Var De Guchts svar verkligen så tomt? Kortfattat möjligen, men det ser jag snarare som en fördel; det blir mindre text att analysera för att förstå innebörden i svaret. Det viktiga är väl att svaret är sanningsenligt och tar upp alla de frågor som ställts?
Jag inser inte heller vad som får dig att kalla svaret "sarkastiskt". Om det är något i ordvalet du syftar på, så undrar jag huruvida det finns i den engelska eller den svenska versionen.
Jag blev nyfiken på din medförfattare från EPP, Cristiana Muscardini, och antar att hennes bakgrund som journalist (utöver viceordförandeskapet i INTA) förklarar hennes intresse för internationell upphovsrätt. Jag finner det utmärkt att du knyter kontakter i alla läger!
"Performers" brukar översättas med "utövande konstnärer" i svensk upphovsrättsterminologi. Jag har inte studerat det nya WIPO-avtalet, men av artikeln du länkar till drar jag slutsatsen att det handlar om just dessa, och inte exempelvis innehavarna av ensamrätt till audiovisuella inspelningar.
Så den gamla Romkonventionen om delvis samma sak (som Sverige och merparten av övriga Europa redan är anslutna till) duger alltså inte? Nej, det passar förstås inte USA att nu ansluta sig till ett fördrag från 1960-talet som Hollywood inte har fått vara med om att skriva. Det är i ljuset av USA:s traditionella utanförskap som man skall läsa de syrliga kommentarerna på Techdirt om "an entirely new form of copyright". Det var samma tongångar när databasskyddet introducerades vid 1990-talets slut, "man kan inte ha ensamrätt till fakta", medan vi i Sverige då hade varit begåvade (?) med katalogskydd sedan 1960 ungefär.
Men tillbaka till frågorna som du och Cristina ställde. Jag delar ditt ogillande av de amerikanska 301-listorna, men har du konkreta exempel på hur de har använts med gränsskapande effekter som följd (alltså även beträffande länder utanför EU)? Jag uppfattar dem mest som politiskt vapenskrammel att använda i förhandlingar, inte som effektiva juridiska verktyg att diskriminera mellan olika länder med. I den resulterande avtalssoppan har listorna samma funktion som en spik; den läggs åt sidan innan soppan serveras.
Och eftersom WTO inte har till uppgift att eliminera varje handelshinder på EU:s inre marknad enligt EU:s eget regelverk ser jag inte varför en ny prövning av USA:s agerande skulle vara motiverad, när den förra gav USA grönt ljus. Finns det något i WTO:s regelverk som förbjuder riktade handelssanktioner (eller andra åtgärder av vad slag de vara månde) mot valda delar av en främmande statsbildning? Skulle det vara tillåtet för EU att införa strafftullar på vin från USA som helhet, men inte enbart på vin från Kalifornien och Alaska?
Var De Guchts svar verkligen så tomt? Kortfattat möjligen, men det ser jag snarare som en fördel; det blir mindre text att analysera för att förstå innebörden i svaret. Det viktiga är väl att svaret är sanningsenligt och tar upp alla de frågor som ställts?
Jag inser inte heller vad som får dig att kalla svaret "sarkastiskt". Om det är något i ordvalet du syftar på, så undrar jag huruvida det finns i den engelska eller den svenska versionen.
Jag blev nyfiken på din medförfattare från EPP, Cristiana Muscardini, och antar att hennes bakgrund som journalist (utöver viceordförandeskapet i INTA) förklarar hennes intresse för internationell upphovsrätt. Jag finner det utmärkt att du knyter kontakter i alla läger!
"Performers" brukar översättas med "utövande konstnärer" i svensk upphovsrättsterminologi. Jag har inte studerat det nya WIPO-avtalet, men av artikeln du länkar till drar jag slutsatsen att det handlar om just dessa, och inte exempelvis innehavarna av ensamrätt till audiovisuella inspelningar.
Så den gamla Romkonventionen om delvis samma sak (som Sverige och merparten av övriga Europa redan är anslutna till) duger alltså inte? Nej, det passar förstås inte USA att nu ansluta sig till ett fördrag från 1960-talet som Hollywood inte har fått vara med om att skriva. Det är i ljuset av USA:s traditionella utanförskap som man skall läsa de syrliga kommentarerna på Techdirt om "an entirely new form of copyright". Det var samma tongångar när databasskyddet introducerades vid 1990-talets slut, "man kan inte ha ensamrätt till fakta", medan vi i Sverige då hade varit begåvade (?) med katalogskydd sedan 1960 ungefär.
Men tillbaka till frågorna som du och Cristina ställde. Jag delar ditt ogillande av de amerikanska 301-listorna, men har du konkreta exempel på hur de har använts med gränsskapande effekter som följd (alltså även beträffande länder utanför EU)? Jag uppfattar dem mest som politiskt vapenskrammel att använda i förhandlingar, inte som effektiva juridiska verktyg att diskriminera mellan olika länder med. I den resulterande avtalssoppan har listorna samma funktion som en spik; den läggs åt sidan innan soppan serveras.
Och eftersom WTO inte har till uppgift att eliminera varje handelshinder på EU:s inre marknad enligt EU:s eget regelverk ser jag inte varför en ny prövning av USA:s agerande skulle vara motiverad, när den förra gav USA grönt ljus. Finns det något i WTO:s regelverk som förbjuder riktade handelssanktioner (eller andra åtgärder av vad slag de vara månde) mot valda delar av en främmande statsbildning? Skulle det vara tillåtet för EU att införa strafftullar på vin från USA som helhet, men inte enbart på vin från Kalifornien och Alaska?