Amelia Andersdotter - H2020

Horizon 2020 votes in ITRE (open access, open innovation)

Amelia Andersdotter — Wed, 28 Nov 2012 11:54:46 +0000

Language English

Me and the colleagues are voting on those legislative files which will create the next European research framework program, Horizon 2020. It is five or six legislative files, all of which regulate different aspects of European research and strive for excellence. The parliament has had very extensive discussions this year on open access (to research publications or to research data) and open innovation.

Now, most of our discussions have been very productive. The industry and research committe, ITRE, has been considerably more careful than I would have liked with respect to open acess to data, and the majorities have not been in favour of strong transparency requirements for entities dealing with public money and intellectual property rights, but rather optional or preferred transparency mechanisms. Still, in the end most of the committee reports decided not to stop any ongoing trials for open access to data, and to endorse the open access to publications.

The legislative file on Horizon 2020 called "Rules of Participation", the law which establishes under which conditions under which people can participate or apply for money from the research framework program, turned out relatively ghastly. I had hoped for establishment of open acess terms and dissemination at the start of the program, with dissemination and open access being, in terms, obligatory with the possibility of a short exclusivity retention period. Industry lobbies said that they in principle would prefer an option to have exclusive access to research data for periods as short as 6 months up to a year, but made no claims that exclusive access would be needed for eternity. The rapporteur instead advocated a line where all open access and dissemination is optional, and where terms of dissemination do not have to be put down before the grant is granted. The rapporteur, a German conservative, won - even though his position was far away both from researchers, industry lobbyists and members of his own political group, not to mention his government.

In the legislative file on centers of excellence in the European Union, the committee decided to reject, with a very minute majority, the proposals to establish transparency requirements for IPR management in research projects funded by public money. The closest analogy I can think of is the mobile phone wars or the Sony/LG case from the Netherlands on gaming consoles a couple of years back: it was uncertain whether or not there were patents covering the standard bearing technologies and if so which patents these would be or how they should be licensed easily. In the mobile and gaming console cases, of course the IPRs were (probably) mostly produced through private investments (this is of course a matter of definition), so it is different - one would think we would be more keen on having transparency in the cases where we've used public money to make the IPRs.

Now, it is looking unlikely that there are any opportunities for us to remedy these short-comings of the H2020 reports in terms of information management. The only reason one could want the terms that we approved today with a minute majority today, is that one wants to make the argument in the budget negotiations that the Rules of Participation are really bad and that therefore the research budget can be cut. There are no other logical explanations that I can find, because open access and transparency in patent thickets, or obligatory patent pools, for instance, are useful requirements that would kind of help industry and the European economy, not to mention researchers.

Article by me about Horizon 2020 and open access

Nils Agnesson — Thu, 01 Nov 2012 10:19:43 +0000

Language English

Last month, Amelia published an article in Research Media about Horizon 2020 and open access. The article is attached as a pdf to this post, and a brief part of it is published below.

The Parliament has been hesitant about the extent to which it shall endorse open access. On the one hand, the scientific community loves open access: the free and accessible flow of research publications and data makes their lives easier, and advancements happen faster when knowledge is available. From this perspective, most innovative industries also happily accept the idea of pooling the strengths and wisdom facilitated particularly through base-level research. However, anyone who recalls when the Commission evaluated the Database Directive in 2006 will remember that the publishing industry at that time managed to keep a degree of protection, which everyone agreed was unnecessary and even harmful. The opposition towards open access, even if in defiance of all common sense, should therefore not be underestimated.

Download the complete article.

Europeiska regleringsmyndigheter för telekommunikation

Amelia Andersdotter — Tue, 28 Aug 2012 10:38:19 +0000

Language Swedish

I Europaunionen har alla medlemsstater en egen regleringsmyndighet för telekommunikationsindustrin. I Sverige kallas regleringsmyndigheten Post- och telestyrelsen, eller kortare PTS. I Storbritannien heter regleringsmyndigheten Ofcom. I Spanien är det för mig numera oklart om det fortfarande finns en särskilt regleringsmyndighet för telekommunikationsbranschen eller om den är underordnad mer generellt konkurrensverket, men den heter i alla fall CMT. I Rumänien ANCOM, Italien AGCOM, Belgien BIPT, Nederländerna OPTA, osv.

