Amelia Andersdotter - ACTA

"Handelsavtal ska inte styra lagstiftning"

Ulf Pettersson — Mon, 25 Feb 2013 12:55:20 +0000

Språk Svenska

Tidigare i februari annonserade EU och USA sin avsikt att ingå ett omfattande ekonomiskt samarbetsavtal - Transatlantic Trade and Investment Partnership TTIP - det Transatlantiska handels- och investeringsavtalet. TTIP blir därmed ett av inte mindre än 13 olika "djupa och omfattande" bilaterala handelsavtal som EU för tillfället förhandlar om eller snart kommer att inleda förhandlingar om med andra stater.

Europaparlamentets handelsutskott, INTA, ordnade en utfrågning med EU-kommissionens handelskommissionär Karel De Gucht. De Gucht var en av de ledande aktörerna bakom det starkt kritiserade ACTA-avtalet som Europaparlamentet röstade nej till i somras. Medborgare, NGOs och politiker oroar sig för att de rättskränkande reglerna från ACTA skall smugglas tillbaka i nya internationella avtal, till exempel TTIP. Att TTIP kommer att innehålla ett immaterialrättskapitel står redan klart. Handelsutskottets ledamöter - från vänstern till konservativa - överöste därför De Gucht med kritiska frågor om ACTA, upphovsrätt och immaterialrättskapitel i TTIP och handelsavtal i allmänhet.

De Gucht svarade undvikande men erkände samtidigt att parlamentets beslut om ACTA måste respekteras och att nya handelsavtal inte skall diktera EUs lagstiftning på området:

"You cannot change legislation by a treaty"

"It is not up the Commission to change legislation"

"I´m not going to do this [introduce ACTA] by the back door".

Att kommissionen tagit till sig av parlamentets kritik är klart positivt.

De Gucht in INTA: No new legislation by trade deal

De Gucht in INTA: Will not introduce ACTA by back door

To use the post ACTA momentum

Mattias Bjärnemalm — Wed, 05 Sep 2012 16:12:40 +0000

Språk Svenska

With the fall of ACTA this spring those of us who want an open online environment have an opportunity to move forward our positions towards those that want to overly regulate the flow of communication online. One way of doing that is by constantly reminding people of what exactly was wrong with ACTA and why no similar legislation should be allowed to infest other trade agreements currently being negotiated by the commission.We should not let ACTA be seen as a single case of success, but rather as the turning point on how Europe conduct trade agreements with other parties.

Three Polish MEPs (ZALEWSKI, HANDZLIK & WAŁĘSA) moved in that direction after the ACTA vote by putting the following question to the commission:

Last week, Parliament rejected the ACTA agreement by a huge majority, thus sending out a very clear ‘no go’ signal regarding any such regulatory legislation.

In the short time that has passed since, we have already been alarmed by the prospect that several significant and heavily criticised parts of the ACTA agreement (i.e. general obligations on enforcement, damages, criminal sanctions, intermediary liability rules and border measures) are expected to ‘live on’ by being incorporated into CETA (the Canada/EU trade agreement) and, possibly, into other international agreements which the Commission plans to conclude in the near future.

Since we are absolutely convinced that the Commission fully respects the position of Parliament and would not indulge in any type of legislative exercise that would undermine the voice of the citizens, as transmitted to and expressed by Parliament, can the Commission comment on this issue and allay the worrying doubts indicated above?

Now the answer has come back and from the wording it is clear that our victory regarding ACTA has made it more difficult for those who want to infest international trade agreements with overly harsh chapters on IPR. That will, of course, not stop them from trying.

The commissions reply to the question above is as follows:

1. As with all of the EU's bilateral trade agreements, the Canada-EU Trade Agreement (CETA) will contain a chapter on intellectual property (IPR). This is important because the EU and Canada are knowledge-based economies requiring an effective regime to protect their intellectual assets. For this reason, the EU is proposing rules to address several important issues that have been identified in Canada's IPR regime, namely in the area of copyright, patents, geographical indications and enforcement. However, the IPR chapter of CETA will not require the EU to modify its existing legislation, and great care is being taken to ensure that it is compatible with the EU acquis.

