Upphovsrättskonsultationen - modellsvar

Varför bör du svara på den här konsultationen?

Den europeiska upphovsrättslagstiftningen är i dagsläget en röra. Den nuvarande lagen skrevs på en tid då många av de problem som upphovsrätten medför för det fria flödet av information samt tillgång till kunskap på internet ännu var oförutsedda. Skillnader mellan lagarna i EU:s medlemsländer bidrar till att europeisk upphovsrätt är utan insyn samtidigt som det fråntar oss möjligheten att i en anda av europeisk gemenskap dela kultur över gränserna. Nu har Europeiska kommissionen äntligen tagit ett initiativ för att ta itu med problemet. De säger att de kommer ta ett beslut under 2014 om huruvida de skall föreslå nya upphovsrättslagar.

Från 05.12.2013 till 05.02.2014, bjuder den europeiska kommissionen in alla berörda parter, inklusive enskilda individer och icke-statliga organisationer, att dela med sig av sina tankar om hur EU:s upphovsrättsregler bör utvecklas. För detta ändamål har kommissionen inlett ett offentligt samråd, vilket egentligen består av en katalog av frågor, samt en avslutande öppen fråga där man kan ta upp allt sånt man upplever att kommissionen själv har glömt att tänka på. Svaren på detta samråd måste beaktas när kommissionen beslutar om att starta ett lagstiftningsinitiativ för att reformera upphovsrätten. Att svara på detta samråd tjänar flera syften:

Om kommissionen får massor av svar från medborgare och icke-statliga organisationer måste man erkänna att det finns ett stort intresse för ämnet. Endast kommissionen kan inleda lagstiftningsinitiativ på EU-nivå, så vi måste övertyga dem om att en reform av upphovsrätten är nödvändig.

En europeisk upphovsrättsreform kan avsevärt förbättra utbytet av kunskap och kultur, men det kan även göra saker och ting värre! Industrilobbyister har väldigt mycket mer resurser tillgängliga för att svara på offentliga samråd. För att få folkets röster hörda och styra upphovsrättsreformen i rätt riktning är det viktigt att kompensera industrins svar med en hel del svar från användare, konstnärer, medborgare och nätinnevånare!

Många av oss är engagerade i kreativa projekt som begränsas utav den nuvarande upphovsrättsregimen. Genom att dela med dig utav dina personliga problem med upphovsrätten, ger du kommissionen en inblick i de många olika kreativa och innovativa projekt som påverkas utav upphovsrätten, inte bara de som rör de stora företagen.

Men det här ser ut som en hel del arbete!

Det är där vi kommer in. Ja, samrådet består utav hela 80 frågor, men det innebär inte att du måste läsa, än mindre besvara dem alla! Vi erbjuder en överblick över vilka frågor som behandlar vilken fråga. Om du vill be kommissionen att legalisera fildelning, gå till frågorna 22-26, etc. Vi kommer även sammanställa rekommendationer på hur du kan svara på Ja/Nej-frågorna samt några anteckningar om vilka frågor du bör lyfta fram i ditt svar. Känn dig fri att lämna frågor som inte rör dig eller som du är osäker över blanka. Har du egna tips och tankar lämna dem gärna i kommentarerna eller publicera egna modellsvar som andra kan ta del av!

Det är mer hjälpsamt om du ger ett personligt svar på 5 frågor än om du kopierar/klistrar in ett svar till alla 80. I ett tidigare samråd rapporterade kommissionen att de fick en hel del svar får enskilda individer, men att alla svar var identiska. Kommissionen är mer benägna att ta dina synpunkter i beaktning om du presenterar din ståndpunkt i egna ord!

Med denna guide, gör vi det så enkelt som möjligt för dig att väga in på upphovsrättsdebatten! Vi välkomnar alla tillägg och förbättringar på denna guide som gör det mer heltäckande och lätt att använda.

Du hittar frågeställningarna här: http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2013/copyright-rules/docs/consultation-document_en.pdf

Open Knowledge Foundation har gjort ett webbformulär där du kan göra ditt eget svarsdokument för att skicka in (engelska): http://okfde.github.io/eucopyright/

Guide till besvarande av upphovsrättssamråd

Ämnessorterade svar

Ja till upphovsrättsreformen!

Frågorna 4, 7, 78, 79

Frågorna 7 och 78-79: Ja, vi vill ha en upphovsrättreform och vi vill ha ett enhetligt ramverk för Europa, det här är det överlägset bästa sättet att garantera juridisk jämnställdhet för alla. Ett exempel på ett enklare upphovsrättssystem finns på copyrightcode.eu. CopyrightCode-förslaget är dock skrivet av jurister från olika europeiska universitet så det är inte så "modigt". På fråga 4 kan man svara att lagändringar är det bästa sättet att få bättre tillgång till kultur över gränserna.

