Med anledning av en ihärdig skribent på [a2k] har jag beslutat att skicka iväg ett (nytt) brev om ACTA till riksdagsledamöterna. Risken är förstås att det kommer lite för många brev från engagerade medborgare just nu, men frågan känns ändå så pass viktig att det är motiverat.

Min huvudsakliga oro med ACTA är att förhandlingarna är så slutna. Man har flyttat från de forum som går att bevaka och påverka, till rum bakom slutna dörrar. Både tredje världen och medborgarorganisationer tappar sina möjligheter att vara med där det händer. Det är aldrig särskilt bra.

Jag skriver till dig i ärendet ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). som förhandlas fram mellan bl a EU, USA och Japan just nu.

Det jag hoppas är att svenska riksdagen kommer att begära att få titta närmare på hur förhandlingarna av handelsavtalet ACTA har skötts av EU. Jag hoppas också att riksdagen inte kommer vara rädda för att ha synpunkter på vilka saker ministerrådet har godkänt kan inkluderas i avtalet.

ACTA är ett problematiskt avtal av flera skäl: dels innehållet, dels förhandlingsmetoderna. ACTA förhandlas utanför ramarna i WTO, och blir därför en betydligt mer sluten process för dels medborgarorganisationer men också för tredje världen. Att man väljer att byta forum för frihandelsavtalen i exakt samma veva som tredje världen har fått flera starka förhandlingsparter i WTO och börjat nyttja WTO:s systemen för att stärka sin egen roll i den internationella handeln är givetvis skamligt och en orsak att närmare granska alla beslut om ACTA bara där.

(del 2 av 2 i min brevserie till folkpartiets riksdagsledamöter)

Spring hasn't really arrived until you are awakened by the first lawn mower.

- Okänd

/.../ om någon går och tar hans gräsklippare så skulle han ha rätt att gå till domstol.

- Johan Pehrson

Samhällsdebatten går hög om det lagförslag som regeringen väntas lägga fram, i folkmun kallad gräsklippningslagen. Lagen kommer i sin tur från EU:s direktiv, IKLIPP2, ett direktiv som regeringen väntas överimplementera, dvs man vill föra in mer av lagstiftningen i svensk lag än vad EU kräver. Hur hamnade vi här?

Problemet började redan för tio år sedan då en ny uppfinning gjorde det möjligt att skapa kopior av gräsklippare hemma i sitt eget garage. Uppfinningen blev vida uppskattad och ledde till en explosionsartad ökning av antalet maskiner i landet.

Gräsklipparförsäljarna blev förskräckta. Om alla kunde kopiera grannens gräsklippare skulle det ju inte längre behövas några återförsäljare. Rasande anklagade de därför folk för stöld av gräsklipparna; varenda maskin som skapades i hemmets lugna vrå var ju en mindre som man själv kunde sälja. Genom att skapa sina egna gräsklippare stal man därför indirekt försäljarnas inkomster!

Två mellan sig olika ansökningar om geografiska indikationer (GI) i Indien kastar ett intressant ljus över WTO-förhandlingarna om detsamma.

EU m fl hoppas på striktare regler kring GI, bland annat för att man vill komma åt sånt här. Alla vet ju, eller borde veta, att portvin inte är ett starkvin som är sött, utan främst ett vin som är portugisiskt, inte sydafrikanskt.

Svenska riksdagen har förutsägbart sagt ja till Lissabonfördraget. Med rätta blir många som vill se mer demokrati i EU upprörda. Vänsterpartiets initiativ för vilandeförklaring såg ett tag ut att bli verklighet, när ledande socialdemokratiska tankesmedjan Arena ville skjuta upp beslutet och LO anordnade en demonstration för uppskjutande av ratificering som drog hundratals människor.

Och nu publiceras en rapport av United States National Intelligence Council där man skriver att EU mycket väl kan riskera att stagnera.

"Europe by 2025 will have made slow progress toward achieving the vision of current leaders and elites: a cohesive, integrated, and influential global actor," it begins optimistically, while declaring that the EU will at the same time not be a major military player.

However, it goes on to warn: "The European Union would need to resolve a perceived democracy gap dividing Brussels from European voters and move past the protracted debate about its institutional structures."

Samtidigt pågår förutsägbart arbetet för vidare ratificering i EU. I en artikel om vad som händer i veckan i EU skriver EUObserver dels att man tror att man börjar komma fram till en överenskommelse med Irland, och dels att man otåligt väntar på utslaget från tjeckiska författningsdomstolen.

Enligt bloggen Post Grant har antalet kinesiska patentansökningar gått upp senaste åren. Mellan 2006 och 2007 ökade antalet patentansökningar med 21.1%. Det är en naturlig utveckling i och med internationaliseringen av immaterialrätten, och WIPO gnuggar nog händerna i glädje av den lyckade strategin för utveckling av u-ländernas infrastruktur för immaterialrätt.

Enligt samma blogg håller Kina dock på med sin tredje revidering av patentlagen från 1984. Bland föreslagna ändringar och tillägg till nuvarande patentlagstiftning utmärker sig bra reformer som inkluderande av teknologi- och medicinöverföring till andra u-länder i mån av behov och förbud mot att dra en patenttvist till domstol ifall käranden vet att dess patent täcker en uppfinning som är uppenbar eller var gammal vid tiden för ansökan om patentet.

Export av västvärldens immaterialrättsstrategier till u-länder kommer i förlängningen inte vara bra för västvärlden. Risken är att vi hamnar i en situation där någon annan än USA och EU tar över rollen som ledande exportörer av immaterialrätter, vilket kommer ha dåliga konsekvenser för vår egen ekonomi och utveckling.

