extensive monitoring of private communications previously existed have undesirable consequences for citizens who are victims of such treatment.

SectionMechanisms to inform about the alleged infringement and to impede access to goods and services allegedly infringing IPRs

Question 1: No. We don't want any automated justice (notice-and-takedown)
Question 2: No. (Look above)

Question 3: Open question. Here you could write an observation about that notice-and-takedown have been proved to lead to legal uncertainty in e.g. Netherlands[1], and also caused problems with poor insight in other member-states[2]. This could also be a good opportunity to point out the importance of protecting citizens right to privacy and fundamental rights, which should mean that data should not be transferred between different parties in this way[3].

Question 4: No. (Look at question 1 and 2)

Question 5: Open Question. Here you can point out the fundamental errors found in models based on scaring users into obedience, and problems with privacy and integrity that arise when introducing this kind of models[4]. We must build a society that the citizens want.

Question 6: No. (Commercial scale is not a legally defined term, and may also include any industry that thinks that a individuals inability to make a purchase means that this individual have become a commercial player)
Question 7: No. (We don't like three-strikes-rules like those on Ireland or in France)

[1] Study conducted by the Organizations Bits of Freedom: www.bof.nl/docs/researchpaperSANE.pdf
[2] Refer to this study by the organisation EDRi: http://www.edri.org/edrigram/number9.2/self-regulation-study-edri
[3] Compare the case with Ireland in footnote 3 in the section above.
[4] Refer to the Commission's very thorough safeguards for private companies in the proposed certificate regime for collective wailing in competition (§ 84-109). Also compare the corresponding argument on page 15, middle section, and page 20, Section 9 from the Commission's original IPRED proposal from 2003.

SectionCorrective measures

Question 1: No. (this should be handled on member state level)
Question 2: No. (this should be handled on member state level)
Question 3: No. (this should be handled on member state level)
Question 4: Open question.The question implies that they want to know how much of the goods sized you think should be destroyed. If it is a physical product, such as a wristwatch, we may assume that the destruction of the item can be arranged at Member State level. If it is about anything digital on the internet, such as a mp3-file or a flash-movie the question is probably irrelevant.
Question 5: No. (this should be handled on member state level)

Comment: This is about the subsidiarity principle, or that the question should be decided on the right level. There is no reason to believe that the EU is better able to make decisions about any of the things mention in the sections, other than the Member States themselves.

SectionDamages

Question 1: Open Question. You can once again make a point of the whole system of compensation is very outdated and does not take into account that piracy of copyrighted material in fact have been proved good for cultural consumption and overall breadth of cultural production. (This question may not apply to other types of licensees, since other types of licenses than those for the sale of finished products, of course, negotiated between two parties rather than unilaterally established by one party, cf patent licenses).
Question 2: No
Question 3: No

A consultation, or in other words a questionnaire survey is something the Commission uses when they want to find out how different actors in society thinks about a particular social issue. Consultations is created through a questionnaire system that was developed by IBM in the 1990s. This means that the consultations may seem awkward to handle for individuals that are used to systems like surveymonkey or other means of questionnaires that are much more user friendly.

The Commission usually likes to be able to produces statistics based on the responses to the consultation. Therefore it is important to answer yes or no to the questions with a limited number of possible choices. If you do not agree with the question it really should be answered in a way that shows distance from the goal with the question.

Sometimes you will be given the opportunity to provide your own answers, in free text. These question usually have character limit. It is these responses that will be rejected if they are identical.

Unfortunately the Commission only makes their consultations available in English. Therefore it can be difficult for non-English speakers to take part in these questionnaires. The European Parliament, among others, have directed heavy criticism to the Commission for this, as an explicit goal of many questionnaires is to provide the citizens with an easy way to contribute to the development of policies.