2. The CETA negotiations have not been concluded. Recent media reports relied upon a version of the negotiating text which is 6 months old to claim that the Commission is introducing ACTA through the back-door . That text stems from a time when ACTA had just been signed by the EU and 22 Member States and before the European Parliament denied its consent. As both the EU and Canada were in the process of ratifying ACTA at that time, it is not surprising that some provisions of that version used formulations also found in ACTA. Negotiations have now moved on and the February text no longer accurately represents the state of play.

3. The Commission fully respects the vote of the European Parliament. It develops its negotiating positions to ensure that they are coherent with EU policy. The IPR chapter of CETA is currently being reviewed in light of the position expressed by the European Parliament on ACTA and the Commission will continue to fully and rapidly inform the EP's INTA committee about progress in the negotiations.

Säsongsfinal av #exile6e ute: Flowers in the desert

Tess Lindholm — Fri, 10 Aug 2012 20:23:27 +0000

Språk Svenska

http://www.youtube.com/watch?v=YQbnQn3MXLI

Nästa episod av #exile6e ute: One brilliant day funeral

Tess Lindholm — Thu, 05 Jul 2012 09:16:34 +0000

Språk Svenska

http://www.youtube.com/watch?v=FZ2gt5h-6Ck&feature=youtu.be

Första webisoden släppt; #exile6e ACTA going down?

Tess Lindholm — Thu, 28 Jun 2012 19:54:02 +0000

Språk Svenska

Vi presenterar stolt första webisoden av #exile6e!

Titta och sprid!

http://www.youtube.com/watch?v=hd6zyZc7Dd4&list=PL7386BF758082AB7E

Veckan som gått

Amelia Andersdotter — Thu, 21 Jun 2012 22:23:02 +0000

Språk Svenska

Förra veckan var jag i Stockholm på EuroDIG-konferensen under fredagen. Det jag försökte ta upp under konferensen var det delvis dubbla budskap som sänds ut från makthavare, till exempel på Rosenbad, att man å ena sidan tycker att det är viktigt med mänskliga rättigheter på nätet, men samtidigt inte reflekterar över vem det är som faktiskt har den juridiska möjligheten att agera för att upprätthålla sådana rättigheter. Så vitt jag förstår är det fullständigt irrelevant att prata om människors rättigheter och friheter att bygga kulturella identiteter och ha makt över sin egen kommunikation om man inte samtidigt tillkänner nätet någon form av offentlig roll. ICANN-representanten Bertrand de la Chapelle kontrade med den förvisso relevanta invändningen att man kanske kan prata om en mångfald av offentliga utrymmen på nätet, som har olika grad och behov av just tillerkännas sådan allmänhet. Reaktionen från min kollega Alexander Alvaro, Europaparlamentets vice-president och tysk liberal, var någon mer oroväckande men det är så vitt jag vet en alldeles ny politisk debatt att starta på internationell nivå så det kan givetvis vara så att diskussionen behöver mogna mer innan man kan säga något definitivt.

Under måndagen anordnade vi ett mycket lyckat boksläpp tillsammans med forskarnätverket COMMUNIA och min kollega professor Ioannis Tsoukalas. Ioannis Tsoukalas är också mycket involverad i debatterna kring Horizon 2020, EU:s nya ramverksprogram för forskning, och tycker, helt riktigt enligt mig, att vi inte får vara rädda för investera i just forskning i EU. Det är lätt att ramverksprogrammen nedprioriteras i budgeten och det är olyckligt. Jag och Christian Engström försöker jobba på att motverka det.

