Sökformulär

Den här kritiken av värderingen av immateriella tillgångar blir väldigt svepande och det blir svårt att identifiera vad kritiken gäller. Det är ju en stor variation så vad avses egentligen?

All värdering handlar om att man gör en nuvärdes beräkning av framtida projekterade intäkt strömmar. Denna multipliceras sedan med en sannolikhetsfaktor för att så blir fallet. Detta är ingen exakt vetenskap, vilket resultaten från de som ägnar sig på heltid åt detta visar (Börsanalytiker)

De olika immaterialrättsdelarna måste behandlas olika.

1.Upphovsrätten
Här kan man efter reaktionen vid introduktionen göra ganska hyggliga bedömning av vad som kommer att hända i framtiden. Värdet ligger nog främst i artistens lyskraft. Trots relativt enkel värdering orsakar detta ett stort hinder för reformering av upphovsrätten. Förr hade man en marknad på några hundra miljoner kunder, nu har man några miljarder. Detta har medfört att värdet på också gamla alster har ökat kraftigt. Genom olika förvärv har värdet i balansräkningarna undan för undan blivit enormt. Det var bland annat detta som låg till grund för Mickey Mouse förlängningen av upphovsrätten i USA. Åtskilliga företag skulle komma på direkt obestånd om dessa värden måste skrivas av.

2.Varumärken
Här finns nog de i särklass största värdena. Företagen investerar flera procent av omsättningen för att bygga upp och bevara varumärken. Hur värderas då detta? Varumärken genererar omsättning och kan därmed värderas som angetts ovan även om det är fler faktorer än varumärket som genererar omsättning. Det är när varumärken byter ägare som en egentlig värdering sker. Då utgår man från de synergier som man får av den ökade marknadsandelen samt hur stor kostnaden skulle vara för att bygga ett liknande varumärke på egen hand. Värdet är mycket situationsanpassat och de uppskattningar som ibland görs av varumärken baseras på företagens intäktsgenerering och vinst. Värdet av ”IKEA” har satts till 3% av omsättningen, men vid en försäljning skulle man få betala mycket mer. En reform och statlig reglering av värderingen känns inte meningsfull.

3.Patent
Här får man skilja mellan A. Patenterade produkter på marknaden B. Utvecklingsprojekt som inte nått marknaden och C. patent som ger licensintäkter.
Pantent avser oftast ett individuellt projekt och värdet är binärt. 0 eller ett kommersiellt värde. Skulle uppskatta 80-90% har värdet 0.
a. Produkter på marknaden värderas enkelt genom huvudprincipen. MEDA köper med jämna mellanrum läkemedelslicenser för preparat som närmar sig sin tidsgräns och värderingen verkar inte vara något större problem
b. Utvecklingsprojekt. Där är värdet på patentet 0 till dess finansieringen av utvecklingen är fixad. Sedan ökar värdet allt eftersom osäkerheten minskar. Det handlar fortfarande om en binär verksamhet. (Projekt i fas 3 har betydligt högre värde än fas1 osv. Även om dessa värderingar är långt ifrån exakta så ser jag inte att en statlig reglering skulle tillföra något
c. Licenser. Förmodligen är det detta som man skjuter in sig på. När det gäller individuella patent så är värdet binärt och därmed svårt att hantera. Allt eftersom osäkerheten minskar så ökar värdet. För patentportföljer däremot kan man med statistiska metoder hantera det binära problemet och få en hygglig uppfattning om den framtida intäktsströmmen och portföljens nuvärde. Här varnade man för några år sedan för att det byggdes upp en bubbla. Det vill säga att man drog för höga växlar på framtida intäktsströmmar. Dilemmat är att köparnas(investerarnas) riskbenägenhet varierar och följer konjunkturen, därmed åker värdet upp och ner. Vi såg nyligen vad som hände med facebook (även om det inte handlade om IP)

4. Företagshemligheter.
Här beräknas värdet enligt huvudregeln och multipliceras med risken för att hemligheten bryts och därmed ekonomiska följder uppstår. Var nyligen med i ett företag som litade på sin algoritm men åkte dit på att någon annan patenterade delar så det blev intrång.

Du efterlyser mer genomlysning av värdet företagens immateriella rättigheter. Ja vilken typ av IP är det, och vilken tidshorisont är det som du har i åtanke?

Rent praktiskt så har man i publika företag en funktion att reglera detta. Om dessa rättigheter har förvärvats och/eller aktiverats så finns dom som goodwill i balansräkningen. Värdet av denna goodwill skall prövas varje år i samband med årsredovisningen och redovisas öppet. Då går revisorerna igen om de antaganden som gjorts fortfarande är giltiga. Visst finns det utrymme för godtycke, men antaganden om framtiden är alltid osäkra. Nu finns det givetvis dolda värden också, men de orsakar ju inga bubblor.