The Commission must also take all responses it have received from a consultation into account. Normally the commission also must publish the answers that is received, but private data of the citizens are handled in accordance with the EU regulatory framework for the protection of private data. Both as an individual or an interest group you can ask the Commission to keep your answers fully or partially confidential. However, as citizen you should contact your elected representatives either yourself, or through a interest group to ensure that your submitted position is actually take into account when the Commission presents its report.

Commission IPRED Consultation, answering guide (citizens w/o copyrights)

Amelia Andersdotter — Mon, 17 Dec 2012 17:45:52 +0000

Language English

Den här bloggposten finns också på svenska!

You can find the survey here: http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2012/intellectual-property-rights_en.htm

For general information about consultations refer to the text at the bottom of this article.

Answers guide:

Part 1: Background information?

Here the Commission will ask you questions about who you are, normally you will answer that you are a citizen or a citizen holding intellectual property right(s). The answers given below are for citizens that do not want to respond as if they have intellectual property rights. This means that you will have to answer fever questions, but otherwise the forms are virtually identical. We will soon publish a another preliminary response guide for citizens with intellectual property rights. Since intellectual property rights are generated each time you are writing a text or humming an unknown melody it is highly unlikely that you do not hold any form of intellectual property rights. If you ever have hummed on a known melody, or have been filmed (voluntarily or involuntarily), you will also hold a so-called related rights, that is something you get when you perform in any way. As a citizen with intellectual property rights you will get to answer both more questions, and in more detail than citizens without intellectual property rights. We recommend that citizens to respond as if they hold intellectual property rights. The guide for citizens with copyrights is found on this link.

Part 2: Questionnaire, page 1

Part 2: Questionnaire, page 2

SectionEfficiency and Effectiveness of civil proceedings in Cases Concerning infringements of intellectual property rights:

Question 8: Open Question (free text up to 1000 characters). Here you can discuss the need to have proper assessment of the evidence and to ensure all Europeans the right to privacy. Justice must take its course. One can also raise the risks of specialized courts [1], state authorities take over the role of the courts (Hadopi in France [2]) or the submission of responsibilities to private actors (Ireland [3] and the USA [4]).

SectionMechanisms to inform about the alleged infringement and to impede access to goods and services allegedly infringing IPRs

Question 1: No. We don't want any automated justice (notice-and-takedown)
Question 2: No. If you answer no to this question you will be given an opportunity to give a comment. Here you could write an observation about that notice-and-takedown have been proved to lead to legal uncertainty in e.g. Netherlands[1], and also caused problems with poor insight in other member-states[2]. This could also be a good opportunity to point out the importance of protecting citizens right to privacy and fundamental rights, which should mean that data should not be transferred between different parties in this way[3].
Question 3: No.
Question 4: No.
Question 5: No. (Commercial scale is not a legally defined term, and may also include any industry that thinks that a individual's inability to make a purchase means that this individual have become a commercial player)
Question 6: No. (We don't like three-strikes-rules like those on Ireland or in France)

[1] Study conducted by the organization Bits of Freedom: www.bof.nl/docs/researchpaperSANE.pdf
[2] Refer to this study by the organisation EDRi: http://www.edri.org/edrigram/number9.2/self-regulation-study-edri
[3] Compare the case with Ireland in footnote 3 in the section above.

SectionCorrective measures

SectionDamages

Question 1: No

Sometimes you will be given the opportunity to provide your own answers, in free text. These question usually have character limit. It is these responses that will be rejected if they are identical.

Kommissionens IPRED-konsultation: svarsmall (medborgare med upphovsrätt)

Amelia Andersdotter — Mon, 17 Dec 2012 06:39:18 +0000

Language Swedish

Den 30 november öppnade kommissionen en IPRED-undersökning. För att göra det lite enklare för svenska medborgare att svara har vi på mitt kontor utarbetat en preliminär svarsguide. Den gör det lite enklare att förstå varför och när man kan ge vilka svar. Dock är den allmänt hållen, eftersom kommissionen i stort sett alltid avfärdar svar som är exakt likadana.