Regleringsmyndigheterna har att förhålla sig till ungefär samma regelverk - vi har gemensamma europeiska direktiv för deras verksamhet och för den marknadssituation de är ämnade att upprätthålla, men nationellt ser deras situationer väldigt olika ut. Dels skiljer sig implementeringen av direktivet i medlemsländerna åt. Dels har olika medlemsländer olika förhållningssätt till gamla statliga telekommunikationsmonopol, som var väldigt vanliga i Europa fram tills i början av 1980-talet.

Avregleringen av telekommunikationsmarknaden, och privatiseringen av telekommunikationsmonopolen, gick förhållandevis bra i de nordiska länderna. Både Telia och Sonera och deras senare sammanslagning har visserligen lett till en betydande marknadskraft, men går man igenom PTS behandling av TeliaSonera skiljer den sig inte nämnvärt från hur andra operatörer behandlas. Annorlunda är det i Belgien. BIPT har konsekvent och under många år varit oförmögna att hantera den dominerande marknadskraft som före detta statsmonopolet Belgacom utgör på marknaden. Att det senare uppstått ännu en monopolist, Telenet, på den tidigare kommunägda kabeln i Flandern, gör inte saken bättre. BIPT gör lite eller ingenting, och den politiska styrkan att förändra verksamheten saknas på det federala planet och på det europeiska. I Storbritannien fungerar Ofcom förhållandevis bra. Tidigare statsmonopolet British Telecom bröts helt enkelt up från infrastrukturdelen av bolaget, som nu heter OpenReach och drivs som separat bolag. Även om telekommarknaden i Storbritannien som helhet fortfarande lider av problem har denna separering av verksamheter i alla fall blivit lyckad från BT:s perspektiv, vilket reflekteras i att BT ofta tar avstånd från ETNO:s (intresseorganisationen för före-detta europeiska statsmonopol) ställningstaganden på ämnet.

Ikväll åker jag till BEREC, den europeiska samarbetsorganisationen för telekommyndigheter. Hur organisationen fungerar internt och politiskt givet de mycket olika förhållandena som gäller i medlemsstaterna vet jag inte. Jag har svårt att föreställa mig hur en driven och kompetent regleringmyndighet som ANCOM spånar ihop riktlinjer tillsammans med BIPT som för mig verkar allt annat än driven, och allt annat än kompetent. Givetvis kan det vara så att BIPT har ytterst kunnig personal som enbart saknar ett politiskt mandat att genomföra sådana åtgärder som krävs för att styra upp Belgiens telekommunikationsmarknad, men om de saknar det politiska mandatet på hemmaplan, kan de då navigera i BEREC på ett sådant sätt att BEREC förespråkar vettigare europeisk reglering?

Jag kommer att befinna mig i Riga, Litauen, under ungefär 18 timmar. Programmet ser ut som följer:

Arrival at Riga Airport; 23.15

29 August 2012

Meeting with BEREC Office: 09:00-10:00 (http://berec.europa.eu/)

Meeting with Latvian NRA - SPRK: 10:00-10:40 (http://www.sprk.gov.lv/?setl=2)

Meeting with the Prime Minister of the Republic of Latvia, 11:00-11:30

Joint debriefing for the Media;11.30-11.45

Meeting with Saeima; 12:15 - 12:55
National Parliament - Saeima (www.saeima.lv)

Lunch; 13:00

Transfer to the airport

Och medan jag är i Riga kommer mina medarbetare att hålla koll på läget i Bryssel första veckan efter att sommarledigheten är över. Höstens första ITRE-omröstningar drar igång redan nästa vecka, på måndagen, och då verkar det troligt att det kommer att avgöras vilken typ av relation industriutskottet vill ha till nätneutralitet, samt investeringar i forskningsbudgeten.