Å andra sidan är Kinas och andra u-länders anpassning till västvärldens patentregler en förutsägbar konsekvens av de aggressiva strategier de för. De två ovanstående reformerna tyder ändå på en viss förnuftighet i tillämpningen av patentlagar i Kina. På motsvarande sätt är det lätt att se att u-länder i många fall, istället för att anpassa sig till drakoniska regelverk, utvecklar egna, öppna strategier för förvaltning av uppfinningar och kulturella verk.

Pinga på intressant.se

Europa Direkt skriver att EU-kommissionens ordförande under European Development Days slagit fast att biståndet till de fattiga länderna måste fortsätta trots finanskrisen.

Och nog har de fattigaste länderna i världen krisat senaste året. Stigande matpriser - matkris. Naturkatastrofer. Finanskris. Allt slår hårdast mot de fattigaste.

Samtidigt räknar EU sitt bistånd på ett mycket konstigt sätt. Enligt en artikel i Ordfront från i våras, som inte borde gå förglömd, är det inte ovanligt att man räknar omhändertagande av flyktingar i det egna lander, militära operationer på tredje lands territorium och skuldavskrivningar som bistånd. Så har också Sverige gjort sedan regimskiftet.

Inte ens UD-tjänstemannen Thomas Brundin håller med om den nya svenska linjen, och därmed indirekt inte heller med den europeiska.

Samtidigt som man kan sympatisera med handelsministerns invändning att Afrika trots biståndet fortfarande är fattigt, är invändningar mot bakgrund av de svaga och oklara europeiska och svenska målsättningarna med biståndet betydligt mer befogade. På FN-konferenser talar man om konkreta mål och måsten, i den europeiska politiken handlar det om rekommendationer.

Idag skriver EUObserver att Decan Ganley, ledaren för kampanjen mot Lissabonfördraget på Irland, har hållit ett anförande inför det irländska parlamentet om hur den irländska regeringen gör sitt folk en björntjänst genom att inte respektera utfallet i den rådgivande omröstningen i somras.

Men Europaparlamentets kommittée för konstitutionella frågor har, enligt samma artikel, samtidigt publicerat ett dokument där man yrkar på en snabb lösning på Irlands dilemma. Dessutom vill man att Sverige och Tjeckien snarast ska ratificera dokumentet.

Det är för att Lissabonfördraget, trots nackdelar med medbeslutandeprocessen, ändå skulle gynna Europaparlamentet och stärka dess position gentemot övriga EU-institutioner.

Nu har Dagen D kommit. Imorgon är det dags för riksdagens omröstning om ratificering av Lissabonfördraget. Jag har skrivit om Lissabonfördraget tidigare, här och här.

Per Wirtén på Dagens Arena vill idag, något oväntat, skjuta upp ratificeringen till nästa år, genom en så kallad vilandeförklaring. Det innebär i det här fallet att man skjuter upp beslutet i väntan på att ett visst hinder ska undanröjas. Motivet för vilandeförklaringen är att Wirtén vill sätta ytterligare press på Europakommissionen om att ta tag i Europaparlamentets yrkan om förtydligande av Utstationeringsdirektivet.

Wirtén skriver

Man kan ha många synpunkter på EU:s nya grundfördrag. Maktdelningen är fortfarande sned. Det folkvalda parlamentet stärker visserligen sin position men fortsätter vara svagt. Medlemsländernas regeringschefer får orimligt stort inflytande. Folkens röster hålls utanför.

Christian Engström har skrivit mycket om Lissabonfördraget. Jag har valt ut ett av hans inlägg, för enkelhets skull. I mångt om mycket bygger hans resonemang på de brister Per Wirtén tar upp. Speciellt kritiserar han att parlamentets ställning i och med oförändrad medbeslutandeprocess blir fortsatt svagare i förhållande till ministerråd och kommissionen.

En av mina mer respekterade källor, Martin Khor på Third World Network, rapporterar idag att Kinas premiärminister Wen Jiaobao har gått ut med en vädjan om förenklad spridning av miljöanpassad teknik.

Frågan handlar så klart om patent, som effektivt låser in energisnåla och miljövänliga transportmedelstekniker i väst. Det gör i sin tur att Kina, som trots god ekonomisk tillväxt ännu inte har oändliga summor att röra sig med, inte har råd att bygga en hållbar kommunikationsstrategi. Istället för snabbtåg mellan Shanghai och Beijing, förpassas kineserna till utbyggt inrikesflyg.

När jag var i Kina nyligen besökte jag en miljökonferens anordnad av FN. Slående på konferensen var de otaliga kinesiska miljöprojekt som presenterades. Vissa är naturligtvis rätt mundana, ur svensk synvinkel sett; man har till exempel fixat ordentlig avfallshantering i flertalet stora kinesiska städer. Det plan där kineserna möjligtvis slår högre än oss är att avfallsmängden man genererar, används till förbränningskraftverk. Ofta nyare och bättre än vi har i väst. Man har renat sin industri, planterat träd, infört ekologiska zoner i städerna och kultiverat grönområden.

En man jag träffade, anställd på svenska exportrådet i Beijing, sade att vi nog har en övertro på vår miljöhänsynsförmåga i Sverige. Kina håller på att gå om.

Martin Khor skriver vidare:

There is a lack of "effective policy guidance and incentives, necessary financial supports, as well as fair and effective institutional arrangements for such cooperation. Meanwhile, there is also a need to balance the IPR protection and needs in fighting climate change."