De vidtar inga åtgärder för att hjälpa oss som inte jobbar på Utrikesdepartementet. Vi vanliga medborgare kan inte i varje daglig situation i kontakten med nära och kära, våra läkare, banken, CSN, studievägledare, skolan och addressändringen bete oss som säkerhetsagenter. Det vore befängt och förmodligen skadligt för hela samhället om vi gjorde det, och jag antar att det inte är Utrikesministerns avsikt att mena att vi bör göra det. Jag finner mig alltså i att han upplever det som relevant för hans departement att bete sig på det sättet, men jag kan tycka att han bör anstränga sig mycket mer för att de han tjänar, svenska folket, inte ska behöva göra det.

Det är förstås en smaksak, och man behöver ju inte se Utrikesministerns roll som att föra en politik som är bra för svenska folket.