Du hittar undersökningen här: http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2012/intellectual-property-rights_en.htm

För att delta i undersökningen måste du begära att få en konsultationslänk skickad till dig. Detta görs genom att du uppger en e-postadress till kommissionen. De skickar sedan manuellt en länk till dig, så du kan bara få tag på länkar under kontorstid. Vi kommer att begära ut många länkar nästa vecka så att det blir lättare att få tag på länkar över jul- och nyårsledigheten.

För allmän information om konsultationer, se längst ned i inlägget.

Svarsguide:

Del 1: Vem är du?

Kommissionen ställer några frågor om vem du är. Här kan du svara att du är vanlig medborgare, eller att du är medborgare med immaterialrätter. De svar som återges nedan är för medborgare som vill svara som om de har immaterialrätter. Man får då fler möjligheter att svara på olika frågor, och på vissa frågor mer ingående än vad som annars är fallet. Eftersom upphovsrätter genereras varje gång du skriver text eller nynnar en hittills okänd melodi är det ytterst osannolikt att du inte har en upphovsrätt. Om du någon gång har nynnat på en känd melodi, eller blivit filmad (frivilligt eller ofrivilligt) lär du också ha en så kallad relaterad rätt, någonting man får när man uppträder på något sätt. Som medborgare med immaterialrätt får du svara på fler frågor och mer ingående än som medborgare utan immaterialrätt. Vi rekommenderar överlag medborgare att svara som om att de har immaterialrätter.

Om du har registrerat patenträtter eller varumärkesrätter kommer du dessutom få ytterligare några svarsalternativ. Bland annat ingår då frågan om du någonsin utsatts för att andra företag använt sina immaterialrätter på ett konkurrensbegränsande sätt mot dig, utöver det som är meningen med en monopolrättighet!

Del 2: Frågeformuläret, sidan 1

Förslag på svar: Vem du är, och vart du anser dig vara verksam samt var du kommer ifrån. Förmodligen räcker det att uppge någon e-postadress, samt postnummer och ort. Däremot kan det vara svårt att undgå att uppge ditt namn, om du inte medvetet begränsar dig till förnamn. Du riskerar då att de inte tar dig på lika stort allvar.

Frågorna 1-4: Alla är fritextfrågor. Här kan man ta upp att direktivet inte är rättssäkert eftersom det inte respekterar privatlivets helgd. Man kan också ta upp att direktivet misslyckats med att skapa en homogen och harmoniserande effekt på den inre marknaden1. Dessutom bör man nämna att alla befintliga studier över upphovsrättsintrång på nätet visar att fildelare konsumerar mer kultur än de som inte fildelar[1]. Man kan också nämna att upphovsrätten i allt högre utsträckning blivit ett handelshinder, och att vi behöver mer undantag och begränsningar i upphovsrätten så att inte bibliotek[2], lärare, organisationer för synskadade[3] och andra samhällsnyttiga verksamheter[4] eller nya företag skadas av upphovsrätten[5].

Fråga 5: Svara "Crucial", så klart. För oss medborgare är det av yttersta vikt för dig att våra system fungerar på ett sätt som är socialt acceptabla.

[1] Korpusen av material som stödjer detta uttalandet är ganska stor just nu, men här en kompilation, en MegaUpload-studie, en samling från 2010
[2] Se Piratpartiets genomgång av biblioteksfrågan och kommissionens egna förslag om herrelösa verk.
[3] Se European Blind Unions arbete med undantag i upphovsrätten.
[4] Se denna utmärkta studie av IViR i Nederländerna eller den rättsociologiska forskning som bedrivs vid Lund University Internet Institute.
[5] Se kommissionens egen utredning om upphovsrättens blockerande roll på den inre marknaden. Eller kommissionens som sågar databasrättigheternas roll för utvecklingen av den inre marknaden.

