Litauen har nyligen stiftat en morallag som förbjuder att ge en positiv bild av homosexuella. Jag insåg precis, bland annat efter att ha läst Mattias Bjärnemalms utmärkta kommentar, att jag har svårt att uppmana min ilska kring händelsen. Upprördheten finns där, men den är trött. En trött och sliten idealism. Snarare är det som en nära person gått bort, det lämnar ett tomrum och en nästan förlamande tystnad.
Och något har sannerligen dött när det i europa 2009 stiftas repressiv lagstiftning mot homosexuella. När det i europa 2009 inte ses som acceptabelt med homosex. Det var inte så här det skulle bli, var är upplystheten, och i brist på den, åtminstone toleransen? Var är glädjen över människors kärlek till varandra?
För den som tycker att alla länder ska "ta hand om sig själva", för vänsterisolationisterna, för de nationalistiska liberalerna - låt detta bli en varning. För de som anser EU endast är en ekonomisk plattform som inte ska syssla med lagstiftning - glöm inte de homo- och bisexuella i Litauen. Det finns ingen rättighet för länder att förtrycka sina invånare. Övernationell lagstiftning kan vara ett av få verktyg vi i slutändan har för att hjälpa dem, att upprätthålla människovärldet även i andra länder.
Själv hoppas jag Europadomstolen kommer slå ned på Litauen. Samt att Sverige officiellt och formellt visar att man inte tolererar sådant här beteende hos sina grannländer, och att det kommer få diplomatiska konsekvenser.
Fast övernationell lagstiftning kan pcka leda till att vi får Litauens lagstiftning här. I just detta specifika fall är det kanske inte sannolikt, men det är knappast omöjligt.
Och Stockholmsprogrammet som är inne på att länderna ska ratificera varandras domar, vad hände med de som döms enligt Hadopi i Frankrike? Ska de få förbud att tillgå internet i hela EU?
Men i så fall borde du ju inte förespråka EU utan snarare en enda stat som innefattar alla platser och personer, eller?
@LAKE: Ett problem med EU hittills har varit att man inte ens tar i sådana här frågor.
Exempel: Av 27 medlemsländer är det bara 5 som inte tillåter fri abort. Dessa 5 gör att unionen som helhet är helt handlingsförlamad i kvinnorättsfrågor. Det går inte ens att beröra ämnet abort utan att till exempel irländarna går i taket. Till exempel har EG-domstolen dömt Irland för att motverka människors fria rörlighet på konsumentmarknaden när de inte tillåtit irländska kvinnor att söka vård (abort) i England. Och det tog lång, mycken och argsint debatt på Irland för att fastställa det.
Av 27 medlemsländer är det bara 1 som inte tillåter att man pratar om homosexuella. Och du får ursäkta kulturchauvinismen, men om vi hade den här debatten på ett europeiskt plan hade kanske vi civiliserade människor kunnat tuta lite hut i litauerna.
På många sätt är Europa som kontinent mycket mer människovänligt och framåtskridande än vart och ett av sina delar. Vi kan alla lära av oss av varandra i Europa, och sträva mot det bästa och mest toleranta av samhällen.
Makus: Kanske, men är det inte en risk värd att ta? Hellre kämpar jag för mina friheter än har de för givna samtidigt som jag tvingas att se grannen förtryckas.
Anonym: Det stämmer. Jag är personligen för skapandet av en global stat, nedmonterandet av den suveräna nationalstaten (även om den bör behållas som administrativ zo, likt kommuner och landsting) och enandet av mänskligheten under en flagga, en kultur, och ett språk.
Lägg till ny kommentar