Vad gäller mitt utskott ITRE (industriutskottet) började jag tisdagen med förklara att jag anser att återanvändning av offentliga data och offentlig information också bör innefatta public service. Eftersom kommissionen förslag på recast av PSI-direktivet redan innehåller garderingar mot tredjepartsimmaterialrätter - som inte omfattas av någon offentlighetsprincip - ser jag inte att det finns någon anledning att inte tillgängliggöra sådant material från tv- och radio-utsändare som faktiskt redan är betalt för. Det är av avgörande intergenerationell och interkulturell betydelse att vi kan ta del av sådant material, och det finns stor potential för ny kreativitet och gränsöverskridande förståelse i sådan publicering. Svenska regeringen är olyckligtvis inte lika ambitiös, och har istället motsatt sig hela förslaget. Det är väldigt synd och medlemsstaternas regeringar verkar över huvud taget vara väldigt motståndskraftiga till någon som helst form av förändring.

Under samma utskottssittning presenterade jag också min och Gröna gruppens ambitioner att prioritera offentliga investeringar i fiberinfrastruktur för det framtida digitala samhället och uppfyllandet av den digitala agendan. Olyckligtvis är dock filen också ett förhållandevis tekniskt finansiellt instrument och det parlamentet mest har diskuterat denna vecka är hur vi ska sätta upp prioriteringar för kommissionen när de använder instrumentet, snarare om instrumentet som sådant är rimligt i det här sammanhanget. eTEN ingår nämligen delvis i CEF (Connecting Europe Facility) som egentligen är ämnat att bygga infrastruktur mellan medlemsstater. I kommunikationsinfrastrukturen är det inte företrädelsevis stamnätet som brister, utan hushållens möjligheter att få tillgång till stamnäten.

Under samma utskottssittning presenterade jag också mina ambitioner för utskottets yttrande om vidare utvecklande av den inre digitala marknaden. Här anser jag att vi bör prioritera reformer av undantag i upphovsrätten - vi behöver kunna göra mer och oftare med kommunikation. Det innebär en väldigt substantiell reform av upphovsrättssystemet. Vi behöver reglera nätneutralitet och begränsa möjligheter för telekommunikationsinfrastrukturägare och telekommunikationstjänstetillhandahållare att utöva inflytande av sina användares kommunikationsmöjligheter. I stort sett tycker jag alltså att mitt utskott bör följa den EU-politiska linje Piratpartiets årsmöte godkände under årsmötet i mars-april, och även om jag under denna första meningsutväxling uttrycker främst en ambition har jag lagt ett antal förändringsförslag till yttrandet som med lite tur kommer att röna stöd hos mina kollegor. Yttrandet är ett ställningstagande från mitt utskott om ett så kallat initiativbetänkande från utskottet för inre marknaden, där Christian Engström sitter. Initiativbetänkanden är inte lagstiftande.

Tisdagkvällen ägnade jag åt en mycket trevlig middag med europeiska småföretagare i språkteknologiska industrier, främst översättningstjänster. Det visade sig vara mycket givande och jag hade under middagen också sällskap av två andra kollegor. En väldigt trevlig kväll, och språkteknologier är förmodligen ett av de bästa exemplena på hur Europas mångfald är en grogrund för innovation. Google Translate bygger till exempel till stor del på EU-dokument, som ju ändå översätts till alla 23 språk vilket ger en bra bas för AI:n att upptäcka mönster. Anledningen till att mobiltelefoner och mjukvaror för persondatorer har flera alfabeten är också till stor del på grund av Europas språkmångfald. Jag tycker själv att det är roligt med språk men letar efter appar som hjälper med medelsvår till svår nivå av grammatik i typ nederländska och rumänska. I slutändan måste man ändå nöta in vissa strukturer och en app att slöbråka med på tåget till Strasbourg vore inte helt fel. Tips mottages tacksamt!

Under onsdagen anordnade jag tillsammans med mina kollegor från industriutskottet en mycket givande workshop om eTEN. Jag hoppas att Julien kommer skriva lite mer ingående om denna senare så jag ska inte föregå honom.

