Eller okej, så här: det systemet man valt att lägga in i ACTA är helt rimligt om man vill ha ett regelverk som går friktionsfritt att anpassa till förändrade förhållanden. Att öppna nya förhandlingar mellan regeringsdelegationer kan nämligen, vilket man ser i t ex WTO, ta väldigt mycket tid och motsättningarna riskerar att bli stora. Man har alltså siktat på effektivitet i policy-utvecklingen. Jag delar personligen inte de värderingar som ligger till grund för ACTA och upplever att det finns både många ekonomiska aktörer, och en stor mängd privatpersoner, som delar min uppfattning - för oss är det dåligt att man kompromissat med demokratisk förankring till fördel för effektivitet eftersom vi riskerar att hamna i en situation där policy-utveckling och arbete med internationell handelsrätt förs i forum vi inte har tillgång till och inte kan påverka.
Man kan nu med rätta invända att vi visserligen inte har så stort inflytande över hur våra nationalstater agerar i multilaterala forum, typ WTO, heller, men det finns en bättre ansvarsutkrävandemekanism för oss som medborgare (eller för mig som parlamentariker och för riksdagsledamöterna för den delen!!) om förhandlingsprocessen sker i sådana forum.
I konsekvensens namn kan man fråga sig hur vi skulle ställa oss till denna kommittee i händelse av att den börjar förespråka "våra" ståndpunkter istället - skulle vi fortfarande vara missnöjda med den dolda förhandlingsmekanismen? Jag skulle gärna vilja tro det, eftersom jag bara med motvillighet vill tänka mig ett system där större delen av lagstiftningsarbetet är outsource'at till internationella kommitteer utan bra koppling tillbaka till demokratiskt valda institutioner (kanske bör jag också någon gång ta mig an att beskriva mitt ideologiska förhållande till COREPER :P).
Eller okej, så här: det systemet man valt att lägga in i ACTA är helt rimligt om man vill ha ett regelverk som går friktionsfritt att anpassa till förändrade förhållanden. Att öppna nya förhandlingar mellan regeringsdelegationer kan nämligen, vilket man ser i t ex WTO, ta väldigt mycket tid och motsättningarna riskerar att bli stora. Man har alltså siktat på effektivitet i policy-utvecklingen. Jag delar personligen inte de värderingar som ligger till grund för ACTA och upplever att det finns både många ekonomiska aktörer, och en stor mängd privatpersoner, som delar min uppfattning - för oss är det dåligt att man kompromissat med demokratisk förankring till fördel för effektivitet eftersom vi riskerar att hamna i en situation där policy-utveckling och arbete med internationell handelsrätt förs i forum vi inte har tillgång till och inte kan påverka.
Man kan nu med rätta invända att vi visserligen inte har så stort inflytande över hur våra nationalstater agerar i multilaterala forum, typ WTO, heller, men det finns en bättre ansvarsutkrävandemekanism för oss som medborgare (eller för mig som parlamentariker och för riksdagsledamöterna för den delen!!) om förhandlingsprocessen sker i sådana forum.
I konsekvensens namn kan man fråga sig hur vi skulle ställa oss till denna kommittee i händelse av att den börjar förespråka "våra" ståndpunkter istället - skulle vi fortfarande vara missnöjda med den dolda förhandlingsmekanismen? Jag skulle gärna vilja tro det, eftersom jag bara med motvillighet vill tänka mig ett system där större delen av lagstiftningsarbetet är outsource'at till internationella kommitteer utan bra koppling tillbaka till demokratiskt valda institutioner (kanske bör jag också någon gång ta mig an att beskriva mitt ideologiska förhållande till COREPER :P).