Veckan som gått

Amelia Andersdotter — Thu, 21 Jun 2012 22:23:02 +0000

Language Swedish

Förra veckan var jag i Stockholm på EuroDIG-konferensen under fredagen. Det jag försökte ta upp under konferensen var det delvis dubbla budskap som sänds ut från makthavare, till exempel på Rosenbad, att man å ena sidan tycker att det är viktigt med mänskliga rättigheter på nätet, men samtidigt inte reflekterar över vem det är som faktiskt har den juridiska möjligheten att agera för att upprätthålla sådana rättigheter. Så vitt jag förstår är det fullständigt irrelevant att prata om människors rättigheter och friheter att bygga kulturella identiteter och ha makt över sin egen kommunikation om man inte samtidigt tillkänner nätet någon form av offentlig roll. ICANN-representanten Bertrand de la Chapelle kontrade med den förvisso relevanta invändningen att man kanske kan prata om en mångfald av offentliga utrymmen på nätet, som har olika grad och behov av just tillerkännas sådan allmänhet. Reaktionen från min kollega Alexander Alvaro, Europaparlamentets vice-president och tysk liberal, var någon mer oroväckande men det är så vitt jag vet en alldeles ny politisk debatt att starta på internationell nivå så det kan givetvis vara så att diskussionen behöver mogna mer innan man kan säga något definitivt.

Under måndagen anordnade vi ett mycket lyckat boksläpp tillsammans med forskarnätverket COMMUNIA och min kollega professor Ioannis Tsoukalas. Ioannis Tsoukalas är också mycket involverad i debatterna kring Horizon 2020, EU:s nya ramverksprogram för forskning, och tycker, helt riktigt enligt mig, att vi inte får vara rädda för investera i just forskning i EU. Det är lätt att ramverksprogrammen nedprioriteras i budgeten och det är olyckligt. Jag och Christian Engström försöker jobba på att motverka det.

Vad gäller mitt utskott ITRE (industriutskottet) började jag tisdagen med förklara att jag anser att återanvändning av offentliga data och offentlig information också bör innefatta public service. Eftersom kommissionen förslag på recast av PSI-direktivet redan innehåller garderingar mot tredjepartsimmaterialrätter - som inte omfattas av någon offentlighetsprincip - ser jag inte att det finns någon anledning att inte tillgängliggöra sådant material från tv- och radio-utsändare som faktiskt redan är betalt för. Det är av avgörande intergenerationell och interkulturell betydelse att vi kan ta del av sådant material, och det finns stor potential för ny kreativitet och gränsöverskridande förståelse i sådan publicering. Svenska regeringen är olyckligtvis inte lika ambitiös, och har istället motsatt sig hela förslaget. Det är väldigt synd och medlemsstaternas regeringar verkar över huvud taget vara väldigt motståndskraftiga till någon som helst form av förändring.

Under samma utskottssittning presenterade jag också min och Gröna gruppens ambitioner att prioritera offentliga investeringar i fiberinfrastruktur för det framtida digitala samhället och uppfyllandet av den digitala agendan. Olyckligtvis är dock filen också ett förhållandevis tekniskt finansiellt instrument och det parlamentet mest har diskuterat denna vecka är hur vi ska sätta upp prioriteringar för kommissionen när de använder instrumentet, snarare om instrumentet som sådant är rimligt i det här sammanhanget. eTEN ingår nämligen delvis i CEF (Connecting Europe Facility) som egentligen är ämnat att bygga infrastruktur mellan medlemsstater. I kommunikationsinfrastrukturen är det inte företrädelsevis stamnätet som brister, utan hushållens möjligheter att få tillgång till stamnäten.

