Jag har ägnat en halvtimme eller så åt att ta reda på vilka riksdagsledamöter som sitter med i olika integritetsutredningar i riksdagen. Det rör sig om ett 30-tal riksdagsledamöter som är engagerade i allas vår framtid, rättssäkerhet, eller kanske ännu oftare motsatsen.

Lättretlig, kan man kalla mig, för jag undersökte deltagarna i utredningen om inbyggt integritetsskydd för socialförsäkringen. Den jag läst, och blivit så provocerad av eftersom den kommer fram till att individer måste ges sämre skydd för sitt privatliv i socialförsäkringens IT-system. Eftersom IT-systemen redan finns, och ingen tänkt på att bygga in integritet i tekniken tidigare, är nämligen rimligast lösning att staten förändrar sin uppfattning om vad rättssäkerhet och individers skydd mot statliga kränkningar är, snarare än bygger om systemen. Alla utredningsdeltagarna är jurister.

Inte undra på att de inte hade nog med fantasi att föreställa sig att det går att designa IT-system på annorlunda sätt än vad juristerna tror är fallet för närvarande! Hur svårt hade det egentligen varit att ta in bara en enda ingenjör, eller i alla fall någon som tidigare faktiskt jobbat med att designa IT-system på ett privatlivsskyddande sätt. Vi har ju folk på Karlstads universitet och även Blekingens tekniska högskola som deltagit i projekt kring just inbyggt integritetsskydd - varför får de inte sitta med och fatta beslut?

En annan av mina plågor är att riksdagsledamöterna nu sitter med i många parallella utredningar. Vissa sitter i flera, andra bara i en.

Jag pratade med en av riksdagsledamöterna som fick frågan (inte av mig) vad det är deras utredning egentligen gör. Hen svarade med att copy-pastea in hela utredningsdirektivet. Det ligger på nätet - man hade enkelt kunna länka och skriva en enkel förklaring till vad utredningen går ut på. Min misstanke är att ledamöterna sällan läser utredningsdirektiven och då är ju copy-paste det bästa man har - när man inte själv vet vad man förväntas göra, hur ska man kunna förklara för andra?

Vad jag funderar på är om man kan ställa ledamöterna till svars för uppenbara brister i det svenska dataskyddet - som t ex att 14 jurister sätts att klura på hur ett IT-system ska designas för socialförsäkringen. Men de flesta brister uppstår idag i regeringens förhandlingar i Bryssel om EU:s dataskyddspaket. Ingen utredning har fått i uppdrag att följa regeringens förhandlingar i Bryssel, så samtliga utredningar är tämligen meningslösa, och regeringen är bäst i färd med att undergräva i stort sett varje modern princip om dataskydd och integritetsskydd som finns.