Del 2: Frågeformuläret, sidan 2

Rubrik Efficiency and effectiveness of civil proceedings in cases concerning infringements of intellectual property rights:
(svenska: Effektiviteten och konsekvenserna av civilrättsliga processer i fall som berör kränkningar av intellektuella egendomsrätter)

OBS: Om du har utsatts för hot eller trakasserier av skivindustrin eller filmindustrin är det här jätteviktigt för dig att svara på!

Fråga 1: Om du har tagit emot ett hotbrev från skiv- eller filmindustrin, svara ja. Annars nej.
Fråga 2: Nej i båda fall ovan.
Fråga 3: Om du blivit stämd av skiv- eller filmindustrin, ja. Om du inte blivit stämd, nej.
Fråga 4: Nej. (fildelare ska ha samma rätt till rättvisa som andra, utan att skyfflas igenom rättssystemet extra snabbt)
Fråga 5: Nej. (se ovan)
Fråga 6: Nej.
Fråga 7: Nej.
Fråga 8: Nej. (vi vill ha samma möjlighet till rättvisa i immaterialrätten som i andra juridiska områden)
Fråga 9: Nej.
Fråga 10: Nej.
Fråga 11: Nej.

Fråga 12: Öppen fråga (fritext upp till 1000 tecken). Här man kan ta upp behovet av att ha ordentlig bevisprövning och att säkerställa alla européers rätt till privatliv. Rättvisan måste ha sin gång. Man kan också ta upp riskerna med specialiserade domstolar[1], statliga myndigheter som övertar domstolarnas roll (HADOPI i Frankrike[2]) eller överförande av rättsligt och juridiskt ansvar på privata aktörer (Irland[3] och USA[4]).

[1] Här finns det mycket kritik av t ex specialiserade patentdomstolar.
[2] HADOPI har kritiserats i flera omgångar, för svensk kritik se referenser här. För senaste turerna se här. I korthet går HADOPI ut på att stänga av fildelare från nätet utan föregående rättslig prövning - rättighetsinnehavare kan anklaga medborgare för intrång vid en central myndighet. När myndigheten fått tre klagomål om samma medborgare begär myndigheten, som heter HADOPI, att användaren ska stängas av från sin internetuppkoppling.
[3] Irlands största internetoperatör har ett avtal med de tre största skivbolagen om att stänga av användare från deras uppkoppling om de anklagas för fildelning tre gånger på rad. Det ingår ingen rättslig prövning. Fallet har prövats av irländska dataskyddsombudsmannen som dock förlorade, vilket gör att Irlands dåliga dataskyddslagar nu tillåter three-strikes-lagar utan rättslig prövning.
[4] Se föreslagen six-strikes-regime här.

Rubrik Right to information: (svenska: Rätten till information)

Fråga 1: Öppen fråga. Här kan man ta upp behovet av en upphovsrättsreform så att människor inte fortsätter vara intrångsmakare som bara beter sig så som det är mest socialt acceptabelt att bete sig[1]. Man kan också understryka vikten av att bevara meddelarhemligheten[2] och att inte göra så att plattformar på nätet eller internetoperatörer plötsligt blir juridiskt ansvariga för det som deras kunder gör (så att de till exempel måste börja filtrera, blockera eller övervaka privat kommunikation).

Fråga 2: Nej.
Fråga 3: Not applicable.
Fråga 4: Not applicable.
Fråga 5: Väljer man någon av svarsalternativet "Nej" får man en fritextruta. I denna kan man dela med sig av information om vikten av att i så stor utsträckning som möjligt bevara internet gränsfritt, eftersom det trots allt är det som är en av de egenskaper vi gillar mest med internet. Om man väljer "not applicable" får man ingen fritextruta.

[1] Korpusen av material som stödjer detta uttalandet är ganska stor just nu, men här en kompilation, en MegaUpload-studie, en samling från 2010
[2] Den engelska wikipediaartikeln har en mer omfattande behandling av brevhemligheten än svenska wikipedia. Där står att principen är konstitutionellt skyddad i många EU-länder, vilket har sin grund i att väldigt omfattande övervakning av privat kommunikation tidigare funnits ge oönskade konsekvenser för medborgarna som utsatts för sådan behandling.