Min praktikant Julia Reda svarade på 818 mejl från oroade EU-medborgare som ville att jag och mina kollegor i internationella handelsutskottet skulle rösta emot ACTA-avtalet. Vi tackade för uppmärksamheten och bad dem skicka mer mejl, vilket de gjorde under kvällen och natten mellan onsdag och torsdag (200 mejl). Vi har inte tömt spam-inkorgen, så det är möjligt att vi missat vissa av mejlen i vår räkning - detta rör sig bara om de mejl som landade direkt i min inbox. Vi fick också många glada tack för svaren. Det innebär extra jobb för oss eftersom vi då måste rensa inboxen på tack-svaren också, men det är roligt att bli uppskattad!

Alla svar innehåller också denna länk: http://www.youtube.com/watch?v=WSC0uRu_Gs8. Det finns en kitschig kulturell kontext till denna länk, som någon läsare kanske kan dela med sig av (särskilt om denna har erfarenhet av rumänsk populärkultur). Vi har försökt ha en temalåt per vända ACTA-mejl, som ju i stort sett alltid besvaras med någon form av "standardsvar". Idag på morgonen bestämde vi också temalåter för alla olika utfall i utskottsomröstningen.

Denna låt symboliserar för mig idag, och förmodligen så länge jag lyckas hålla det i huvudet, utfallet att avtalet faktiskt avslogs av utskottet, som alltså är det sjätte i räkningen att ta ställning mot ACTA: http://www.youtube.com/watch?v=T69CCsfaZlA Jag hoppas förstås att jag ska kunna återbesöka länken 4 juli, efter parlamentets slutgiltiga omröstning i plenum!

Lobbychocken: okritiskt tänkande grunden för påverkansarbetet!

Amelia Andersdotter — Tue, 19 Jun 2012 15:19:25 +0000

Språk Svenska

Det här mejlet skickades till mig från Eurochambres:

Subject line: SMEs need ACTA

Dear Ms. Amelia Andersdotter,

In view of the upcoming vote on ACTA in the INTA Committee on Thursday, June 21st, we invite you to read SMEs’ expectations on ACTA.

In recent months, pirates have waged a viral campaign against ACTA with the objective to convince EU citizens that the draft trade agreement will restrict their freedom and undermine their privacy rights. This campaign based on misinformation, must be handled with utmost care.

In the mean time, have you wondered why EU based SMEs seek to preserve the treaty? EUROCHAMBRES estimates that 95% of Community trademarks are registered by SMEs and not for profit organisations. About 50% of patents are registered by SMEs and universities. And SMEs, by producing artistic work such as paintings, photography, architecture, technical drawing, musical compositions, theatre etc. are the bulk of copyrights holders.

SMEs feel that they are not effectively protected. SMEs hold IP rights, innovate and invest in marketing costs to distinguish their products from competitors. They create value and ask for an effective protection of it! They expect that ACTA will facilitate the enforcement of their rights. Without efficient enforcement, their IP rights are useless. The problem is global; the EU cannot solve it alone. This is why SMEs need ACTA.

We recognise the importance of the protection of fundamental rights within the EU legal framework and we believe that the Draft Agreement contains safeguards for the freedom of expression and privacy. But if you have doubts about it, we ask you to vote in favour of amendment 3 tabled by Syed Kamall, recommending that the Parliament suspends its vote on consent to ACTA until the Court of Justice of the European Union issues its opinion on the compatibility of the Draft Agreement with the Treaties. The Court’s opinion will certainly lift any doubts with regard to the protection of fundamental right.

We therefore ask you to resist the pressure generated by this misleading anti ACTA campaign, and to defend the treaty for the good of the EU economy, growth and jobs by voting either in favour of amendment 1 and 2 or, if you continue to doubt the compatibility of the Draft Agreement with the Treaties, in favour of amendment 3.

Varpå jag svarade:

Dear Mr,

I still fail to comprehend why ACTA would be the measure really needed by SMEs. It seems to me that you are falling into the same trap as some of my colleagues, assuming that anything which pretends to protect IPRs is by necessity the most desirable outcome, whereas in fact it would be good also for SMEs to consider - what measures do you need? Most studies performed by the Commission or independent researchers show for instance that SMEs have huge problems gathering capital and primarily time for court battles with large entities which would seek to wrongfully exploit their materials. This brings considerable legal uncertainty.

