Demokrati som inte vilar på ett fundament som utgör en för medborgarna i praktiken tillgänglig Konstitution i vilken politiska agendor undergår Kostitutionell granskning innan ikrafträdande är inte en Rättsstat av den enkla anledningen att Konstitutionen är till för att åstakomma skydd för den enskillda medborgaren över tid (längre än en mandatperiod), oavsett vilka som för tillfället råkar ha makten i riket får dessa inte på något plan tillåtas det som vi alla är av intresse av att ha, -skydd mot statsmakten om statsmakten åsidosätter konventioner eller grundlag. Lagen är Fundamentet - demokratin är folkets möjlighet att tillämpa sina agendor genom representation men inte utanför de grundvalar som är varje människas rätt mot de övriga.
Här är ett annat sätt att se det hämtat ur sammanfattningen i boken- Saklighet och godtycke i rättskipning och förvaltning
skriven av Brita Sundberg-Weitman:
"Det är helt naturligt att politiker är angelägna att använda de redskap, som står till deras förfogande, för att nå de ändamål de anser vara goda i sammhället. Men vi kan inte vänta oss, att något politiskt parti med kraft skall verka för medborgarnas skydd mot statmakten, i varje fall inte ett parti som har makten eller som kan räkna ut att få den. Ty varje sådant parti vill, helt naturligt, använda makten för att, så långt det är möjligt, uppnå sina mål.
Det är också naturligt att de jurister, som är verksamma i lagstiftningen, inte har så stor känsla för medborgarskyddet och rättsamällets grundsatser. de måste jobba på politiska villkor.
Dessutom är det rätt förvånande hur litet intresse andra-T.e.x journalister och advokater- har visat för medborgarskyddet. Åtminstonne i England och Västyskland tycks det finnas en helt annan medvetenhet än hos oss om medborgarnas behov av skydd mot statsmakten Det kan sammanfalla med att lagstiftningens överänstämelse med fundamentala rättsgrundsatser prövas av domstol i båda dessa länder , visserligen inte parlamentsakter i England , men de utgör en så liten del av mängden lagstiftning att detta förbehåll inte spelar så stor roll i praktiken. Rätten till domstolsprövning gör att advokaterna måste vara alerta när det gäller dessa rättsgrundsatser _sannorlikt spelar väl friheternas långa tradition - och känslan för traditioner- en betydelsefull roll i England för att göra medborgarna medvetna om sitt skydd, och i Västyskland lever ännu skamsen över den totalitära nazitiden. Kanske har invånarmängden också betydelse. Det finns fler än hos oss som kan uppmärksamma övertramp från statsmakternas sida och göra parlamentsledamöter och massmedia medvetna om dem. Och det bör vara lättare i ett stort land än i ett litet att organisera pressure groups."
Demokrati som inte vilar på ett fundament som utgör en för medborgarna i praktiken tillgänglig Konstitution i vilken politiska agendor undergår Kostitutionell granskning innan ikrafträdande är inte en Rättsstat av den enkla anledningen att Konstitutionen är till för att åstakomma skydd för den enskillda medborgaren över tid (längre än en mandatperiod), oavsett vilka som för tillfället råkar ha makten i riket får dessa inte på något plan tillåtas det som vi alla är av intresse av att ha, -skydd mot statsmakten om statsmakten åsidosätter konventioner eller grundlag. Lagen är Fundamentet - demokratin är folkets möjlighet att tillämpa sina agendor genom representation men inte utanför de grundvalar som är varje människas rätt mot de övriga.
Här är ett annat sätt att se det hämtat ur sammanfattningen i boken- Saklighet och godtycke i rättskipning och förvaltning
skriven av Brita Sundberg-Weitman:
"Det är helt naturligt att politiker är angelägna att använda de redskap, som står till deras förfogande, för att nå de ändamål de anser vara goda i sammhället. Men vi kan inte vänta oss, att något politiskt parti med kraft skall verka för medborgarnas skydd mot statmakten, i varje fall inte ett parti som har makten eller som kan räkna ut att få den. Ty varje sådant parti vill, helt naturligt, använda makten för att, så långt det är möjligt, uppnå sina mål.
Det är också naturligt att de jurister, som är verksamma i lagstiftningen, inte har så stor känsla för medborgarskyddet och rättsamällets grundsatser. de måste jobba på politiska villkor.
Dessutom är det rätt förvånande hur litet intresse andra-T.e.x journalister och advokater- har visat för medborgarskyddet. Åtminstonne i England och Västyskland tycks det finnas en helt annan medvetenhet än hos oss om medborgarnas behov av skydd mot statsmakten Det kan sammanfalla med att lagstiftningens överänstämelse med fundamentala rättsgrundsatser prövas av domstol i båda dessa länder , visserligen inte parlamentsakter i England , men de utgör en så liten del av mängden lagstiftning att detta förbehåll inte spelar så stor roll i praktiken. Rätten till domstolsprövning gör att advokaterna måste vara alerta när det gäller dessa rättsgrundsatser _sannorlikt spelar väl friheternas långa tradition - och känslan för traditioner- en betydelsefull roll i England för att göra medborgarna medvetna om sitt skydd, och i Västyskland lever ännu skamsen över den totalitära nazitiden. Kanske har invånarmängden också betydelse. Det finns fler än hos oss som kan uppmärksamma övertramp från statsmakternas sida och göra parlamentsledamöter och massmedia medvetna om dem. Och det bör vara lättare i ett stort land än i ett litet att organisera pressure groups."