Rubrik Mechanisms to inform about the alleged infringement and to impede access to goods and services allegedly infringing IPRs (svenska: Mekanismer för att informera om påstådda överträdelser och minska tillgången på varor och tjänster som hävdas begränsa immaterialrätter)

Fråga 1: Nej. Vi gillar inte automatiserad rättvisa (notice-and-take-down)
Fråga 2: Nej. (se ovan)

Fråga 3: Öppen fråga. Här kan man lägga in observationer om att notice-and-take-down visat sig vara rättsosäkert i t ex Nederländerna[1], och inneburit problem med dålig översikt också i andra medlemsländer[2]. Man kan också påtala vikten av att skydda medborgarnas rätt till privatliv och grundläggande rättigheter, vilket borde medföra att data inte ska överföras mellan olika parter på detta sätt[3].
Fråga 4: Nej. (se ovan, fråga 1 och 2)

Fråga 5: Öppen fråga: Här kan man påtala de fundamentala fel som finns i modeller som bygger på att skrämma användare till lydnad, samt problem med privatliv och integritet som uppstår när man inför sådana här modeller[4]. Vi behöver bygga ett samhälle som medborgarna vill ha.

Fråga 6: Nej. (kommersiell skala är inget juridiskt definierat begrepp, och kan även innefatta att någon industri tycker att en individs oförmåga att genomföra ett köp innebär att denna individ blivit kommersiell aktör)
Fråga 7: Nej. (vi gillar inte three-strikes-regler som på Irland eller i Frankrike)

[1] Studie utförd av organisationen Bits of Freedom: www.bof.nl/docs/researchpaperSANE.pdf
[2] Se denna studie utförd av organisationen EDRi: http://www.edri.org/edrigram/number9.2/self-regulation-study-edri
[3] Jämför fallet med Irland i fotnot 3 till ovanstående sektion.
[4] Jämför kommissionens mycket grundliga skyddsmekanismer för privata företag i den föreslagna bevisregimen för kollektiv klagan i konkurrensmål (paragraf 84-109). Jämför också gärna det motsvarande resonemanget på sidan 15, mittersta paragrafen, samt sidan 20, paragraf 9, i kommissionens ursprungliga IPRED-förslag från 2003.

Rubrik Corrective measures (svenska: Korrektiva åtgärder)

Fråga 1: Nej. (detta bör överlåtas till medlemsstaterna)
Fråga 2: Nej. (detta bör överlåtas till medlemsstaterna)
Fråga 3: Nej. (detta bör överlåtas till medlemsstaterna)
Fråga 4: Öppen fråga. Frågan innebär att de vill veta hur du tycker att varor som beslagtagits ska förstöras. Om det rör en fysisk produkt, som till exempel ett armbandsur, får man dock förutsätta att eventuell förstörning av detta går att ordna på medlemsstatsnivå. Om det gäller någonting på nätet, som en mp3-fil eller flash-film, lär frågan vara irrelevant.
Fråga 5: Nej. (detta bör överlåtas till medlemsstaterna)

Kommentar: Det här gäller alltså subsidiaritetsprincipen, eller att var fråga ska beslutas på rätt nivå. Det finns ingen anledning att tro att EU är bättre på att ta beslut om någon av de sakerna som nämns i dessa sektioner än medlemsstaterna själva.

Rubrik Damages (svenska: Skadestånd)

Fråga 1: Öppen fråga. Här kan man återigen svara att hela systemet med skadestånd är väldigt förlegat och inte tar i beaktande att piratkopering av framför allt upphovsrättsskyddat material faktiskt visat sig vara bra för kulturkonsumtion och allmän bredd i kulturproduktionen. (Den här frågan kan dessutom inte tillämpas på andra typer av licenser eftersom andra typer av licenser än de som gäller köp av slutprodukter naturligtvis förhandlas fram mellan två parter snarare än unilateralt etableras av den ena parten, jfr patentlicenser).
Fråga 2: Nej.
Fråga 3: Nej.

