Jag har suttit i gruppdiskussion om undantag och begränsningar i upphovsrätten under förmiddagen och lunch. Syftet med mötet jag är på är nämligen att framta ett dokument med hållbara strategier för immaterialrätt, kunskap, information och nätverk.

En klassisk distinktion inom den politisk-filosofiska frihetsdiskussionen är den mellan negativ och positiv frihet. Negativ frihet är att vara fri från att tvingas göra vissa saker, exempel fri från skatt, fri att yttra sig, fri att gå vart man vill. Positiv frihet innebär att vara fri att göra saker, exempelvis fri att kunna gå i skolan, att ha tillräckligt med pengar för att leva ett normalt liv, att ha fritid för sport och umgänge med barnen.

Jag har haft lite svårt att kontextualisera Stockholmsprogrammet. Som jag förstår är Stockholmsprogrammet en massa målsättningar unionen ska sträva efter de kommande fem åren. Programmet ska alltså omsättas i konkreta förslag först senare. Detta anmodar några frågor: Hur har programpunkter och lagstiftning följts åt under tidigare program? Vilka huvudsakliga skillnader har funnits mellan tidigare program, och vilka skillnader bör man därför kunna vänta sig nu?

Idag fick jag ett tips om en DN-artikel om godtyckliga kränkningar av muslimer i syfte att förebygga terroristbrott. Det är Sveriges Unga muslimer som har slagit larm.

Det här borde egentligen bli två separata inlägg, men jag ska se om jag kan lite kortfattat ge ett perspektiv över två integritetsfrågor som Piratpartiet hittills har missat i sin offentliga retorik.

Imorse fick jag ett telefonsamtal från en medlem som undrade hur EU-lagstiftningen ser ut kring chip. Jag tänker, och förmodligen han också, på RFID-chip och deras diverse applikationer i försäljning, som identifikation eller på arbetsplatser som övervakning av anställda.

Igår fick jag ett ganska stressigt samtal på eftermiddagen. Rösträkningen i parlamentet var färdigt efter sista plenaomröstningen i andra läsningen av Telekompaketet i Europaparlamentet. Jag kommenterade sedan utvecklingen Newsmill.

Efter lite funderingar över helgen har jag gjort en ansats till offentlig debatt.

Det finns en rationalitet i Näringsdepartementets linje i frågan som inte går att komma ifrån. Vi behöver telekomdirektivet, och vi behöver det så snart som möjligt.

Samtidigt drar sig Näringsdepartementet på ett beklagligt sätt för att reglera både tillgång till internet och nätneutralitet.

I fredags 24 april 2009, åkte jag tillsammans med Ung Pirats förbundsordförande Stefan Flod till Stockholm för att träffa Henrik Hansson på Näringsdepartementet.

Han har hamnat i blåsvädret lite efter att han bloggat om Telekompaketets tillägg 138 och 166, och svenska regeringens eventuella invändningar mot dessa. Mina slutsatser kommer längst ned, allt annat är bara ord.

Vi är nog många som blev glada igår kväll när det visade sig att 138:an gick igenom!

Det här är en viktig markering från Europaparlamentet att man inte godtyckligt kan straffa medborgare genom att skära av dem från samhället utan att en riktig domstol har uttalat sig om det.