Idag hittade jag en artikel i El País om hållbar demokrati. Sociologiprofessor Ignacio Sánchez-Cuenca menar att liberalismen kanske slutligen håller på att upprätta sin dominans över demokratin, att teknokratin och ekonomin får sin seger över alla individers lika rättigheter att delta i beslutsarenan.

För att släppa in så gedigna, demokratiska debattinlägg verkar El País inte ha gitt kommenterat på Sindelagen, eller lagen om hållbar ekonomi, som på måndag förväntas behandlas av en spansk underkommittée till senaten istället för att debatteras i parlamentet nästa år. Anledning är att beslutet är en petitess parlamentet inte ska belastas med då de har viktigare beslut att syssla med.

El País är en PSOE-lojal tidning. Ángeles González-Sinde är kulturminister i Zapateros regering. Zapatero är PSOE:s ordförande.

Dolt i lagens inre, bland hundratals artiklar om miljövänlig utveckling, gömmer sig kriminalisering av nedladdning och nedladdningstjänster. Dessa samhälleliga fenomen har tidigare förklarats lagliga i Spanien eftersom allt annat vore löjligt, att trackers möjliggör en socialt accepterad typ av bokutlåning och att man inte kan straffas för någonting man bara indirekt haft att göra med.

Sindelagen kommer att skapa utrymme för upphovsrättsägare att trakassera spanska invånare på samma sätt invånare trakasserats i USA, Sverige och Storbritannien. Eller så blir invånarna trakasserad av någon annan, som scammers i Tyskland (jfr Storbritannien). Om någon trodde att juridiken och rätten skulle upprätthålla samhälleliga normer och konsensus kring vilka spelregler som gäller i samhället har de tydligen fel.

Och trodde man att Spaniens lagstiftande institutioner debatterar frågor som 200.000 spanjorer protesterat mot på ett öppet och demokratiskt sätt, har de tydligen fel. 200.000 spanjorer är en petitess. Dryga 0.05% av den totala befolkningen. ··· ···

Spanien sattes upp på USA:s handelsdepartments 301-lista 2008 och har där förblivit även tills i 2010 års upplaga. Sindelagen, eller lagen som bryter mot domstolars tidigare tolkning av spanska konstitutionen, är ett svar på placeringen och spanska regeringsrepresentanter har givetvis varit i kontakt med amerikanska ambassaden för att diskutera hur det juridiska läget ska åtgärdas. 301-listan ger sedan 1974 USA rätt till unilaterala handelssanktioner. USA är det enda landet i världen som fortfarande upprätthåller maktutövande genom unilaterala aktioner, det vill säga att USA ensamt bestämmer sig för att straffa ett misshaglig land. Får man verkligen göra så här? Nej, egentligen inte. Men Världshandelsorganisationen har godkänt förfarandet så länge de unilaterala sanktionerna går via en konfliktlösningspanel. USA har på detta sätt också upprätthållit en för den globaliserade frihandeln besvärande protektionism.

Spanska regeringen och senaten måste resonera att spanjorerna inte har något handelsvett. De här protesterna utförs troligtvis av extremister, med uppkoppling, bandbredd och kulturkänsla, värden som i Spanien annars inte är särskilt närvarande. Parlamentariker kan man inte lita på och är förmodligen likadana. Resten av Europa reagerar ungefär lika starkt som de reagerade när Frankrike i veckan införde domstolsoberoende, godtycklig internetcensur. Och professor Ignacia Sánchez-Cuencas farhågor skulle inte kunna vara närmare att besannas. Tre dagar kvar tills den spanska demokratin går ett obehaglig öde till mötes.

UPPDATERING: Det är förmodligen schyst att nämna att det finns senatligt och parlamentariskt motstånd, va? :)

SÖNDAGSUPPDATERING: Hela spanska internet är fyllt av anti-Sinde-banners!