Man kan ganska enkelt dra gränsen någon annanstans än genom kropp/själ-dikotomin. De handlingar jag utför i absolut avskiljdhet, som inte är ämnade att komma till någon annans kännedom, skulle kunna helgas på samma sätt som tankar - t.ex. hur jag torkar mig på toan, vad jag skriver i min dagbok (eller Death Note-skrivbok), vilka ritualer jag utför vid mitt altare...