Search form

Piratpartister för bättre konkurrensrätt: eBooks och Pay-TV

Konkurrensrätt är ett verktyg för att straffa företag som begränsar konkurrens. Den uppstod på 1800-talet för att det visade sig att företag inte föredrar konkurrens. Företag har som främsta mål att tjäna pengar, och man tjänar mer pengar om man själv kan sätta priser hur man vill och slipper förhålla sig till konsumenternas möjligheter att välja en billigare produkt.

Jag har tidigare kritiserat Google-utredningen kommissionens konkurrensverk företagit sig mellan 2011 och 2013. Ett annat så kallat artikel 9-förfarande (efter artikel 9 i förordning 2003/1 om tillämpning av konkurrensverk) som förgrymmar mig är eBooks-målet. Ett antal stora förläggare hade ägnat sig åt prisfixering och konkurrensbegränsning tillsammans med e-bokläsarplattformen Apple.

Det påverkar två marknader: dels påverkar det förläggarna, de som tillverkar e-böckerna, som kan låsa andra förläggare utanför återförsäljningssektorn. Dels påverkar det återförsäljningssektorn, som Apple tillhör i sammanhanget. Ett jämförbart konkurrensrättsligt mål drev också i USA, men då i domstol, och Apple och e-boksförläggarna förlorade där med stora skadestånd till följd. I EU åtog sig förläggarna och Apple att under två år inte idka det konkurrensbedrägliga beteendet, inga skadestånd utdömdes och så var det med det.

Om det är konkurrensbegränsande att licensiera på detta sätt idag, är det osannolikt att det kommer vara mindre konkurrensbegränsande om två år. Kommissionen menade istället att marknaden går så snabbt att vi inte med säkerhet kan säga om konkurrensbegränsande beteende idag är det även imorgon. Detta är dumheter – tvärtom är det föga sannolikt att konkurrensbegränsande åtgärder upphör att vara konkurrensbegränsande bara för att det går ett par år.

Att kommissionen gjorde fel lär de också ha förstått inför PayTV-utredningen som lanserades under vintern 2014. Där har sex stora filmbolag från Kalifornien bedrivit konkurrensbegränsande licensieringsverksamhet för filmdistribution på nätet i Europa.

Eftersom det i regel inte finns anledning att behandla förläggare annorlunda än filmdistributörer uppenbara sig dock ett stort frågetecken för den politiska integriteten hos EU:s konkurrensverk:

- Är det så att man väljer en mindre konfliktinriktad linje med förläggarindustrin för att vi har europeiska förläggare (eBooks), och en mer konfliktinriktad linje mot filmbolag för att de är amerikanska (PayTV)?

Det är enormt skadligt och tråkigt för hela integriteten i EU:s beslutsprocess att man kan skymta protektionistiska tendenser i utövande av EU:s konkurrensrättsliga befogenheter. Kommissionär Almunia har dessutom hänvisat till eBooks-målet som en framgångssaga för artikel 9-förfarandena, vilket inte alls överensstämmer med min bild.

Piratpartister bör ta strid mot artikel 9-förfarandena. Även om de bara funnits i 10 år finns det ingenting som särskilt tyder på att de har varit nyttiga eller bidragit till integriteten i beslutsfattandet. En mindre justering av förfarandet riskerar att berättiga en konkurrensrättslig metod som faktiskt fungerar väldigt dåligt, och behållande av förfarandet för saks skull kan negativt inverka på unionens långsiktiga förmåga att säkerställa sig om en bra konkurrens i EU.

2 comments

En annan sak som ni i PP bör titta närmare på är det här med exklusiva sporträttigheter.
Jag tycker att det nuvarande marknaden (i alla fall i Sverige) för betal-tv-tjänster
är i princip i kartellformat. Viasatkoncernen respektive Cmore-gruppen har i princip
delat upp marknaden sinsemellan där båda har vissa rättigheter inom samma sporter.

T.ex. så har Viasat rättigheter till vissa fotbollsligor (England+Championsleague), de
har vissa ishockeyrättigheter (HockeyAllsvenskan samt Nordamerikanska proffsligan NHL),
samt t.ex. vissa speedwayrättigheter (Grand Prix-serien samt Polska ligan).

Cnore å sin sida har några andra fotbollsligor (Fotbolls allsvenska & Spanska ligan),
visa ishockeyrättigheter (Svenska Hockeyligan (Elitserien)), samt vissa
speedwayrättigheter (Elitserien).

Det innebär att de som har intresse av en flera av dessa sporter tvingas lägga
ut rätt mycket pengar eftersom Viasat endast erbjuder sina sporter i en dyr paketlösning
medan Cmore visserligen låter en köpa enstaka matcher individuellt men till ett pris av
nästan halva månadskostnaden.

Nästa problem är "geoblocking" dvs att man i Sverige t.ex. inte kan/får
kolla på Brittiska sportkanaler via internet eller att Viasat har blockerat
all Svenskar från att köpa NHL-sändningarna (NHL-gamecenter live) direkt
via NHL istället för att tvingas till dubbelt så dyra paket från Viasat.

Egentligen så borde ju geoblocking av Europeiska sportsändningar strida mot
EU-reglerna för "fri rörelse för varor och tjänster på EUs inre marknad"?

Detta är frågor som jag gärna skulle se att PP tittar närmare på.

En sån utomordentligt intressant kommentar!

Det kan vara så att problemen kan omhändertas antingen av konkurrensrättsfall eller av lagändringar. I allmänhet borde man ändra ensamrätter i utsändar- och upphovsrättsområdet.

Sportutsändningar kan styras av två lagstiftningar på EU-nivå: utsändarrättigheter och upphovsrätter (till min vetskap). Piratpartiet är kritiska till båda, men mindre kritisk till utsändarrättigheterna än till upphovsrätterna (delvis också för att de är betydligt mindre kraftfulla, då EU liberaliserade tv-marknaden i slutet av 1980-talet).

Geoblocking-problemet uppstår för att det inte finns någon lag som säger att man inte får använda teknologi för att överskrida lagliga rättigheter. Piratpartiet är emot att teknologiutvecklare själva kan bestämma om marknadsnormer och rättighetsnormer som inte överensstämmer med de normer lagstiftaren bestämt, i det här fallet.

Viasatproblemet kan uppstå av olika skäl: antingen ser man EU som en enda marknad, i vilket fall ett lokalt nästan-monopol av Viasat i Sverige inte behöver vara ett konkurrensrättsligt problem (i så fall borde KKV snarare titta på denna situation i Sverige och på den svenska marknaden, för de har ensam jurisdiktion där). För att en konkurrensrättslig prövning ska äga rum krävs det dock oftast att en missgynnad konkurrent klagar hos konkurrensverket, och så kanske inte sker här. Jag är inte tillräckligt bekant med rättsläget.

Add new comment