Search form

En titt på EU:s rymdprogram

Vad associerar vi rymden med? Star Wars? Star Trek? Ja varför inte - människor som alltid är sena (inklusive mig) har alltid drömt om att kunna (och lyckas) teleportera sig. Mer sannolikt, så ser vi rymden som en sektor av spetsforskning och innovation. Visionerna om att nå rymden och dess framstående vetenskapliga och teknologiska potential har motiverat mänsklighetens intelligens och färdigheter att skapa nya material och ny teknik, så att vi ska kunna förstå jordens miljö. Vissa europeiska länder har skaffat relativa dugliga erfarenheter exempelvis, Frankrike, Tyskland och Italien. Den Europeiska rymdorganisationen (ESA) har skapat ett effektivt samarbete för fredliga rymdaktiviteter mellan många europeiska länder. Nu vill EU uppmuntra och ta fördel av dessa aktiviteter.

Det är sant att resulterande teknologier är viktiga och växande: tack vare satelliterna har vi internetkommunikation, radiosändningar, GPS system och observationstjänster. Självklart är roten av denna industri fortfarande de försvarsorienterade och aktiva militära satelliterna, som täcker omloppsbanorna runt jorden och som nådde sin topp under det sista decenniet av Kalla Kriget. Även de huvudsakliga aktiviteterna som lansering och tillverkning av rymdskepp, är helt eller delvis under kontroll av nationella, militära myndigheter. Men den civila sektorn tar mer och mer plats i frågan Rymden. EU vill utöka den sociala och ekonomiska verksamheten för rymdaktiviteter - vilket är mycket välkommet. Trots allt så kommer det mesta av pengarna för rymdforskning från folket.

Exempelvis så är EU:s investeringar i rymdforskning och ny kapacitet så som Galileo och Copernicus, nyckelverktyg som kommer behöva vårt stöd. Galileo, Europas motsvarighet till GPS, kommer sammanlagt att ha 30 satelliter under civil kontroll. Det betyder att Eu kommer kunna bli oberoende från militärt kontrollerad amerikansk GPS p.g.a. att ekonomin kommer då tillåta detta. Copernicus kommer att täcka ett x antal satelliter för att observera jorden.

Detaljerna för dessa två program behöver vi ta tag i, precis som för EU:s övriga globala strategier. Det gäller speciellt för vilken data som kommer att göras tillgängligt. Data vi får ut från rymdforskning måste vara enkel att få tag på därför att många intresserar sig av den, men mest för att pengarna för forskningen är skattepengar.

Något annat som kommer behövas inför framtiden är planering så att kollisioner mellan satelliter och med rymdskrot inte uppkommer. EU vill sätta upp en ”varningstjänst" så att satellitägaren eller operatören vet när en rymdfarkost kommer så man kan undvika kollision i framtiden. Denna lösning skulle spara tid och pengar. Samtidigt skyddas integriteten hos alla de som använder sig av operatörens data.

2 comments

Byråkraterna i Bryssel kan ingenting om rymdprogram. Tänk om Piratpartiet granskade EU-kommissionens ambitioner att duplicera arbete som redan utförs av European Space Agency (ESA)? Vad gäller t ex rymdskrot och varningstjänter så finns det redan ett ESA-program. Det är bättre om medlemsstaternas pengar går in i detta program som hanteras av proffs inom rymdområdet. Fast Bryssel vill inte. Det handlar om makt och inflytande för EU-kommissionen.

Nja, i det här fallet handlar det faktiskt om att få både Frankrike och Tyskland ombord i rymdskräpshanteringen. Varken Frankrike eller Tyskland samarbetar med ESA i deras rymdskräpsprogram. Så det är inte helt bortkastat vad kommissionen gör, och båda medlemsländerna har nu gått med på att inkludera gällande expertis från både ESA och EDA (european defence agency).

Add new comment