Search form

Rutros!

Jag är medveten om att de gamla forumen höll bättre kvalitet. Denna valkampanj har jag plågats av partiets kunskapsfientliga patentpolitik - jag drev själv frågan om klimatpatent 2009 inför COP15, men insåg då jag ögnade igenom forskningen på området att det inte finns stöd för att just patent förhindrar kunskaps- eller teknologiöverföring till tredje världen. För den som vill ha en bättre och djupare förståelse för patent och teknologiöverföring rekommenderar jag ICTSDs studie http://www.ictsd.org/downloads/2011/12/intellectual-property-rights-and-international-technology-transfer-to-adress-climate-change.pdf från 2011. Vill dock minnas att de har gjort en tidigare studie på samma tema, från kanske 2008, som visar samma sak: förändring av just patentsystemet är osannolikt att positivt påverka tillgången till förgrönande teknologier.

Jag menar att man nog kan hitta tillräckliga skäl att kritisera patentsystemet, och allmänt de system vi har kring innovation, konkurrens och marknaden, utan att hitta på hinder som inte finns.

Marknadsföringsproblemet är jag väl medveten om. Jag är inte heller säker på hur man tar sig förbi det. Tyvärr kan det nog vara så att ett politiskt parti inte klarar sig utan att ha starka civilsamhällesorganisationer runt omkring.

Miljöpartiet grundades ur flera stora miljörörelser som drog åt varsitt håll men förenades under en partiflagga. Piratpartiet grundades på egen hand, utan direkt koppling till de rörelser som fanns runt omkring, och drog delvis med sig människor som varit missnöjda med mjukvarupatentskampanjen (som för övrigt beskrivs som "pesten över Bryssel" och i sig inte var någon särskilt väl strukturerad kampanj i det att man utnyttjade både sina samarbetspartners och sin egen tid ineffektivt). Förutsättningarna för starkt gräsrotsengagemang skiljer sig alltså åt enormt mycket mellan Piratpartiet och Miljöpartiet.

Med detta behöver inte sägas att Piratpartiet är en dålig idé - jag har bara personligen svårt att se vad som ger Piratpartiet konkurrensfördelar gentemot andra partier i dagsläget. Behovet av extern lobbying på Piratpartiet i informationspolitiska frågor ter sig ganska högt, precis som i andra partier, och konsolideringstakten i partiet är extremt hög i förhållande till andra partier historiskt (hur pass snabbt maktstrukturer uppstår och stelnar kring toppen av partiet). Huruvida en politiker faktiskt kommer våga avveckla datalagringsdirektivet eller FRA kommer snarare ha att göra med politikerns förmåga att ta ansvar för sina beslut - inte politikerns partitillhörighet - och det är svårt att säga att Piratpartiet kommer att producera mer ansvarsvilliga politiker än andra partier. Ansvar är i slutändan någonting väldigt svårt och tungt att bära och man ska inte se det som självklart att någon människa vill det.