Ett av de stora problemen på internet är att ingen gillar reklam. Men nästan hela internetekonomin drivs av reklamintäkter. Den mesta innovationen på stora företag som Google, Facebook, Twitter och Yahoo! rör sätt att enklare och bättre skicka reklambanners till internetanvändare. Man spårar, bygger databaser av olika människors och gruppers profiler för att påverka människor mer effektivt. Alla "gilla" på Facebook, alla retweets, alla hemsidor man besöker, dem man har kontakt med, hur länge man besöker varje text och nyhetsartikel, vilka ord man kollar upp och så vidare registreras noggrant. Vad man köper, för hur mycket pengar, hur det skiljer sig från tidigare köpbeteende, registreras lika noggrant och över väldigt lång tid.
Men ingen gillar egentligen reklam så det har också uppstått en marknad för verktyg som blockerar reklam. Adblock Plus är en av de mer kända verktygen för Mozilla Firefox. Tillverkaren Eyeo utmanades nyligen av ett antal tyska reklamföretag för sin "vitlista", alltså olika reklamutgivare som får synas trots Adblock Plus. Den "etiska listan" hamnar man på efter en tillräckligt stor summa pengar betalats till Eyeo - summan bestämms av auktionsverksamhet. Jag ser några olika eventuella problem: vitlistan framställs som att vara en lista över särskilt etiska reklamföretag som därför inte blockeras, men det är att tänja definitionerna av etik en hel del att säga att man blir mer etisk av att ge Eyeo pengar. Konsumenträttsligt kan man alltså ställa sig frågan om inte Eyeo vilseleder sina kunder (som visserligen får applikationen gratis) genom att marknadsföra sin produkt på ett sätt som inte är sant. Auktionsverksamheten går att ifrågasätta på konkurrensrättsliga grunder: kan man bli "etisk" i Eyeos definition genom en öppen och transparent process, eller hur försöker Eyeo säkerställa sig om att alla företag har rätten att bli "etiska" i bemärkelsen "ge Eyeo pengar"?
Eyeo är ett typiskt exempel på när olika vertikala avtal internetekonomin stör eller förhindrar vettig konkurrens, och där framför allt stora aktörer både up- och downstream har en fördel av att Eyeos företagsmodell är otransparent och ogenomtränglig. Horisontellt lär det inte vara några större konkurrensproblem: det är ganska lätt att hitta andra reklamblockerare om man vill.
Tidigare i veckan spreds det som en löpeld att Mozilla ska börja lägga reklam i flikarna på Firefox. Det är förstås en ekonomisk fråga, och Opera gick ungefär samma väg för flera år sedan. Man ska också ha i beaktande att Mozilla Corporation - det företag som utvecklar Mozilla och ägs av Mozilla Foundation - får sina pengar från stora donatorer som t ex Google, som då styr verksamheten. Jag har länge funderat på nyttan med FirefoxOS: är det ett verktyg världen behöver för smarta telefoner, eller är det ett verktyg Google behöver för att undvika konkurrensrättsliga prövningar av sin dominerande ställning i Latinamerika och Afrika. Enligt rykte har bland annat Brasiliens konkurrensmyndighet öppnat utredningar mot Google. [Det är därför EU-kommissionens hantering av Google-målet varit väldigt relevant., min anm]
Men i auktionsmodellen blir det ändå tvivelaktigt: utrymmet bland Mozillas tabbar måste auktioneras ut. Jag är inte medveten om studier på konkurrens i auktionsmodeller, men tittar man på spektrumhantering för telefoni, tv och trådlöst bredband i EU är det uppenbart att auktioner verkar premiera och stärka redan dominerande/existerande parter på en marknad. Rimligtvis kommer alltså det starka beroendet av auktioner i nätreklambranschen leda till ett stärkande av redan existerande och dominerande parter på marknaden för reklam - hej då nya företag, nya modeller och småföretag, ungefär.
Om någon har bättre tankar kring auktioner som bas för marknader generellt (för trådlösa uppkoppling finns redan utmärkta studier av finska gruppen Rewheel :-)) får de gärna höra av sig.
WTF? Reklam i flikarna på Firefox? Ska den reklamen också vara personanpassad, d.v.s. spårande, oavsett vad man ställer in om telemetri till Mozilla? Är det någon som vet något om det? Om det är så, är det dags att hitta en ny webbläsare.
Jag hittade svaret själv.
Enligt den här sidan ska det inte vara spårande annonser:
http://www.zdnet.com/mozilla-clarifies-defends-firefox-ad-position-70000...
Tur att internet är stort och har mycket information :-)
Bra och viktig observation.
Det finns en hel del underliggande frågeställningar. t.ex
Som du säger så satsas innovationerna på att finna metoder till att låsa in och minipulera användarna och därigenom roffa åt sig deras pengar.
Hur mycket kostar det igentligen att driva ett reklamfritt internet? Nu får ju konsumenten betala via varans/tjänstens pris i alla fall. Men all mantid som går till spillo. Kan det vara så att en marginell höjning av telekom avgiften skulle vara tillräcklig för att minimera/eliminera reklamen och skapa ett snabbare internet med mindre strul och därmed stor samhällsekonomisk vinst.
För många år sedan undrade en av sveriges ledande ekonomer varför inte internet och it förbättrade ekonomin som man kunde förvänta sig med tanke på rationaliseringpotentialen. Vi kom då fram till att det troligen berodde på ständiga störningar i systemen i form av strul (teknik,reklam etc) och en ström av onödiga förbättringar(marginell nytta) som helt enkel åt upp potentialen. IT kostnaden i företagen ökar snabbare än omsättningen osv.
Jag skulle med glädje köpa och ansluta mig till ett system där endast de primära funktionerna finns kvar.
Den franska operatören Free testade att blockera reklam åt användarna på router-nivån, men det blev inte så populärt eftersom man då begränsar utrymmet för aktörer som inte är kopplade till internetoperatören. Det är alltså ett problem att segmentera marknaderna på rätt sätt på internet. Hur omfördelar man pengar, inkomster, kostnader och ser till att det finns många olika nivåer och produktmarknader på vilka aktörer kan konkurrera fritt?
Fast det är intressant vad du säger om ekonomen - har hört liknande resonemang i licensdiskussioner kring patent: hanteringskostnaderna för licenserna överskrider nyttan av rationaliseringar i processen. Och IT lyckades aldrig leda till någon ny industriell revolution, t ex.
Add new comment