Obemärkt passerade Cecilia Malmströms överenskommelse om människohandel. De som utsatts för människohandel ska ges samma rättigheter i rättegångar som brottsoffer har i normala straffrättsliga processer.

En snabb överblick får mig att inse att Cecilia gjort ganska många bra förändringar i jämförelse med sin föregångare Jacques Barrots version. Bland annat gör hon ett avsteg från den AD&D-influerade modell hennes partikamrater eftersträvar och satsar istället mycket på åtgärder för att hjälpa och assistera offren. I linje med den deklaration kommissionen producerade 2003 och kommissionens expertgrupps utlåtande från 2005.

Det stora problemet för utom-europeiska trafficking-offer verkar vara svårigheten att få permanent uppehållstillstånd. Abram Leaman skriver att "åter-trafficking" är en överhängande risk för många som skickas tillbaka till sina hemländer och påtalar ironin i att man samtidigt problematiserar de enorma organiserade kriminella nätverk som förmodat ligger bakom trafficking och förringar risken med återvändande för offer. Även i Cecilia Malmströms direktiv är juridisk och psykosocial assistans någonting offret bara kan erhålla under tiden för en eventuell rättegång och frågan vad som händer med offren efteråt lämnas därhän. Till skillnad från Barrot lägger hon till en paragraf som tillåter offren att vägra vittna utan att för den skulle mista rätten till psykosocialt stöd, men om rätten till tillfälligt uppehållstillstånd utsträcks till icke-vittnare säger förslaget inget om.

För att verkligen hjälpa offer för trafficking är generösare asylregler nog tyvärr den enskilt mest hjälpsamma åtgärd som skulle kunna vidtas. Det torde stå relativt klart att asylsökningsreglerna i många EU-länder inte är de mest generösa och att det på flera håll inte verkar se ut att förändras nämnvärt. EUObserver skriver att FRONTEX precis slutat hjälpa italienska gränsövervakningsmyndigheter putta bort flyktingbåtar från stränderna innan de kontrollerat om det är flyktingar under skydd av internationell lag. I Sverige bedöms inte homosexualitet vara farligt i Irak. Tur för svenska myndigheter att EDfMR just började tillåta utvisning dit igen, då!! Två forskare på Malmö högskola har kartlagt flyktingbarnens situation på Malta, dit Sverige gärna återskickar somaliska barn eftersom det är första anhalten i EU som gäller som asylland. Det är muntert, det här med asyl.

Det är med viss avsmak jag läser fyra artiklar om pedofiler på en vecka i Svenska Dagbladet, men bara en artikel om ett flyktingbarn som vägrats vård efter att Migrationsverket varit otydliga med kompensationsreglerna. En av pedofilerna är från Argentina, en av dem är bara kanske pedofil och från Tyskland. En av dem har en vit skåpbil och har inte lyckats få tag på några barn. Det meriterade två artiklar: en om skåpbilen, och en om en förfärad pappa. Flyktingbarnet var skadat, hade smärta och var i behov av operation. Ett riktigt barn, i Sverige, som vi kan hjälpa och vars behov är mycket tydliga och enkla och dessutom går att förebygga med vård som vi är teknologiskt och ekonomiskt kapabla att tillhandahålla. Vad flyktingbarnets föräldrar tycker om detta rapporteras inte.

[Vård till asylsökande barn] ingår inte i 1800-talssynen på vad det "offentliga samtalet" ska handla om. det ska helst handla om några av liberalismens principer, förklarade någon pedagogiskt för mig tidigare under kvällen. Barn och sex, alltså.