- Fildelning

Frågorna 8-9, 22-26, 80

Om du vill göra fildelning laglig så behöver du fokusera på att delning av kultur och privatkopiering på internet borde vara tillåtet på frågorna 22-26. Du kan lägga till ytterligare kommentarer för att skydda laglig drift av torrent trackers på fråga 80. Europeiska Unionens traditioner bygger på individers delande av kultur med varandra. EU:s internetlagstiftning borde reflektera sådana grundvärderingar.

På fråga 8-9 kan man svara att den privata handlingen att göra ett verk tillgängligt ("the private act of making a work available") aldrig borde täckas av en ensamrätt. Så säkerställer man sig om att torrenttrackers och uppladdning är möjligt på nätet i icke-kommersiellt syfte.

Ingen utökning av upphovsrätten för att täcka webbens grundläggande funktioner

Frågorna 11, 12

Det är viktigt att frågorna 11-12 besvaras negativt! Hyperlänkar, länkar och att ladda ner webbsidor ska inte ses som upphovsrättsintrång. Om vi inte tillåter varken länkning eller tittning på hemsidor funkar inte internet, och i vilket fall inte webben.

- DRM/Tekniskt skydd

Frågorna 13, 32(b), 36(b), 80

DRM/tekniska skydd påverkar bland annat bibliotek och universitets tillgång till forskningsmaterial och kultur, frågorna 32(b) och 36(b) behandlar detta för individer och privatpersoner.

Man kan också skriva om frågan om tekniskt skydd mer utförligt i fråga 80. Den här uppsatsen pekar på viktiga skillnader mellan EU:s och USA:s lagstiftning: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2338976

Det bör klargöras att tekniskt skydd inte ska få hindra någon från att använda sina juridiska rättigheter. Om lagstiftaren tillåtit en viss flexiblitet, rättighet eller möjlighet för kulturkonsumenter ska inte något teknikföretag få rätten att ta bort de möjligheterna. Tekniska skydd bör heller inte vara starkare än vad lagen specifikt tillåter. Vi vill att folkvalda ska besluta vilka juridiska och tekniska rättigheter folket har och inte har, det är inte företagens uppgift.

Tekniskt skydd kan också omnämnas i fråga 13 som frågar om någon har haft problem med försök att återförsälja verk.

Det är inte alls bra att det tekniska skyddet omdefinierar saker som otillgängliga, oanvändbara tjänster. Det skapar en sämre marknad. Det här franska fallet borde gälla för också digitala varor: http://www.indicare.org/tiki-read_article.php?articleId=180

Skyddstider

Fråga 20

Om du vill ha en kortare skyddstid, svara på fråga 20! Enligt den brittiska ekonomen Rufus Pollock (från Cambridge University) är ungefär 15 år en rimlig skyddstid. Rick Falkvinge (PP) och Christian Engström (PP) har föreslagit 25 års maximal skyddstid. Tjeckiska Piratpartiet föreslår 5-10 år.

Falkvinge/Engström: http://www.copyrightreform.eu/

Rufus Pollock: http://rufuspollock.org/papers/optimal_copyright_term.pdf

Registreringskrav

Frågorna 15-18

Fråga 15-18. I många länder runtom världen har man tidigare varit tvungen att registrera ett verk vid en statlig myndighet för att man ska kunna hävda några juridiska rättigheter (t ex att stämma någon inför domstol för intrång). Det gav ökad klarhet och tydlighet för många aktörer eftersom man visste vem som kunde stämma en och för vad hela tiden. Man kunde också kontrollera att en viss stämning, eller ett visst hot om stämning, var legitimt. Med upphovsrätt som automatisk rättighet skapas många problem då det är praktiskt taget omöjligt att ta reda på vem som är upphovsrättsinnehavare för ett specifikt verk.

Vi föreslår att registrering bör vara ett krav för att få stämma någon för upphovsrättsintrång. https://en.wikipedia.org/wiki/Copyright_registration#Is_registration_required.3F

Upphovsrättens begränsningar och undantag

Frågorna 21, 22

Svara ja på fråga 21 och 22 för att säkerställa att alla undantag och begränsningar av upphovsrätten (till exempel för undervisnings-, arkiverings- och forskningsyfte) görs obligatoriska i hela EU!

Bibliotek

Frågorna 21-26, 32(b), 36(b)

Bibliotek och tekniska skydd täcks av frågorna om DRM 32(b) och 36(b) för privatpersoner och konsumenter.

Frågorna 21-26 behandlar dessutom generellt flexibiliteten i upphovsrätten. Fundera på om den svenska modellen med allmänt finansierade bibliotek och kompensering till upphovsrättsinnehavare på skattesedeln är önskvärd?

Remixning

Frågorna 21-26, 58-63.

Citatsrätten behöver utökas till att täcka rörlig bild och ljud. Det bör finnas möjligheter för remixer i undervisningssyfte. Remixande för parodi, citering och utbildningsmaterial måste täcka ljud, bild och rörlig bild (med ljud).