En konsultation, eller frågeenkät, är någonting kommissionen gör när de vill ta reda på hur olika aktörer i samhället tycker om en särskild samhällsfråga. Konsultationerna skapas via ett frågeformulärssystem som utvecklades av IBM på 1990-talet. Det gör att konsultationerna ibland kan tyckas otympliga att hantera för privatpersoner som växt upp med surveymonkey och andra hjälpmedel för enkätundersökningar som är smidigare.

Kommissionen gillar vanligtvis att kunna producera statistik baserat på de svar de får till konsultationen. Därför är det viktigt att svara ja eller nej på frågor med ett begränsat antal svarsaltarnativ. Om man inte håller med om frågeställningen alls bör man svara på ett sådant sätt att man uttrycker avståndstagande från syftet med frågeställningen.

Ibland har man också möjlighet att lämna egna svar, i fritext. Oftast finns då en teckengräns. Det är dessa svar som avfärdas om de är identiska.

Kommissionen tillgängliggör olyckligtvis bara sina enkätundersökningar på engelska. Därför kan det vara svårt för icke-engelskspråkiga att ta del av undersökningarna under jämlika omständigheter. Bland andra Europaparlamentet har kritiserat kommissionen för detta, eftersom ett uttryckligt mål med många enkäter är att också ge unionens medborgare ett enkelt sätt att bidra till den politiska utvecklingen.

Kommissionen är förpliktigad att ta alla svar som kommer in i beaktande. Vanligtvis måste kommissionen också offentliggöra de svar som kommer in, men privata data från medborgare hanteras i enlighet med unionens regelverk för skydd av privata data. Både som privatperson och som intressegrupp kan man be om att få hålla sitt svar helt eller delvis konfidentiellt. Däremot bör man som medborgare via sin folkvalda representant eller på egen hand eller via en intresseorganisation se till att ens inlämnade ståndpunkt faktiskt tas i beaktande när kommissionen presenterar sin rapport.

Kommissionens IPRED-konsultation: svarsmall (medborgare utan upphovsrätt)

Amelia Andersdotter — Mon, 17 Dec 2012 06:36:53 +0000

Language Swedish

Du hittar undersökningen här: http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2012/intellectual-property-rights_en.htm

För allmän information om konsultationer, se längst ned i inlägget.

Svarsguide:

Del 1: Vem är du?

Kommissionen ställer några frågor om vem du är. Här kan du svara att du är vanlig medborgare, eller att du är medborgare med immaterialrätter. De svar som återges nedan är för medborgare som inte vill svara som om de har immaterialrätter. Det gör att man får svara på något färre frågor, annars är formulären i stort sett identiska. Vi kommer snart publicera ett inlägg med svar för medborgare med immaterialrätter! Eftersom upphovsrätter genereras varje gång du skriver text eller nynnar en hittills okänd melodi är det ytterst osannolikt att du inte har en upphovsrätt. Om du någon gång har nynnat på en känd melodi, eller blivit filmad (frivilligt eller ofrivilligt) lär du också ha en så kallad relaterad rätt, någonting man får när man uppträder på något sätt. Som medborgare med immaterialrätt får du svara på fler frågor och mer ingående än som medborgare utan immaterialrätt. Vi rekommenderar överlag medborgare att svara som om att de har immaterialrätter.

Del 2: Frågeformuläret, sidan 1

Del 2: Frågeformuläret, sidan 2

OBS: Om du har utsatts för hot eller trakasserier av skivindustrin eller filmindustrin är det här jätteviktigt för dig att svara på!

