Henrik: De frågorna som redan ligger inom Piratpartiets politiska program har inte tillägnats någon uppmärksamhet av partiledningen eller partiaktiva. Vi har inga särskilda analyser av hur det påverkar redan befintlig landstingspolitik. Det är en diffus vision utan koppling till verkliga problem i medborgares vardag, och egentligen har de gått igenom, tror jag, av misstag snarare än för att någon i partiet har ett intresse av att anamma verkliga informationspolitiska problem.
Ett exempel är faktiskt Anna Trobergs krönika i tidningen Journalisten: hon ägnar bara två meningar åt utredningen och spioneri och underrättelseverksamhet. Hon verkar inte själv ha läst utredningen utan uppmärksammas dels att den finns, dels att Nils Funcke varit kritisk. Vad hon däremot ägnar mycket uppmärksamhet åt - hela fyra stycken - är en icke-lagstiftande resolution från Europaparlamentet som dessutom i allt som angår yttrandefrihetshot avslogs av parlamentet. Hon fokuserar sig alltså oerhört mycket på ett ej befintligt hot från en diffus europeisk instans, men undersöker inte i noggrannhet de eventuellt realistiska hot som uppstår av att Justitiedepartementet lägger långa utredningar med stora hot mot vad jag antar är vår gemensamma vision om ett samhällssystem där stat och korporationer inte samarbetar om ett förtryckande informationssystem. Förmodligen har hon inte ens skummat utredningen hon säger att Funcke avfärdat.
När jag skummar SOU 2012:95 ser jag dels problem med företagshemligheter så som skrivet i blogginlägget. Det härrör till att jag också läst TCO:s material om detta och en SOU från 2009 som handlade om företagshemligheter. Jag har också läst EU:s material från DG Markt om detta. Dessutom tror jag att det med enkelhet går att koppla till regeringens nuvarande jakt på försvarsadvokatkostnader (se här), och eventuellt den tråkiga sammanblandningen mellan företags intressen och statens intressen som uppstått genom EU:s Stockholmsprogram eller amerikanska administrationens cybersäkerhetsprogram. Det senare går att koppla till NIS-direktivet som nyss föreslogs av EU, och som försvarsutskottet därför av helt fel anledning (enligt mig) avfärdat.
Vad gäller elmätare och sjukvårdspolitik... Det finns naturligtvis ett oändligt antal observationer jag kan göra om detta baserat på lösa nyhetsflöden jag snappar upp. Det är så klart bra att partiet i någon mening delar min oro inför de ansvarslösa val som politiker vägrar göra gällandes väldigt grundläggande infrastrukturer som säkerställer allas vår gemensamma närvaro i samhället. Men jag ser också att det saknas ordentligt politiskt ansvarstagande i frågan, och min oro är att om Piratpartiet inte kan vara denna ansvarstagande aktör, som definierar rätt frågor och ger rätt svar, så finns det ingen som gör det. De andra politiska partierna är för nedgrottade i andra intressen.
Henrik: De frågorna som redan ligger inom Piratpartiets politiska program har inte tillägnats någon uppmärksamhet av partiledningen eller partiaktiva. Vi har inga särskilda analyser av hur det påverkar redan befintlig landstingspolitik. Det är en diffus vision utan koppling till verkliga problem i medborgares vardag, och egentligen har de gått igenom, tror jag, av misstag snarare än för att någon i partiet har ett intresse av att anamma verkliga informationspolitiska problem.
Ett exempel är faktiskt Anna Trobergs krönika i tidningen Journalisten: hon ägnar bara två meningar åt utredningen och spioneri och underrättelseverksamhet. Hon verkar inte själv ha läst utredningen utan uppmärksammas dels att den finns, dels att Nils Funcke varit kritisk. Vad hon däremot ägnar mycket uppmärksamhet åt - hela fyra stycken - är en icke-lagstiftande resolution från Europaparlamentet som dessutom i allt som angår yttrandefrihetshot avslogs av parlamentet. Hon fokuserar sig alltså oerhört mycket på ett ej befintligt hot från en diffus europeisk instans, men undersöker inte i noggrannhet de eventuellt realistiska hot som uppstår av att Justitiedepartementet lägger långa utredningar med stora hot mot vad jag antar är vår gemensamma vision om ett samhällssystem där stat och korporationer inte samarbetar om ett förtryckande informationssystem. Förmodligen har hon inte ens skummat utredningen hon säger att Funcke avfärdat.
När jag skummar SOU 2012:95 ser jag dels problem med företagshemligheter så som skrivet i blogginlägget. Det härrör till att jag också läst TCO:s material om detta och en SOU från 2009 som handlade om företagshemligheter. Jag har också läst EU:s material från DG Markt om detta. Dessutom tror jag att det med enkelhet går att koppla till regeringens nuvarande jakt på försvarsadvokatkostnader (se här), och eventuellt den tråkiga sammanblandningen mellan företags intressen och statens intressen som uppstått genom EU:s Stockholmsprogram eller amerikanska administrationens cybersäkerhetsprogram. Det senare går att koppla till NIS-direktivet som nyss föreslogs av EU, och som försvarsutskottet därför av helt fel anledning (enligt mig) avfärdat.
Vad gäller elmätare och sjukvårdspolitik... Det finns naturligtvis ett oändligt antal observationer jag kan göra om detta baserat på lösa nyhetsflöden jag snappar upp. Det är så klart bra att partiet i någon mening delar min oro inför de ansvarslösa val som politiker vägrar göra gällandes väldigt grundläggande infrastrukturer som säkerställer allas vår gemensamma närvaro i samhället. Men jag ser också att det saknas ordentligt politiskt ansvarstagande i frågan, och min oro är att om Piratpartiet inte kan vara denna ansvarstagande aktör, som definierar rätt frågor och ger rätt svar, så finns det ingen som gör det. De andra politiska partierna är för nedgrottade i andra intressen.