Bör generna hos världens djur och växter ägas av stater och folkgrupper? Eller bör snarare kunskapen om generna kunna spridas fritt till alla? Det är frågor som är aktuella i EU-parlamentet i samband med införandet av det tillägg till Konventionen om biologisk mångfald som kallas Nagoya-protokollet.
The excellent internal news agency within the European Parliament, EuroparlTV, just published this fotage where they interview Amelia Andersdotter and Marielle Gallo on their, somewhat conflicting, views of the much debated Anti Counterfeit Trade Agreement, ACTA.
Innan man läser den här texten bör man ha knatat sig igenom Frihandelsavtal 1 och Frihandelsavtal 2, helt enkelt för att jag försöker lägga upp en struktur som förklarar för läsaren hur jag tänker kring frihandelsavtal och inom vilka referensramar jag tolkar frihandelsavtal.
Precis som alla andra avtal kan också frihandelsavtal vara av varierande omfattning och längd. Det gäller oavsett hur många parter som deltagit vid förhandlingarna eller hur många av dem som till slut skriver under.
Föregående inlägg möttes av en del funderingar på hur världsfrihandeln egentligen hänger ihop. Vad innebär det att Europaparlamentet inför möjligheten att vidta unilaterala sanktioner å den europeiska bilindustrins vägnar gentemot Sydkorea? Vilka typer av avtal finns det, och hur många av dem påverkar till exempel Piratpartiets nuvarande politik?
"You would not believe it, but we are very protected by various intellectual property rights - geographical indications, plant variety rights and patents can all be used to keep us from proliferating and you from growing or selling potatos."