Fast vi behöver inte en bredbandsskatt för att "kompensera någon". Vi skulle i sådana fall ha en bredbandsskatt för att vi tror att det finns en nytta i att sponsra några/vissa/alla/många/ett fåtal kulturformer med allmänna (eller öronmärkta allmänna då) medel (vilket väl bara är retoriska övningar, iofs, men kompensationsmomentet gör att "vem"-frågan blir ganska framträdande vilket jag menar att den inte borde vara).

Någonting jag tycker mig se i den svenska författarfonden och som inte verkar dyka upp i särskilt många andra diskussioner om kollektiva licenser alls är vart styrningen ligger - politiskt eller hos rättighetsinnehavarna. Författarfonden styrs, så vitt jag begriper, av politiker som beslutar om fondens framtid och göromål. Kassettersättningen verkar istället vara branschöverenskommelser. För mig känns det ganska självklart att storlek och utsträckning på gemensamma finansieringsmodeller (som kollektiva licenser) beslutas "gemensamt" i bemärkelsen politiskt. Det är ju inte fallet med COPYSWEDE, SGAE, SABAM, etc. som istället tillåts förhandla på marknadsvillkor. Typ.