@Teirdez: Det är tydligt att du tycker det är naturligt att rätterna ska gälla oss när vi antar andra roller än medborgare, men det är ju inte den enda uppfattningen.
Eftersom vi alltid har fullständig makt gentemot marknadsaktörer i vårt val att interagera med dem så kan man se att lagstadgade rättigheter är överflödiga som maktinstrument. T.ex. Om ett företag vill övervaka dig när du arbetar så finns alltid möjligheten att avstå från att ta anställning där.
Staten har tillskillnad från enstaka marknadsaktörer fullständig makt över oss, en makt som sträcker sig ut till att göra våld mot oss om vi inte följer det som staten säger. Vi kan heller inte med lika stor enkelhet avstå från att vara medborgare i ett samhälle. Kort sagt är medborgarrättigheter nödvändiga i lag på ett sätt som konsumenträttigheter inte är.
Att fildelningskonflikten skulle vara en konsumentfråga är kanske ett framväxande perspektiv, men jag skulle säga att konflikten främst handlar om ngt annat än "rätten till kultur".
Fildelning har varit ett växande fenomen på internet oberoende av lagstiftining. Det enda som kanske kan stoppa fildelning är ju att övervaka internetanvändarnas privata kommunikation, ngt som är ett extremt övergrepp på våra rättigheter. Egentligen behöver man inte förorda fildelningens legalisering, så länge vi är skyddade från övervakning så kommer den finnas kvar.
Detta ser vi indirekt i hur den ursprungliga piratrörelsen i sverige (piratbyrån) valde att se fildelningskonflikten, upphovsrätten skulle bara ignoreras på internet och därmed förpassas till en legal gråzon. Ett tydligt exempel är dödförklandet av debatten och en efterföljande inriktning på att bevara internet.
Min poäng med de här två kommentarerna är att belysa existensen av andra synsätt på rättigheter och varna om de potentiella interna skiljelinjerna i pp.
@Teirdez: Det är tydligt att du tycker det är naturligt att rätterna ska gälla oss när vi antar andra roller än medborgare, men det är ju inte den enda uppfattningen.
Eftersom vi alltid har fullständig makt gentemot marknadsaktörer i vårt val att interagera med dem så kan man se att lagstadgade rättigheter är överflödiga som maktinstrument. T.ex. Om ett företag vill övervaka dig när du arbetar så finns alltid möjligheten att avstå från att ta anställning där.
Staten har tillskillnad från enstaka marknadsaktörer fullständig makt över oss, en makt som sträcker sig ut till att göra våld mot oss om vi inte följer det som staten säger. Vi kan heller inte med lika stor enkelhet avstå från att vara medborgare i ett samhälle. Kort sagt är medborgarrättigheter nödvändiga i lag på ett sätt som konsumenträttigheter inte är.
Att fildelningskonflikten skulle vara en konsumentfråga är kanske ett framväxande perspektiv, men jag skulle säga att konflikten främst handlar om ngt annat än "rätten till kultur".
Fildelning har varit ett växande fenomen på internet oberoende av lagstiftining. Det enda som kanske kan stoppa fildelning är ju att övervaka internetanvändarnas privata kommunikation, ngt som är ett extremt övergrepp på våra rättigheter. Egentligen behöver man inte förorda fildelningens legalisering, så länge vi är skyddade från övervakning så kommer den finnas kvar.
Detta ser vi indirekt i hur den ursprungliga piratrörelsen i sverige (piratbyrån) valde att se fildelningskonflikten, upphovsrätten skulle bara ignoreras på internet och därmed förpassas till en legal gråzon. Ett tydligt exempel är dödförklandet av debatten och en efterföljande inriktning på att bevara internet.
Min poäng med de här två kommentarerna är att belysa existensen av andra synsätt på rättigheter och varna om de potentiella interna skiljelinjerna i pp.