Konkurrensen på de marknader som bygger på derivat (t.ex. reklamindustrin och DJs) kommer att tjäna på att remixningsrättigheterna inte exluderas för kommersiellt bruk, så det kan vara viktigt att fylla i att remixrättigheterna inte undantas kommersiella aktörer.

Det kan vara bra att nämna att remixande är en populär och kulturöverbryggande aktivtitet för människor från alla medlemsstater och borde därmed uppmuntras som en del av den europeiska integrationen.

Att tillåta icke-kommersiellt tillgängliggörande också för nya publiker vore en väldigt värdefull juridisk säkerhet för de som skapar användargenererat material på nätet.

Det här rör också fall när olika videos tas ned från YouTube för att någon bett om en nedtagning. I EU drabbas vi ofta av amerikansk lag vid nedtagningar. Annars blockas material i Unionen. T ex blockerade YouTube på uppmaning av GEMA (tyska STIM) filmer på den ryska meteoriten eftersom Google inte tecknat någon licens för bilradiomusiken i bakgrunden. Sådant är uppenbart dumt och borde inte vara möjligt.

Vi behöver ta oss ifrån citaträtten som en sorts procenttänkande ("högst tre takter", "högst 15 sidor", "max 10%") och istället tydliggöra att citatet får vara så vidsträckt som det behöver vara för att det ska fungera i sin nya kontext.

Kritik och skäligt användande

Frågorna 24

Om du vill ha en klausul för skäligt användande (amerikanska Fair Use-lagstiftningen är förebild) i europeisk upphovsrättslagstiftning så är fråga 24 rätt plats att nämna det på. Du kan argumentera för att skäligt användande skulle möjliggöra för en mer framtidsvänlig upphovsrättslagstiftning där domstolarna ges större utrymme att tillåta sånt som verkar rimligt. Både journalism och artistiskt uttryck av kultur stimuleras, samt nya affärsmodeller, och nya kulturuttryck.

Se också: http://www.ip.mpg.de/de/pub/aktuelles/declaration-threesteptest.cfm (trestegsdeklarationen)

För personer med nedsatt syn

Frågorna 21-26, 50-52

Fråga 21-26. Europeiska Unionen har redan bundit sig till att följa "Treaty for the Blind" med WIPO som garanterar bättre tillgång till literära verk för personer med nedsatt syn.

DRM är ett stort problem för dem som anpassar verk till synskadade. Att det inte går att enkelt överföra anpassade verk mellan olika länder likaså.

Om fördraget: http://keionline.org/node/1767

Michel Barnier (EU Kommissionen) stödjer fördraget: http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-12-603_en.htm

Undervisning och forskning

Frågorna 42-49.

Här bör man lägga synpunkter om öppen access, men också i allmänhet kopiering för undervisningssyfte. Man ska ha rätt att kopiera i undervisningssyfte, och för inlärningssyfte, så som det var fram till 2005 i Sverige. Man bör få kopiera som en del av undervisningen, men det bör också göras lättare att trycka upp nytt läromaterial som är billigare.

Det bör bli lättare att komma åt forskningsdatabaser för alla. DRM ska inte få hindra tillgång till forskning.

Vi behöver ta oss bort från situationen att man bara får visa filmer i skolan om man har en särskild skollicens: särskilt språklärare bryter regelbundet mot detta i syfte att få visa eleverna filmer på det språk de lär sig. Det är jättedåligt att lärare och elever struntar i upphovsrättslagen på ett sätt som upplevs legitimt av alla. Lagen borde istället tillåta att man använder vilken som helst film i undervisningssyfte utan att ha en särskild licens för detta.

Om du vill legalisera torrentnätverk och liknande

Frågorna 13, 14, 21-26, 80

Fildelningsnätverk (torrentnätverk och klient-till-klient-nätverk) behandlas i frågorna 21-26 (flexibilitet i upphovsrätt) eller fråga 80. Det är viktigt att fildelningsnätverk inte förbjuds i europeisk lagstiftning. Specifikt bör vi tillåta peer-to-peer-modeller för kulturdistribution, och framför allt sådan som drivs av icke-kommersiellt intresserade användare.

Att tillåta begagnatförsäljning (fråga 13-14) är också ett krav för att nya marknadsmodeller ska kunna skapas i EU.

Fängelsestraff och mellanhandsansvar

Frågorna 75-77.

Här kan man med fördel svara att mellanhänder inte borde vara ansvariga, att kommissionen borde agerat på Notice and Action så som de utrett (se https://ameliaandersdotter.eu/2013/07/06/brev-till-michel-barnier-om-notice-and-action-i-eu ) och att rättssäkerheten kräver att vi skapar bättre juridisk säkerhet för plattformar på nätet. IPRED borde inte innehålla några straffrättsliga klausuler, vilket inte heller medlemsländernas upphovsrättslagar borde innehålla.