Search form

Nej, inte alls. Skillnaden ligger i att i det ena fallet så måste uppsåt bevisas, och som det visas i Lundafallet så går det att slippa undan den genom att säga "jag trodde hon ville egentligen" eller dylikt, vilket får ord att stå mot ord. Hade rekvisitet varit oaktsamhet hade det varit solklart att en normalt funtad människa skulle förstå att hon inte ville (upprepade rop av "nej", våldsamt motstånd osv.), och enbart oaktsamhet skulle få en att gå vidare med sex ändå.

Likaså kan du heller inte skylla på "jag var full och visste inte vad jag gjorde" om oaktsamhet finns med i bilden, eftersom du genom oaktsamhet (druckit för mycket) placerat dig själv i situationen att du våldtagit någon.

I korthet: så länge själva händelseförloppet står klart (och en normalt funtad människa skulle inse att det är våldtäkt) så går det att döma för oaktsamhet, medan detta inte går att göra om det går att säga "men jag hade ju inte som uppsåt att våldta".

Som en sidokommentar kan sägas att BDSM inte påverkas av det här, då det i de fallen bestäms safewords och andra sätt för den utsatte att berätta när saker går/gått för långt (safe, sane and consensual osv.).

Vidare kan jag hålla med Amelia om att det bör finnas ett vårdperspektiv även vad gäller sexualbrottslighet, men det kräver ett helthetsgrepp i sexualutbildningen och sexualitetssynen i samhället som kommer ta lång tid att genomföra. Dock uppenbarligen fortsatt värt att jobba för.