Under samma utskottssittning presenterade jag också mina ambitioner för utskottets yttrande om vidare utvecklande av den inre digitala marknaden. Här anser jag att vi bör prioritera reformer av undantag i upphovsrätten - vi behöver kunna göra mer och oftare med kommunikation. Det innebär en väldigt substantiell reform av upphovsrättssystemet. Vi behöver reglera nätneutralitet och begränsa möjligheter för telekommunikationsinfrastrukturägare och telekommunikationstjänstetillhandahållare att utöva inflytande av sina användares kommunikationsmöjligheter. I stort sett tycker jag alltså att mitt utskott bör följa den EU-politiska linje Piratpartiets årsmöte godkände under årsmötet i mars-april, och även om jag under denna första meningsutväxling uttrycker främst en ambition har jag lagt ett antal förändringsförslag till yttrandet som med lite tur kommer att röna stöd hos mina kollegor. Yttrandet är ett ställningstagande från mitt utskott om ett så kallat initiativbetänkande från utskottet för inre marknaden, där Christian Engström sitter. Initiativbetänkanden är inte lagstiftande.

Tisdagkvällen ägnade jag åt en mycket trevlig middag med europeiska småföretagare i språkteknologiska industrier, främst översättningstjänster. Det visade sig vara mycket givande och jag hade under middagen också sällskap av två andra kollegor. En väldigt trevlig kväll, och språkteknologier är förmodligen ett av de bästa exemplena på hur Europas mångfald är en grogrund för innovation. Google Translate bygger till exempel till stor del på EU-dokument, som ju ändå översätts till alla 23 språk vilket ger en bra bas för AI:n att upptäcka mönster. Anledningen till att mobiltelefoner och mjukvaror för persondatorer har flera alfabeten är också till stor del på grund av Europas språkmångfald. Jag tycker själv att det är roligt med språk men letar efter appar som hjälper med medelsvår till svår nivå av grammatik i typ nederländska och rumänska. I slutändan måste man ändå nöta in vissa strukturer och en app att slöbråka med på tåget till Strasbourg vore inte helt fel. Tips mottages tacksamt!

Under onsdagen anordnade jag tillsammans med mina kollegor från industriutskottet en mycket givande workshop om eTEN. Jag hoppas att Julien kommer skriva lite mer ingående om denna senare så jag ska inte föregå honom.

Min praktikant Julia Reda svarade på 818 mejl från oroade EU-medborgare som ville att jag och mina kollegor i internationella handelsutskottet skulle rösta emot ACTA-avtalet. Vi tackade för uppmärksamheten och bad dem skicka mer mejl, vilket de gjorde under kvällen och natten mellan onsdag och torsdag (200 mejl). Vi har inte tömt spam-inkorgen, så det är möjligt att vi missat vissa av mejlen i vår räkning - detta rör sig bara om de mejl som landade direkt i min inbox. Vi fick också många glada tack för svaren. Det innebär extra jobb för oss eftersom vi då måste rensa inboxen på tack-svaren också, men det är roligt att bli uppskattad!

Alla svar innehåller också denna länk: http://www.youtube.com/watch?v=WSC0uRu_Gs8. Det finns en kitschig kulturell kontext till denna länk, som någon läsare kanske kan dela med sig av (särskilt om denna har erfarenhet av rumänsk populärkultur). Vi har försökt ha en temalåt per vända ACTA-mejl, som ju i stort sett alltid besvaras med någon form av "standardsvar". Idag på morgonen bestämde vi också temalåter för alla olika utfall i utskottsomröstningen.

Denna låt symboliserar för mig idag, och förmodligen så länge jag lyckas hålla det i huvudet, utfallet att avtalet faktiskt avslogs av utskottet, som alltså är det sjätte i räkningen att ta ställning mot ACTA: http://www.youtube.com/watch?v=T69CCsfaZlA Jag hoppas förstås att jag ska kunna återbesöka länken 4 juli, efter parlamentets slutgiltiga omröstning i plenum!