Fråga 8: Öppen fråga (fritext upp till 1000 tecken). Här man kan ta upp behovet av att ha ordentlig bevisprövning och att säkerställa alla européers rätt till privatliv. Rättvisan måste ha sin gång. Man kan också ta upp riskerna med specialiserade domstolar[1], statliga myndigheter som övertar domstolarnas roll (HADOPI i Frankrike[2]) eller överförande av rättsligt och juridiskt ansvar på privata aktörer (Irland[3] och USA[4]).

Fråga 1: Nej. Vi gillar inte automatiserad rättvisa (notice-and-take-down)
Fråga 2: Nej. Svarsalternativet nej ger möjlighet att lämna kommentar. Här kan man lägga in observationer om att notice-and-take-down visat sig vara rättsosäkert i t ex Nederländerna[1], och inneburit problem med dålig översikt också i andra medlemsländer[2]. Man kan också påtala vikten av att skydda medborgarnas rätt till privatliv och grundläggande rättigheter, vilket borde medföra att data inte ska överföras mellan olika parter på detta sätt[3].
Fråga 3: Nej.
Fråga 4: Nej.
Fråga 5: Nej. (kommersiell skala är inget juridiskt definierat begrepp, och kan även innefatta att någon industri tycker att en individs oförmåga att genomföra ett köp innebär att denna individ blivit kommersiell aktör)
Fråga 6: Nej. (vi gillar inte three-strikes-regler som på Irland eller i Frankrike)

Rubrik Corrective measures (svenska: Korrektiva åtgärder)

Rubrik Damages (svenska: Skadestånd)

Fråga 1: Nej.

Ibland har man också möjlighet att lämna egna svar, i fritext. Oftast finns då en teckengräns. Det är dessa svar som avfärdas om de är identiska.

Public Domain Call for Arts!

Amelia Andersdotter — Sun, 25 Nov 2012 16:45:46 +0000

Language English

Every year loads of European artistic works enter into the public domain, that is, the copyright protection granted to the work expires and the material becomes free for use (with or without attribution depending on jurisdiction). In 2013 te works from all over Europe passing into the public domain are works for which the author died in 1942 will enter into the public domain, except in Spain where the author must have died in 1932. Some examples of authors that entered into the public domain in 2011 in most European countries can be found here, and include Mikhail Bulgakov, Selma Lagerlöf and F. Scott Fitzgerald.

We are investigating the opportunities of organising an event at the European Parliament celebrating the new entrants into the public domain. To do this, we must however first locate works from all the member states that enter into the public domain. Preferably from many authors, musicians and film makers. And we need your help!

If you know an author, musician, film-maker or other kind of creator whose work will come into the public domain in 2013, please put their name and some works in the comments. We will maintain an updated list of all the works we accumulate in this blogpost. It appears the challenge will be to find not only the authors but also suitable works for a reading - our office can only manage so many of all the 23 official languages of the European Union so if you can provide any help please put in the comments!

If you know of an author or a work that you believe will enter into the public domain in 2013, you can also check the work for its true public domain status at OutOfCopyright.EU ! Since every national copyright law has unfortunately its own quirks, we would very much appreciated the help of volunteer lawyers to make sure that the works that we will select are indeed entering the public domain.

In the list below are all the member states (including Croatia which will join next year in July and so can be encompassed by 2013 public domain calls, we feel):

Austria

Robert Musil

Stefan Zweig, one of the most famous authors in the world of the 1920s and 1930s. Long list of works.

Belgium

Neel Doff, Dutch proletarian writer working in Belgium, mostly in French.

Bulgaria

Croatia

Cyprus

Czech Republic

Vladislav Vančura (1891-1942). Czech writer, playwright, film director and screenwriter. Arrested by Gestapo and executed.

Jaroslav Ježek (1906-1942) – Czech composer and pianist.

Otakar Batlička (1895-1942) – Czech adventurer and writer. Executed in Mauthausen concentration camp.

