Förra veckan var jag i Stockholm på EuroDIG-konferensen under fredagen. Det jag försökte ta upp under konferensen var det delvis dubbla budskap som sänds ut från makthavare, till exempel på Rosenbad, att man å ena sidan tycker att det är viktigt med mänskliga rättigheter på nätet, men samtidigt inte reflekterar över vem det är som faktiskt har den juridiska möjligheten att agera för att upprätthålla sådana rättigheter. Så vitt jag förstår är det fullständigt irrelevant att prata om människors rättigheter och friheter att bygga kulturella identiteter och ha makt över sin egen kommunikation om man inte samtidigt tillkänner nätet någon form av offentlig roll. ICANN-representanten Bertrand de la Chapelle kontrade med den förvisso relevanta invändningen att man kanske kan prata om en mångfald av offentliga utrymmen på nätet, som har olika grad och behov av just tillerkännas sådan allmänhet. Reaktionen från min kollega Alexander Alvaro, Europaparlamentets vice-president och tysk liberal, var någon mer oroväckande men det är så vitt jag vet en alldeles ny politisk debatt att starta på internationell nivå så det kan givetvis vara så att diskussionen behöver mogna mer innan man kan säga något definitivt.

Under måndagen anordnade vi ett mycket lyckat boksläpp tillsammans med forskarnätverket COMMUNIA och min kollega professor Ioannis Tsoukalas. Ioannis Tsoukalas är också mycket involverad i debatterna kring Horizon 2020, EU:s nya ramverksprogram för forskning, och tycker, helt riktigt enligt mig, att vi inte får vara rädda för investera i just forskning i EU. Det är lätt att ramverksprogrammen nedprioriteras i budgeten och det är olyckligt. Jag och Christian Engström försöker jobba på att motverka det.

Vad gäller mitt utskott ITRE (industriutskottet) började jag tisdagen med förklara att jag anser att återanvändning av offentliga data och offentlig information också bör innefatta public service. Eftersom kommissionen förslag på recast av PSI-direktivet redan innehåller garderingar mot tredjepartsimmaterialrätter - som inte omfattas av någon offentlighetsprincip - ser jag inte att det finns någon anledning att inte tillgängliggöra sådant material från tv- och radio-utsändare som faktiskt redan är betalt för. Det är av avgörande intergenerationell och interkulturell betydelse att vi kan ta del av sådant material, och det finns stor potential för ny kreativitet och gränsöverskridande förståelse i sådan publicering. Svenska regeringen är olyckligtvis inte lika ambitiös, och har istället motsatt sig hela förslaget. Det är väldigt synd och medlemsstaternas regeringar verkar över huvud taget vara väldigt motståndskraftiga till någon som helst form av förändring.

Under samma utskottssittning presenterade jag också min och Gröna gruppens ambitioner att prioritera offentliga investeringar i fiberinfrastruktur för det framtida digitala samhället och uppfyllandet av den digitala agendan. Olyckligtvis är dock filen också ett förhållandevis tekniskt finansiellt instrument och det parlamentet mest har diskuterat denna vecka är hur vi ska sätta upp prioriteringar för kommissionen när de använder instrumentet, snarare om instrumentet som sådant är rimligt i det här sammanhanget. eTEN ingår nämligen delvis i CEF (Connecting Europe Facility) som egentligen är ämnat att bygga infrastruktur mellan medlemsstater. I kommunikationsinfrastrukturen är det inte företrädelsevis stamnätet som brister, utan hushållens möjligheter att få tillgång till stamnäten.

Under samma utskottssittning presenterade jag också mina ambitioner för utskottets yttrande om vidare utvecklande av den inre digitala marknaden. Här anser jag att vi bör prioritera reformer av undantag i upphovsrätten - vi behöver kunna göra mer och oftare med kommunikation. Det innebär en väldigt substantiell reform av upphovsrättssystemet. Vi behöver reglera nätneutralitet och begränsa möjligheter för telekommunikationsinfrastrukturägare och telekommunikationstjänstetillhandahållare att utöva inflytande av sina användares kommunikationsmöjligheter. I stort sett tycker jag alltså att mitt utskott bör följa den EU-politiska linje Piratpartiets årsmöte godkände under årsmötet i mars-april, och även om jag under denna första meningsutväxling uttrycker främst en ambition har jag lagt ett antal förändringsförslag till yttrandet som med lite tur kommer att röna stöd hos mina kollegor. Yttrandet är ett ställningstagande från mitt utskott om ett så kallat initiativbetänkande från utskottet för inre marknaden, där Christian Engström sitter. Initiativbetänkanden är inte lagstiftande.

Tisdagkvällen ägnade jag åt en mycket trevlig middag med europeiska småföretagare i språkteknologiska industrier, främst översättningstjänster. Det visade sig vara mycket givande och jag hade under middagen också sällskap av två andra kollegor. En väldigt trevlig kväll, och språkteknologier är förmodligen ett av de bästa exemplena på hur Europas mångfald är en grogrund för innovation. Google Translate bygger till exempel till stor del på EU-dokument, som ju ändå översätts till alla 23 språk vilket ger en bra bas för AI:n att upptäcka mönster. Anledningen till att mobiltelefoner och mjukvaror för persondatorer har flera alfabeten är också till stor del på grund av Europas språkmångfald. Jag tycker själv att det är roligt med språk men letar efter appar som hjälper med medelsvår till svår nivå av grammatik i typ nederländska och rumänska. I slutändan måste man ändå nöta in vissa strukturer och en app att slöbråka med på tåget till Strasbourg vore inte helt fel. Tips mottages tacksamt!

Under onsdagen anordnade jag tillsammans med mina kollegor från industriutskottet en mycket givande workshop om eTEN. Jag hoppas att Julien kommer skriva lite mer ingående om denna senare så jag ska inte föregå honom.

Min praktikant Julia Reda svarade på 818 mejl från oroade EU-medborgare som ville att jag och mina kollegor i internationella handelsutskottet skulle rösta emot ACTA-avtalet. Vi tackade för uppmärksamheten och bad dem skicka mer mejl, vilket de gjorde under kvällen och natten mellan onsdag och torsdag (200 mejl). Vi har inte tömt spam-inkorgen, så det är möjligt att vi missat vissa av mejlen i vår räkning - detta rör sig bara om de mejl som landade direkt i min inbox. Vi fick också många glada tack för svaren. Det innebär extra jobb för oss eftersom vi då måste rensa inboxen på tack-svaren också, men det är roligt att bli uppskattad!

Alla svar innehåller också denna länk: http://www.youtube.com/watch?v=WSC0uRu_Gs8. Det finns en kitschig kulturell kontext till denna länk, som någon läsare kanske kan dela med sig av (särskilt om denna har erfarenhet av rumänsk populärkultur). Vi har försökt ha en temalåt per vända ACTA-mejl, som ju i stort sett alltid besvaras med någon form av "standardsvar". Idag på morgonen bestämde vi också temalåter för alla olika utfall i utskottsomröstningen.

Denna låt symboliserar för mig idag, och förmodligen så länge jag lyckas hålla det i huvudet, utfallet att avtalet faktiskt avslogs av utskottet, som alltså är det sjätte i räkningen att ta ställning mot ACTA: http://www.youtube.com/watch?v=T69CCsfaZlA Jag hoppas förstås att jag ska kunna återbesöka länken 4 juli, efter parlamentets slutgiltiga omröstning i plenum!