Jag tycker att det är glädjande att Island bestämt sig för att ansöka om EU-medlemskap. (Om sedan islänningarna röstar ja om några år, när förhandlingarna är färdiga, är en senare sak.) Kanske kan Norge med tiden övertygas om att gå med, om alla övriga nordiska länder är med. Jag vet att debatten om saken i alla fall är kontinuerligt levande på andra sidan Kölen.
Det talas alltför sällan om EU:s roll som ett fredsprojekt. Kanske t o m Island och Storbritannien kan sluta fred nu... :-) (Fiskekrig, terroristspärrade banktillgångar, osv.)
EU som fredprojekt består av två delar (minst). Den ena delen är den mentala biten. Länder som är med i EU känner att de är med i samma familj, bland goda grannar, med gemensamma organ där saker kan diskuteras och i beslutas. Den andra delen är den ekonomiska integrationen, enligt principen att folk som handlar och har utbyte med varandra blir mindre benägna att vilja starta krig.
Det var faktiskt Winston Churchill som var en av de första att efter WWII tala om ett enat Europa.
F ö var det inte riktigt så att orsaken till nazismen och WWII var parlamentarismens misslyckande. Det var mer ett symptom. Orsaken var snarare att freden efter WWI var så illa konstruerad! Tyskarna kände sig orättvist nedtryckta i skorna, och det i sig skapade ett klimat som nazisterna kunde utnyttja. En del historiker talar om WWI och WWII som ett och samma krig, som avbröts av 20 års vapenvila.
Det är nog så att WWI är "orättvist" bortglömt. Ungefär 15 miljoner dog. Det enda som hindrade detta krig att bli lika blodigt som WWII (50-60 milj döda) är att teknologin var mindre avancerad och fronterna relativt orörliga. Men i sig var WWI fruktansvärt blodigt - och det bör inte glömmas bort!
Vi har nu haft 65 år av relativ fred i Europa (trots Jugoslavien, Nordirland, Tjetjenien etc) och låt oss hoppas att det så förblir! EU har en viktig roll att spela för detta.
Jag tycker att det är glädjande att Island bestämt sig för att ansöka om EU-medlemskap. (Om sedan islänningarna röstar ja om några år, när förhandlingarna är färdiga, är en senare sak.) Kanske kan Norge med tiden övertygas om att gå med, om alla övriga nordiska länder är med. Jag vet att debatten om saken i alla fall är kontinuerligt levande på andra sidan Kölen.
Det talas alltför sällan om EU:s roll som ett fredsprojekt. Kanske t o m Island och Storbritannien kan sluta fred nu... :-) (Fiskekrig, terroristspärrade banktillgångar, osv.)
EU som fredprojekt består av två delar (minst). Den ena delen är den mentala biten. Länder som är med i EU känner att de är med i samma familj, bland goda grannar, med gemensamma organ där saker kan diskuteras och i beslutas. Den andra delen är den ekonomiska integrationen, enligt principen att folk som handlar och har utbyte med varandra blir mindre benägna att vilja starta krig.
Det var faktiskt Winston Churchill som var en av de första att efter WWII tala om ett enat Europa.
F ö var det inte riktigt så att orsaken till nazismen och WWII var parlamentarismens misslyckande. Det var mer ett symptom. Orsaken var snarare att freden efter WWI var så illa konstruerad! Tyskarna kände sig orättvist nedtryckta i skorna, och det i sig skapade ett klimat som nazisterna kunde utnyttja. En del historiker talar om WWI och WWII som ett och samma krig, som avbröts av 20 års vapenvila.
Det är nog så att WWI är "orättvist" bortglömt. Ungefär 15 miljoner dog. Det enda som hindrade detta krig att bli lika blodigt som WWII (50-60 milj döda) är att teknologin var mindre avancerad och fronterna relativt orörliga. Men i sig var WWI fruktansvärt blodigt - och det bör inte glömmas bort!
Vi har nu haft 65 år av relativ fred i Europa (trots Jugoslavien, Nordirland, Tjetjenien etc) och låt oss hoppas att det så förblir! EU har en viktig roll att spela för detta.
--Ahrvid