Ett av de lagförslag som Amelia och jag har arbetat hårdast med under den sista tiden är det nya direktivet om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och musiklicenser på nätet.

The relation between some EU representatives and American lobbyists looks to me like the one between a nice kid and the bully of the classroom that has to retake his classes. The nice one might be encouraged to do naughty things; his marks will probably be negatively affected and his parents are for sure worried about the friendship. The idea of hanging around with the bad boy of the class might sound very cool, but the risks of a bad ending to the story are high.

I parlamentet utkämpar sig just nu en strid om medborgares privatliv, integritet och möjlighet att ta makt över sin egen identitet. Piratpartiet har satt upp en informationssida på Dataskydd.Net som beskriver det förslag kommissionen har lagt, i vilka delar det är bra och dåligt, och hur parlamentet i ganska stor utsträckning håller på att undergräva förslaget.

The data protection reform in the European Parliament is taking unexpected turns. After 20 years of studies, academic research, European research projects, evaluation by national data protection authorities and their collaboration organisations, and more money spent on proper, impact-assessed and evidence based policy making, the Commission put forth an interesting proposal in January of 2012 to update the data protection of the European citizen.

Nu har det gått två dagar sedan Peak Privacy och det är befogat att fråga sig vilka politiska frågor som bör diskuteras och hur.

Last month, Amelia published an article in Research Media about Horizon 2020 and open access. The article is attached as a pdf to this post, and a brief part of it is published below.

För ett par år sedan var jag i Kina, inbjuden av dot-asia, den registrar som handhar administrationen kring .asia-domänen. En journalist frågade mig då hur jag ställde mig till nomineringen av Liu Xiaobo. Jag sa att jag inte ställde mig så mycket i frågan, och förklarade att Nobels fredspris för unga människor i Europa inte betyder så mycket. Nomineringarna av Henry Kissinger och Barack Obama har urholkat förtroendet för pristagarnas integritet och faktiska påverkan på världen, och nomineringen av EU lär inte göra fredspriset några tjänster bland ungdomar i Europa.

I Europaunionen har alla medlemsstater en egen regleringsmyndighet för telekommunikationsindustrin. I Sverige kallas regleringsmyndigheten Post- och telestyrelsen, eller kortare PTS. I Storbritannien heter regleringsmyndigheten Ofcom. I Spanien är det för mig numera oklart om det fortfarande finns en särskilt regleringsmyndighet för telekommunikationsbranschen eller om den är underordnad mer generellt konkurrensverket, men den heter i alla fall CMT. I Rumänien ANCOM, Italien AGCOM, Belgien BIPT, Nederländerna OPTA, osv.