Okej, jag kan hålla med om att det är förvånande att vi som samhälle inte lyckas lösa de problemen. Däremot tycker jag inte det är förvånande att de enskilda företagen, eller staten, väljer att låta bli – incitamenten för dem att göra ett bättre jobb finns helt enkelt inte där. Jag tror definitivt att de kan finnas, och jag tror att samhället och marknaden kommer att se till att de dyker upp – men tillräckligt många har inte dragit rätt slutsatser ännu för att lägga tillräckligt mycket energi på de här frågorna.

Och, halvt to the point: Vad som driver oss till att driva på förändring är nog individuellt. Somliga påverkar världen när den förvånar och överraskar dem, andra när den upprör dem. Samhället behöver nog både förvånade och upprörda människor, liksom vi behöver både optimistiska och pessimistiska dito. Däremot klarar vi oss alldeles utmärkt utan uppgivenhet och [carelessness].

Helt urspårat off topic: Går det att få mail när det svaras på en kommentar här? =)