När ett verktyg som ska användas för en sak som förvisso går att ursäkta, riskerar att användas för en annan sak som är helt igenom dålig, kan man prata om att ett verktyg skapar en risk för ändamålsglidning. The road to hell is paved with good intentions.
I Sverige är filtrering av bilder på barn som utsatts för sexuellt våld något som fått många att varna för ändamålsglidning. Samma teknik som kan skydda svenska 12-åringar från porr kan skydda pakistanier från allt som är dåligt enligt koranens moral, eller turkar från politiska budskap premiärminister Erdogan inte tycker om. Om en teknik kan användas fel, kommer den förmodligen användas fel. Teknik är inte neutral.
Frågan är om man då bedömer tekniken som delvis bra, och delvis dålig. I exportkontrollsystemen kallas detta "dual use" - verktyg som å ena sidan kan användas för behjärtansvärda mål (i det här fallet förmodar man att filter hjälper barn) och å andra sidan kan användas för riktiga hemskheter (ett filter kan förhindra demokratisk debatt).
Sverige och Storbritannien är de länder i EU som varit mest benägna att utan rättssäkerhet filtrera och blockera internet. Finland ligger tätt efter. Med rättssäkerhet menas här att det är domstolar som i öppenhet beslutar om materialets lagliga status istället för en undangömd administrativ enhet. Normalt behövs också ett överklagansförfarande - att man kan invända mot bedömningen - för att en censurprocess ska anses rättssäker. Ryssland har ett jämförelsevis rättssäkert system för borttagning av olagligt material från nätet. Sverige och Storbritannien har inte det.
I Tyskland har man valt en annan väg än filtrering. Man spårar material som bedömts vara olagligt till den som laddat upp materialet. På det sättet hoppas man kunna komma åt och straffa de som har gjort barn illa. Det tyska resonemanget har varit att filtrering bara varnar de som gör barn illa för att någon är dem på spåren. De byter domän, eller flyttar till darknets, och det blir svårare för polisen att göra utredningar och barn fortsätter att fara illa.
Vad den tyska polisen kommit fram till senare är att det i själva verket är svårt att göra utredningar om våld mot barn tillsammans med polismyndigheter från länder där man har internetfilter. Polisen i Sverige, Nederländerna och Storbritannien svarar långsammare än polismyndigheter i andra länder på frågor om hjälp. Att Sverige har företag som NetClean, som hotar demokratiska rättigheter i tredje land, hotar också demokratiska rättigheter i Sverige: svensk polis är sämre på att hjälpa barn, barn som far illa får ingen upprättelse och vi lider risk att polisen filtrerar information från oss som medborgare som inte är olaglig.
Nej, NetClean är inget exempel på dual use-teknologi som ibland är bra och ibland är dålig. Det är ett exempel på teknologi som alltid är dålig, överallt.
Historiskt kan man säga att de länder där internetfiltrering diskuterats utifrån ett perspektiv om sexuella fri- och rättigheter (Sverige och Storbritannien) är länder där moralisterna så småningom har vunnit. När man istället grundat diskussionen i hur man på bästa sätt kan hjälpa barn som råkar illa ut på grund av dumma vuxna (Tyskland och EU), har censur och filtrering funnits vara ett ineffektivt och otillräckligt medel.
Add new comment