Sökformulär

Retoriken i den länkade artikeln är anmärkningsvärd lite övertygande: en minoritet av moderaterna (något färre än socialdemokraterna, vilket inte alls förvånar mig – om något hade jag trott att skillnaden skulle vara större) som hålls fram som det stora konservativa alternativet håller med om att samhället inte bör förändras för snabbt (vilket man väl kan hålla med om hur lite konservativ man än är: för snabbt innebär per definition att det är skadligt ...). Visst finns det en poäng i att värdekonservatismen vädrar sitt fula tryne, och att Anna Maria Corazza Bildts framgångar säger någonting om det, men samtidigt är det en ganska stor skillnad mellan Corazza Bildt och Fjellner, för att ta en annan moderat politiker som fick ett stort gäng kryss i EP-valet. Moderaterna spänner över såväl liberalism som konservatism.