Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker för Piratpartiet

Sökformulär

Jag vill ha det till någonting sånt här, fast jag vet inte riktigt var man bygger kampanjer kring det. Jag har som sagt tänkt på oadresserad direktreklam, men det går nog inte att hitta finansiering för detta i partiet som det är i dagsläget. Andra saker man kan göra, men för detta krävs återigen tid och resurser: skriva skugg-utredningsuppdrag från departement, och sedan skriva sina egna skugg-SOU:er baserade på skugg-uppdragen. För det behöver man dock, som andra har nämnt här ovan, förmodligen en tankesmedja och utredningsarbete är väldigt tidskrävande om det ska göras rätt. Fast tänk att nedanstående principer guidar utredningarna i det de kommer fram till:

1. Teknik är varken god eller ond, men den är inte heller neutral.

Varje tekniskt system påverkar användarna av systemet. Precis som arkitektur i hus, sammansättning av stolar i ett klassrum eller vägnätet i en stad påverkar huset, klassrummet och staden. Frågan är vem som får bestämma hur systemet påverkar användarna, vad den påverkan ska innebära och vilka som har ansvar för detta.

1.1 Ny teknik ska göra individer friare och hjälpa människor bli bättre.
 
Teknik ska byggas med avsikten att förbättra människors liv och effektivistera deras arbete. Teknik ska inte byggas för att ge vissa makt över andra, eller för att sysselsätta människor med struntgrejer.  
 
1.2 Ju fler som kan bygga nya teknologier och komma fram med dem, desto större möjligheter har varje individ att göra sig fri.
 
Konkurrens är ett nödvändigt rekvisit på marknaden. Marknaden som har starka nätverkseffekter mår bra av att inte byggas som silosar, där samma lilla fåtal aktörer har kontroll över allt från chip till app.
 
1.3 Säkerhet betyder inte att tekniken kontrollerar oss. Det betyder att vi behärskar tekniken.
 
Alla  som använder internet ska ges verktyg att ta ansvar för sitt eget liv. Teknologier ska inte byggas för att vissa ska få möjlighet styra individer för deras eget bästa. 
 
1.4 Människor och teknik komplementerar varandra. De ersätter inte varandra.
 

2. Lagarna ska anpassas efter folket. Folket ska inte anpassas efter lagen.

2.1 Fildelning måste bli lagligt, för att människor beter sig så.
 
Det är lika opraktiskt som det är kostsamt att ändra på folket istället för på lagen. Vi behöver också kunna tro på att det finns finansieringsmekanismer för kultur - vill allmänheten ha allmän kultur,  finns det också sätt för allmänheten att betala för allmän kultur. Varken författare, konstnärer, musiker eller filmskapare har förlorat sina levebröd trots att fildelning varit en realitet i många år. Tvärtom ökar konsumtionen av media och kultur stadigt i takt med spridningen. 
 
2.2 Vi behöver forma både oss själva, vår vänskaper och vårt humör i fred.
 
Varje sökning vi gör och varje klick på nätet blir till en del av profileringen. Annonserna i vårt Facebookflöde reflekterar både vad vi redan gjort, men också vad företag tror att vi har för framtida behov. Målet är att öka vår konsumtion genom att skapa så relevant reklam att vi påverkas av den. Att företag arbetar med detta är en del av en fri marknad. Men lagstiftningen ska inte ge varken företag eller offentliga organisationer möjligheterna att forma människor och deras  relationer eller konsumentval åt dem. Vi har rätt att ha kontakt med andra utan att  kontakten kartläggs och registreras av andra än dem vi tror vi har  kontakt med, särskilt myndigheter.
 
2.3 Startar man ett företag ska detta inte uppröra folks rättsmedvetande.
 
Svensk myndighetsförsäljning av personuppgifter riskerar att skapa riktiga problem för både myndigheter, företag och privatpersoner. Identitetsstöld, rättsmedvetande och kapital sätts på spel. Så länge myndigheter har ett eget intresse av att sälja personuppgifter (intäkterna behöver inte redovisas) och så länge myndigheter samlar in vad som helst om privatpersoner (vi har ingen dataminimeringsprincip) lider varje nytt start-up som samarbetar med svenska myndigheter risken att medborgarna ser dem som systemfientliga. Det är fel, och den risken borde inte start-ups lida.

3. Varje kugge i maskineriet måste samtidigt få vara sin egen kugge.

De flesta individer ser sig själv på ett sätt, och blir sedda av andra på ett annat. Så bygger man nära och avlägsna relationer med sin omvärld. Så löser man konflikter. Så skapar man identitet, både i det privata och det offentliga. Informationssamhället och internet har skapat en obalans mellan den egna makten över identiteten, och andras makt över identiteten - både den privata och den offentliga. Det ger krypande effekter på hur samhället organiseras, som borde läggas närmare individernas kontroll.

3.0 Människor ska ges större tyngd och större skydd än staters och företags.
 
Det är skillnad mellan att vara människa och att vara institution. Internet, datorer och teknik används alltför ofta för att stärka institutionernas roll på bekostnad av människornas. En upplyst informationspolitik förstår att sätta människor och individer i centrum för varje systemdesign.
 
3.1 Vi har samma behov av olika roller och identiteter på internet som överallt annars.
 
Bara för att det är mindre synligt vilka roller vi har på internet än när vi träffar människor utanför internet betyder det inte att rollerna inte finns. Dataskyddslagstiftning och diskrimineringslagstiftning är verktyg vi behöver för att själva få definiera de roller och identiteter vi vill ha i relation till andra, även på internet.
 
3.2 Massövervakning ger de som kontrollerar tekniken makt över dina identiteter.
 
Den  stora förändringen internet innebär för mänskligheten är lättheten med   vilken man kan ta makten över andras olika roller. Massövervakning ger mycket makt både över din egen bild av dig själv och andras bild av  dig  till människor som varken du eller dina vänner känner. Det här
är  en obalans som behöver lösas, begränsas och hanteras.
 
3.3 Internet och ny teknik kräver ny arbetsrätt för nya arbetstagare
 
Varje bransch har egna regler, men alla branscher är i kontakt med informationsteknik. Programmerare, systemadministratörer och säkerhetstekniker försätts i arbetssituationer där de har mycket makt över andra utan att dessa människor vet om att makten överlämnas på en
sådan person. De får reda på privat information, kan begränsa och styra människors beteende och kartlägga deras vänskaper, sjukvårdsbesök eller privata korrespondens. Man har rätt att gå till jobbet utan att känna sig pervers.