Josef Svatopluk Machar (1964-1942) – Czech poet, writer, journalist and politician.

Hanuš Fantl (1917-1942) – Czech Jewish poet. Killed in Mauthausen concentration camp.

Jindřich Štyrský (1899-1942) – Czech Surrealist painter, poet, editor, photographer, and graphic artist.

František Josef Čečetka (1971-1942) – Czech writer and playwright.

Vojtěch Kuchynka (1871-1942) – Czech composer and bassist.

Erwin Schulhoff (1894-1942) – Czech Jewish-German composer and pianist. Died in Wülzburg concentration camp.

Sigismund Ludvík Bouška (1867-1942) – Czech Catholic priest and poet.

Josef Vašata (1884-1942) – Czech composer and conductor.

Jan Janák (1971-1942) – Czech composer.

Denmark

For a long list of public domain authors from Denmark see this search list from Runeberg.

Estonia

For a long list of public domain authors from Estonia see this search list from Runeberg.

Finland

Tatu Vaaskivi, author. Not translated.

Artturi Järviluoma, author and playwrite. Composed opera.

For a long list of additional public domain authors from Finland see this search list from Runeberg.

France

Léon Daudet, a known conservative! Journalist, writer and famous for his memoirs. (Text?)

Germany

Greece

Hungary

Ireland

Peadar Toner Mac Fhionnlaoich, Gaelic revival author, known for his handbooks on teaching Irish language. Wrote also for Irish nationalist newspapers.

Italy

Latvia

Lithuania

Luxembourg

Malta

Netherlands

Michel van Campen (1874-1942), linguist, originally a diamond cutter. His first book ”Bikoerim” contained novellas about Jewish day-to-day life.

Neel Doff (1858-1942, see also under Belgium): her novels ”Keetje” and ”Jours de famine et de détresse” were turned into a movie in 1975 by Paul Verhoeven starring Rutger Hauer and Monique van de ven. Said about Zola: ”he wrote it, but I lived it.” Was called the Dostojevski of the North.

Dinah Kohnstamm (1869-1942), a Jewish artist who found her calling late in life. Came from an unreligious family. Converted to Christianity later in life. Murdered by the Nazis in Auschwitz. Book: Pukjes droom (1907).

Roeland Anthonie Kollewijn (1857-1942), linguist, wrote an article called ”Onze lastige spelling” (Our difficult spelling) in which he suggested a spelling reform. Although not all of his suggestions were adopted for Dutch, his spelling did form the basis for Afrikaans. Belgian poet Paul van Ostaijen (”Music hall”, ”Occupied City” etc.) followed Kollewijn’s spelling.

Herman Salomonson (1892-1942) was a journalist and novelist. He often published using the pseudonym Melis Stoke. His 1937 novel Hoogwaardigen (Dignitaries) is a satire describing the competition between a high-brow and a sensationalist newspaper. He was murdered by the Nazis in Mauthausen.

Poland:

Janusz Korczak, although it is not currently known whether or not his works will actually enter into the public domain in 2013. Ongoing project to republish all of his works in Polish. Ref.

Bruno Schulz, most known outside of Poland for Sklepy Cynamonowe.

Portugal

Romania

William Pierpont Black (William Peter Negrescu), woodcarver and author born in Romania, later emigrated to New Zealand. Wrote much criticism on the then premier of New Zealand Joseph Ward. see here.

Slovakia

Terézia Vansová, author of Sirota Podhradských, the first ever Slovakian novel written by and published from a female author.

Slovenia

Spain

Ramon Casas i Carbó, Catalan modernist painter.

Sweden

Wilhelm Peterson-Berger, composer. Intåg i sommarhagen

Ludvig Lubbe Nordström, radio journalist.

For a long list of additional public domain authors from Sweden see this search list from Runeberg.

United Kingdom:

Ernest Bramah ("May you live in interesting times" may be a quote from him?)

Violet Hunt