Jag blir lite oroad av att vissa av mina partikamrater begränsar sig till internetpolitik. Särskilt eftersom de samtidigt inte problematiserar begreppet "internet". Vad menar vi med det? Hur kopplad måste man var för att vara "uppkopplad"?
Vad tycker vi om patent på semikonduktorer eller de sänkta kraven på nyhetsvärde? Tror vi det är bra att patent och varumärken används för att bedöma kreditvärdighet? Känns det värdigt att SMS kostar mer än 5000% mer per byte att skicka än ett telefonsamtal? Kan ägarkoncentrationen bland telekomoperatörer och infrastrukturägare i Europa vara ett problem? Vad ska vi göra med de nyligen frigjorda analog-TV-frekvenserna om vi vill maximera implementationen av trådlösa nätverk (och behöver vi oroa oss för situationen så som den i Österrike där före detta monopolet köpte upp alla WiMAX-frekvenser och sedan konsekvent lät bli att använda dem i 5 år, varpå de gav tillbaka licenserna - operation fördröj WiMaX is .at=success!). Hur känner vi inför "internet of things" och möjligheterna med IPv6, eller för den delen geografiskt kopplade IP:n (det har vi ju redan med IPv4 så om det är det nuvarande internet vi försvarar lär vi inte ha ngt emot att IPv6 också implementeras så).
Hur känns det med RFID i lokaltrafiken? Det har inte ett jota med itnernet att göra, men är ett sätt att ta ifrån oss en del av kontrollen över vår egen-genererade information, särskilt när de anonymiserade alternativen ges extra kostnader!
Jag tycker att Piratpartiet är ett INFORMATIONSPOLITISKT parti mer än ett internetparti. Det betyder att vi arbetar med politik som gör det möjligt för oss som medborgare att kontrollera vårt UTFLÖDE av information, och vårt INFLÖDE av information. Vi gör detta på den ideologiska grunden att datakontroll och informationssäkerhet är praktiskt och bra i ett samhälle där informationen är allstädes närvarande, och att vi som människor blir lyckligare om vi har tillgång till all information i vår närvaro. Varje människa måste dock få välja om privat information ska göras tillgänglig - min musik behöver inte spridas på nätet, jag kan låta bli att offentliggöra den, Skånetrafiken bör inte kräva att jag ska betala mer om jag inte vill att de ska veta hur och när jag gått på ett tåg eller en buss. På motsvarande sätt måste jag erkänna att jag faktiskt inte tycker att det är varken rättssäkert, demokratiskt eller ur informationskontrollspolitiskt perspektiv korrekt att polis kan ta blodprover på människor för att de misstänks vara påverkade av narkotika. En misstanke, och det hoppas jag är en tanke närvarande i Piratpartiets allmänna rättsmedvetande också, bör vara ganska väl grundad innan man får börja sticka nålar i folk och jag tror inte att man kan varken bevisa eller förneka att misstankar om påverkan är välgrundade. Bättre låta människor vara. Voodoo-politiker, nej tack.
Jag blir lite oroad av att vissa av mina partikamrater begränsar sig till internetpolitik. Särskilt eftersom de samtidigt inte problematiserar begreppet "internet". Vad menar vi med det? Hur kopplad måste man var för att vara "uppkopplad"?
Vad tycker vi om patent på semikonduktorer eller de sänkta kraven på nyhetsvärde? Tror vi det är bra att patent och varumärken används för att bedöma kreditvärdighet? Känns det värdigt att SMS kostar mer än 5000% mer per byte att skicka än ett telefonsamtal? Kan ägarkoncentrationen bland telekomoperatörer och infrastrukturägare i Europa vara ett problem? Vad ska vi göra med de nyligen frigjorda analog-TV-frekvenserna om vi vill maximera implementationen av trådlösa nätverk (och behöver vi oroa oss för situationen så som den i Österrike där före detta monopolet köpte upp alla WiMAX-frekvenser och sedan konsekvent lät bli att använda dem i 5 år, varpå de gav tillbaka licenserna - operation fördröj WiMaX is .at=success!). Hur känner vi inför "internet of things" och möjligheterna med IPv6, eller för den delen geografiskt kopplade IP:n (det har vi ju redan med IPv4 så om det är det nuvarande internet vi försvarar lär vi inte ha ngt emot att IPv6 också implementeras så).
Hur känns det med RFID i lokaltrafiken? Det har inte ett jota med itnernet att göra, men är ett sätt att ta ifrån oss en del av kontrollen över vår egen-genererade information, särskilt när de anonymiserade alternativen ges extra kostnader!
Jag tycker att Piratpartiet är ett INFORMATIONSPOLITISKT parti mer än ett internetparti. Det betyder att vi arbetar med politik som gör det möjligt för oss som medborgare att kontrollera vårt UTFLÖDE av information, och vårt INFLÖDE av information. Vi gör detta på den ideologiska grunden att datakontroll och informationssäkerhet är praktiskt och bra i ett samhälle där informationen är allstädes närvarande, och att vi som människor blir lyckligare om vi har tillgång till all information i vår närvaro. Varje människa måste dock få välja om privat information ska göras tillgänglig - min musik behöver inte spridas på nätet, jag kan låta bli att offentliggöra den, Skånetrafiken bör inte kräva att jag ska betala mer om jag inte vill att de ska veta hur och när jag gått på ett tåg eller en buss. På motsvarande sätt måste jag erkänna att jag faktiskt inte tycker att det är varken rättssäkert, demokratiskt eller ur informationskontrollspolitiskt perspektiv korrekt att polis kan ta blodprover på människor för att de misstänks vara påverkade av narkotika. En misstanke, och det hoppas jag är en tanke närvarande i Piratpartiets allmänna rättsmedvetande också, bör vara ganska väl grundad innan man får börja sticka nålar i folk och jag tror inte att man kan varken bevisa eller förneka att misstankar om påverkan är välgrundade. Bättre låta människor vara. Voodoo-politiker, nej tack.