Sökformulär

Mailhemligheten är död

I och med att FRA kopplar in kablarna är mailhemligheten död. Nu återstår en kamp för det som borde vara självklart, rätt till hemlig kommunikation tills misstanke om brott föreligger. En av grundbultarna för det öppna samhället har slagits ur, kastats till marken och sparkats på.

När jag gick med i Piratpartiet 2006 var det nog aldrig tänkt som mer än ett kortsiktigt projekt. Jag tänkte mig att partierna snart var tvungna att bejaka den digitala revolutionen och dess möjligheter. Nu inser jag att jag aldrig varit annat än naiv.

Övriga partier är blinda för utvecklingen. De må göra avvägningar, men deras måttskålar är snedvridna av föråldrade inställningar. Om så tusen svenskar dör i terrordåd varje år är det inte värt att montera ner det öppna samhället. Jag har hellre terrorism än massövervakning. Jag utsätter hellre våra soldater för risker i Afghanistan än ger upp ett fundament av vår demokrati.

För min egen del stannar jag i Piratpartiet. Och jag hoppas att en dag få se FRA och inte mailhemligheten ligga på marken och blöda.

Till sist: ni som är anställda på FRA, jag hoppas ni skäms för det ni gör! Ni är precis lika ansvariga som alla andra.

3 kommentarer

Frågan är om vi inte borde ta risken att lyfta upp ditt resonemang i valrörelsen.

Avvägningen mellan demokrati, rättsäkerhet och personlig integritet å ena sidan, och maximal "säkerhet" och "trygghet" å andra sidan, tenderar av våra politiker och tjänstemän att reflexmässigt avgöras till "säkerhetens" och "trygghetens" fromma. Det är möjligt att väljarmajoriteten (a.k.a. verklighetens folk) faktiskt föredrar trygghet framför frihet. Men vi behöver inte mer än 4% av väljarna för att komma in i Riksdagen. Den frihetliga väljarpotentialen är större än så.

Vore det politiskt omöjligt att säga "vi är beredda att leva med viss brottslighet och vissa säkerhetshot för att skydda demokratins kärnvärden"? Budskapet finns implicit i Piratpartiets politik - men jag undrar om det inte borde sägas explicit?

Isak: Nej, du har missförstått mig. Jag anser att varje integritetskränkning måste vägas mot samhällsnyttan. Och när det gäller FRA-lagen så krossas kränkningsvågskålen under sin egen vikt.

Lägg till ny kommentar