viktualiebroder: Man skulle kanske kunna säga att det akademiska systemet överlag har blivit mer titelfokuserat och näringslivsfokuserat. Vi har betydligt större andel professurer och doktorander per student idag än man hade i mitten av förra seklet (har jag för mig att jag läst någonstans!). Finansieringen av studierna, också på högre nivå, är i allt högre utsträckning tagen från privata källor, så det kan vara så att näringslivet inte anser att det är intressant att ha professurer i rättsfilosofi, men att (förhållandevis) penningstarka kvinnorättsorganisationer och fonder för att stärka kvinnors närvaro i samhället (det finns ju liksom en del) tycker att genusvetenskap är bra.

Är det bra med privatfinansiering av högre utbildningsinstanser, och framför allt, är det bra ifall de bestämmer inriktningen på forskningen? Jag är inte säker, så klart, och skulle gärna se ökade anslag till forskning som inte har krav på varesig avkastning eller omsättningsbara resultat från forskningsprojektet, men jag ser ingen betydande sympati för den ståndpunkten i utbildningsdebatten idag.