Which particular paragraphs of ACTA help SMEs address these problems, the way you see it? It is slightly agitating that proponents of this agreement have consistently failed to bring up any arguments in favour of the agreement other than that it contains the word "intellectual property rights".

best regards,

Det gör mig lite irriterad att de som fortfarande förespråkar avtalet inte bryr sig om att på något sätt argumentera för någonting särskilt utom just existensen av ordet immaterialrätt i avtalstexten. Tänk om det istället skulle gå lika finemang att lobba in begreppet "världsfred".

Vi får se om det kommer något svar.

Ropa inte hej förrän du kommit över bäcken

Amelia Andersdotter — Sun, 03 Jun 2012 21:32:32 +0000

Språk Svenska

I dagarna har mediarapporteringen kring avslagen mot ACTA från flera av parlamentets tunga utskott gått på högvarv. DN var tidigt ute och Europaportalen skrev lite mer ingående om händelseförloppet.

Två kommentarer: ACTA handlar, precis som UNT skriver om varumärkeförfalskning, inte om varuförfalskning, så som DN har skrivit. Jag tycker det är viktigt att vi håller isär upprätthållandet av varumärken som juridiska rättigheter, från de verktyg vi vill använda för att säkerställa konsumentskydd. Det är väl etablerat i juridisk doktrin (se t ex Ulf Bernitz bok Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens där han för ett lite längre resonemang om varumärkesskydd i förhållande till konsumenträtt, eller varför inte det av parlamentet antagna Pharmacovigilance Directive från förra året där man helt frångått en varumärkesbaserad retorik för att istället ta tag i problemet med verifiering av butiksägare och spårande av legitima produkter). Begreppen varuförfalskning och varumärkesförfalskning kan visserligen delvis överlappa, men den sist nämnda kategorin innefattar inte t ex varor med rätt varumärke (eller fel varumärke) och fel innehåll eller egenskap. En varumärkeförfalskning skulle också kunna vara en fullgod produkt med alla egenskaper och kvaliteter som slutkonsumenten letar efter, men som är märkt av fel person eller företag.

Citatet "ACTA är en död kropp i parlamentet nu, och det har vi vetat sedan vi liberaler satte ner foten och sade nej. Jag tror i och för sig på uppståndelsen men inte på den här sidan evigheten och ACTA är stendött" är problematiskt. Fyndigt, ja visst, men inte alls säkert - vi vet alla hur svårt det är att få ledamöter att närvara vid omröstningar och även om den liberala gruppens stöd är enormt viktigt, och det är väldigt bra att de satt ned foten och vill sträva mot en inte helt igenom katastrofal informationslagstiftning, måste de fortfarande dyka upp när det gäller och ge uttryck för det.

Risken med att dödförklara politiska frågor innan de är begravda är att man urholkar den allmänna känslan av samhälleligt intresse - genom att sätta punkt och slut, framställer man också frågan som om att den nu är borta och ur vägen. Det tar också undan incitamenten för medborgarna att hålla den samhälleliga debatten vid liv. Det är fortfarande tre omröstningar kvar: utskottet för utvecklingsfrågor röstar imorgon, utskottet för internationell handel röstar den 20 juni, och den 5 juli ska parlamentet anta eller avslå avtalet i plenum.

Jag känner mig lite som (Olycks-)Kråkan ur Mamma Mu och Kråkan, men vågar inte posta någon bild utifall att någon skulle få för sig att klaga på upphovsrättsintrång.

Amelias yttrande över ACTA gick igenom

Maria Noleryd — Thu, 31 May 2012 09:04:20 +0000

Språk Svenska

Idag har Industriutskottet (ITRE), där Amelia är ledamot, röstat om ACTA. Amelia var föredragande för punkten, och hade föreslagit utskottet att rösta mot ACTA.