EU:s forskningsbudget diskuteras i parlamentet

Amelia Andersdotter — Thu, 07 Jun 2012 20:29:27 +0000

Language Swedish

Under gårdagen anordnade mina kollegor Philippe Lamberts, Ioannis Tsoukalas, Teresa Riera Madurell och Kent Johansson ett seminarium om civilsamhällets syn på Horizon 2020, kommissionens nya förslag för forskningspolitik EU. Hela dokumentet och forskningsstrategin är förstås ganska invecklade - Horizon 2020, eller åttonde ramverksprogrammet, är EU:s huvudsakliga strategi för hur de kommande årens forskningsbudget ska allokeras och under vilka villkor.

Mattias Bjärnemalm skrev i onsdags om den viktiga politiska frågan om vem som ska få tillgång till forskningsdata och under vilka villkor. Detta seminarium diskuterade snarare storleken på budgeten, och vilken typ av projekt som ska ingå.

Det liggande förslaget, 80 miljarder till forskning under de kommande sex åren, lägger större delen av budgeten på produktframställning och bara ungefär 1/4 kommer att allokeras till så kallad grundforskning - forskning utan omedelbart marknadsvärde. Och samtidigt är forskningsbudgeten fortfarande liten i jämförelse med jordbrukssubventionerna (Common Agricultural Policy, CAP), någonting som kritiseras av t ex Ioannis Tsoukalas. I forskningsbudgeten finns dessutom stora utrymmen för forskning i hållbart jordbruk och bioteknologi. De är inte i sig oviktiga forskningsområden, men nog kan det kännas frustrerande att man inte flyttar den forskningen till CAP-budgeten, för att frigöra fler av Horizon 2020-pengarna till annan grundforskning.

En övervägande majoritet av deltagarna tyckte dock att man ska lägga större vikt vid samhälleliga projekt med fokus på hållbarhet. Det skedde ganska liten meningsväxling om problemet med "överlevnadsforskning" (hur man på ett adekvat sätt avgör, i egenskap av tillhandahållare av forskningsmedel, när ett projekt har uppnått de mål man kan förvänta sig), och bara en av panelisterna förde ett djupare resonemang om samhällsvetenskaplig forskning (sedan länge underprioriterad i EU:s forskningsbudget, med bara något runt en halv procent av de totala medlena till sitt förfogande) men missade, tyckte jag, de tvärvetenskapliga bitarna. Det är till exempel ett problem att mycket juridisk forskning, även informationsjuridisk, sker enbart inom juridikens ramar utan att låta sig inverkas av ekonomiska faktorer. Samtidigt finns det en gapande brist på kvantitativ ekonomisk forskning kring immaterialrätters samverkan med europeiska ekonomier, och vilken inverkan till exempel juridiska avvägningar har på de effekterna (se bland annat gårdagens inlägg).

Jag framförde dessa ställningstaganden i utskottet och fick också en möjlighet att presentera möjligheten att använda open access-strategier som default-strategi. Det innebär att forskningsprojekten i de fall man använder flera finansieringskällor ska ha som utgångspunkt att det finns ett publiceringskrav, som dock går att undvika till exempel kontraktuellt. I dagsläget är det motsatt förhållande som gäller.

Den 18 juni kommer jag och Professor Tsoukalas anordna ett boksläpp i parlamentet tillsammans med forskarnätverket COMMUNIA. Ioannis Tsoukalas är professor i fysik och informatik och har en lång bakgrund inom forskning och teknologi så jag är både stolt och glad över att få arrangera det här evenemanget med honom. Precis likt honom tycker förstås jag också att vi behöver satsa mer pengar på forskning, framför allt grundforskning, och jag understryker gärna hans poäng från tidigare under dagen att det under inga omständigheter får bli så att forskningsbudgeten kompromissas ned i förhandlingarna om det fleråriga budgetprogrammet. Är det någon som har koll på vart svenska regeringen har ställt sig i frågan?