@Anders H: Allt som Gessle gör kan hänföras till inspiration och intryck från hans omgivning, uppväxt etc. Därmed skapar inte Gessle något nytt i egentlig mening, han bara mixar ihop feeds från verkligheten och ristar in det i artefakter.
Jag delar åsikten att Gessle skapar något av värde, jag anser också att han ska ha full rätt att göra vad han vill med sina artefakter och ihopmixade informationsflöden.
Jag anser dock inte att han har något rättighet att förhindra andra att mixa vidare på dem. Gessle har ingen rätt att hindra den oändliga kedjan av kopiering, inspiration och omskapande som han själv utnyttjat för att skapa sitt mixade verk.
Det om problematiken kring den ideella upphovsrätten.
Förmodligen har just uppmuntrande och incitament till innovation och "skapande" varit en av de drivande krafterna att dela ut informationsmonopol som patent och upphovsrätt. Men det finns frågetecken att reda ut.
För det första har vi frågan om det är samhällsekonomiskt lönsamt med immaterialrättslig reglering. Det finns här indikationer på att informationsproducenter ofta klarar sig utmärkt på att sälja artefakter, en autenticitet som endast förknippas med orginalartisten, eller olika former av sociala events (som konserter).
Även om vi, som jag skrev tidigare, producerar hälften så mycket musik utan immaterialrätten så kan det mycket väl överträffas med tio gånger så mycket distribution. Informationsmonopol bygger på att man artificiellt höjer priserna på information från noll, vilket ökar kostnaderna för samhället.
Slutligen finns det ständigt stigande kostnader med att kontrollera information. Se på IPRED, Datalagringsdirektivet och FRA-lagen. De är alla kostsamma försök att kontrollera kommunikation. Desto friare och mer snabbflytande informationssamhälle, desto högre kontrollkostnader.
För det andra finns det en demokratiseringsaspekt. När alla får tillgång till kunskap och information oberoende av deras sociala ställning eller finansiella status stärker man de sämst bemedlade.
Även om det skulle vara samhällsekonomiskt ineffektivt finns det därmed ändå skäl att förespråka ett fritt informationssamhälle.
Det om problematiken kring den ekonomiska upphovsrätten.
@Anders H: Allt som Gessle gör kan hänföras till inspiration och intryck från hans omgivning, uppväxt etc. Därmed skapar inte Gessle något nytt i egentlig mening, han bara mixar ihop feeds från verkligheten och ristar in det i artefakter.
Jag delar åsikten att Gessle skapar något av värde, jag anser också att han ska ha full rätt att göra vad han vill med sina artefakter och ihopmixade informationsflöden.
Jag anser dock inte att han har något rättighet att förhindra andra att mixa vidare på dem. Gessle har ingen rätt att hindra den oändliga kedjan av kopiering, inspiration och omskapande som han själv utnyttjat för att skapa sitt mixade verk.
Det om problematiken kring den ideella upphovsrätten.
Förmodligen har just uppmuntrande och incitament till innovation och "skapande" varit en av de drivande krafterna att dela ut informationsmonopol som patent och upphovsrätt. Men det finns frågetecken att reda ut.
För det första har vi frågan om det är samhällsekonomiskt lönsamt med immaterialrättslig reglering. Det finns här indikationer på att informationsproducenter ofta klarar sig utmärkt på att sälja artefakter, en autenticitet som endast förknippas med orginalartisten, eller olika former av sociala events (som konserter).
Även om vi, som jag skrev tidigare, producerar hälften så mycket musik utan immaterialrätten så kan det mycket väl överträffas med tio gånger så mycket distribution. Informationsmonopol bygger på att man artificiellt höjer priserna på information från noll, vilket ökar kostnaderna för samhället.
Slutligen finns det ständigt stigande kostnader med att kontrollera information. Se på IPRED, Datalagringsdirektivet och FRA-lagen. De är alla kostsamma försök att kontrollera kommunikation. Desto friare och mer snabbflytande informationssamhälle, desto högre kontrollkostnader.
För det andra finns det en demokratiseringsaspekt. När alla får tillgång till kunskap och information oberoende av deras sociala ställning eller finansiella status stärker man de sämst bemedlade.
Även om det skulle vara samhällsekonomiskt ineffektivt finns det därmed ändå skäl att förespråka ett fritt informationssamhälle.
Det om problematiken kring den ekonomiska upphovsrätten.