Industriutskottet valde att gå på Amelias linje, och röstade i förmiddags mot ACTA-avtalet.

Mer information, och uttalande från Amelia, finns i pressmedddelandet här.

Ytterligare ett utskott har röstat idag, utskottet för rättsliga frågor (JURI), som också röstade mot ACTA.

I eftermiddag röstar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE) om ACTA-avtalet. Uppdatering: Nu har även LIBE röstat mot ACTA, således tre utskott på en dag som stakat ut samma riktning.

Inget är dock klart, förrän plenarsessionen där hela parlamentet röstar. Yttrandena från utskotten är endast rekommendationer till parlamentet. ACTA-omröstningen i parlamentet är planerad till början av juli.

Andra om detta:

Falkvinge: Three strikes against ACTA in European Parliament Today

DN: Acta-avtalet röstades ner

Europaportalen: Acta-avtalet föll i två utskott

Christian Engström: Two EU Parliament committees narrowly recommend rejecting ACTA

Kemikalieindustrin om ACTA

Amelia Andersdotter — Wed, 23 May 2012 06:58:16 +0000

Språk Svenska

Idag på morgonen fick jag två brev från Europas kemikalieindustri om ACTA. Ett är riktat till mig personligen och det andra är riktat till mig i egenskap av ITRE-medlem. Dessa brev, daterade maj 2012, är ett intressant studium i flockbeteende och lobbyism.

I början, när industrin såg ut att kunna säga ja till ACTA och be oss ledamöter säga ja till ACTA utan att få något större motstånd, skickde de brev till oss där de bad oss godkänna avtalet (med undantag för telekomindustrin och IKT-företagen, som alltid varit kritiska). Nu när det visat sig att trycket på politiker från medborgare och civilsamhälle är så högt att vi som folkvald institution inte kan bortse från det, vill industrin istället dra ut på beslutsprocessen genom att be oss invänta domstolens utlåtande. Tanken är att medborgarna kommer vara mindre upprörda när domstolen avslutat sin behandling av avtalet, och att politikerna därför inte kommer ligga under lika hårt tryck att säga nej utan istället finns den lilla ja-sägaren i sig.

Kemikalieindustrin skriver så här:

Considering the debate in the European Parliament on ACTA, the European Commission has asked the EU Court of Justice for opinion to provide clarity on concerns expressed on the fundamental rights and freedoms of European citizens.

We welcome this initiative and consider that any decision adopted before such opinion will put at risk the legal principles of Intellectual Property in Europe.

We therefore propose to the Members of the ITRE Committee of the European Parliament to wait for the opinion of the Court before voting on ACTA.

Det får mig att tänka på att det bakom varje lobbyistfirma sitter en person, kanske en ung person precis som mig, och desperat försöker fundera ut hur denne ska vända extrem motgång till sin fördel. I sin önskan att finna sätt att motivera för MEP:arna att inte säga nej till avtalet, ber man dem istället vänta (enligt devisen att det måste vara en god kompromiss att varken säga ja eller nej, utan skjuta på beslutet).

Det borde vara uppenbart att avslag på ACTA inte hotar immaterialrätten som juridiskt område. Ett avslag till ACTA skulle vara ett avslag till vissa metoder att upprätthålla och sanktionera intrång i immaterialrätter, men har inga effekter alls på huruvida immaterialrätterna i allmänhet ska finnas kvar, eller om tidigare sätt att upprätthålla immaterialrätter (stämningar, beslagtagningar av försändelser vid tullen, notice-and-takedown, blockering och filtrering av specifika IP-adresser, osv) ska bestå.

Eftersom alla mina kollegor i parlamentet inte verkar helt införstådda med detta, vill jag uppmuntra medborgare att omedelbart skriva till svenska parlamentariker och förklara detta. I övrigt bör man förstås också skriva till oss ledamöter att vi, i de väldigt viktiga utskottsomröstningarna nästa vecka, bör rösta för det alternativ som yrkar avslag på avtalet.