Konventionen om biologisk mångfald är ett område jag är intresserad av, så jag blev lite förvånad över att se kritik på den.
Jag har också hört att avsikten med "GR-monopolet" var att stoppa läkemedelsindustrins utnyttjanden av i dagsläget fattiga länder, även om det redan då fanns en insikt om att det genetiska materialet huvudsakligen fanns där.
Dock är det värt att anmärka att trots att artdiversiteten är mycket högre i länder nära ekvatorn så är den genetiska diversiteten inom arter (intraartdiversiteten om du så vill) mycket högre i andra länder, vilket i alla fall minskar klyftan mellan den genetiska mångfalden i tropiska och andra länder.
Sverige och kanske främst dess skogar är helt enkelt så stora att det finns gott om utrymme för genetisk mångfald inom arterna, på ett sätt som inte finns i t.ex. Amazonas där konkurrensen mellan arter begränsar storleken på arternas populationer.
"Men eftersom antalet individer saknar koppling till den genetiska resursen så skapar inte denna äganderätt incitament för bevarandet av många individer." Detta är alltså delvis felaktigt; det är sant att många arter ger många olika gener, men att ha många av en art ger generellt större diversitet också. Sverige har sannolikt stor genetisk variation av granar t.ex. trots att skogsbruket här i viss mån urholkar det. Sen är det inte säkert att denna intraartdiversitet är värd kostnaden att bevara, men syftet var att ge viss ersättning till de som ser till att bevara både sina arter och sin intraartdiversitet, så att generna bevaras och kan nyttjas av industrin.
Å andra sidan är det inte bara länderna som har diversiteten som betalar för dess bevarande, se t.ex. http://www.bloomberg.com/news/2012-12-06/norway-pays-brazil-for-deforest... , Norge har lovat att betala ut en summa på 1 miljard dollar fram till 2015 mot att Brasilien minskar sin avskogning.
Konventionen om biologisk mångfald är ett område jag är intresserad av, så jag blev lite förvånad över att se kritik på den.
Jag har också hört att avsikten med "GR-monopolet" var att stoppa läkemedelsindustrins utnyttjanden av i dagsläget fattiga länder, även om det redan då fanns en insikt om att det genetiska materialet huvudsakligen fanns där.
Dock är det värt att anmärka att trots att artdiversiteten är mycket högre i länder nära ekvatorn så är den genetiska diversiteten inom arter (intraartdiversiteten om du så vill) mycket högre i andra länder, vilket i alla fall minskar klyftan mellan den genetiska mångfalden i tropiska och andra länder.
Sverige och kanske främst dess skogar är helt enkelt så stora att det finns gott om utrymme för genetisk mångfald inom arterna, på ett sätt som inte finns i t.ex. Amazonas där konkurrensen mellan arter begränsar storleken på arternas populationer.
"Men eftersom antalet individer saknar koppling till den genetiska resursen så skapar inte denna äganderätt incitament för bevarandet av många individer." Detta är alltså delvis felaktigt; det är sant att många arter ger många olika gener, men att ha många av en art ger generellt större diversitet också. Sverige har sannolikt stor genetisk variation av granar t.ex. trots att skogsbruket här i viss mån urholkar det. Sen är det inte säkert att denna intraartdiversitet är värd kostnaden att bevara, men syftet var att ge viss ersättning till de som ser till att bevara både sina arter och sin intraartdiversitet, så att generna bevaras och kan nyttjas av industrin.
Å andra sidan är det inte bara länderna som har diversiteten som betalar för dess bevarande, se t.ex. http://www.bloomberg.com/news/2012-12-06/norway-pays-brazil-for-deforest... , Norge har lovat att betala ut en summa på 1 miljard dollar fram till 2015 mot att Brasilien minskar sin avskogning.