För de som ville förklara fildelningsfrågan död, kommer nu ett tecken på att delning av information över nätet fortfarande kommer vara en sprängfråga. En fråga som ingen av nätets fria medborgare kan lämna därhän i tiotalets informationssamhälle.
Det mest ihärdigt analoga mediet - boken - har hittills gycklat digitaliseringen. I skolorna har äldre lärare tittat snett på bärbara datorer, bokmomsen har sänkts och medborgare hörs utbrista att det är något nästan övernaturligt speciellt med böcker som gör att folk kommer läsa sina pappersbuntar oavsett teknikens framsteg.
Och så kanske verkade (åtminstone i fantasin) troligt - fram tills att Apple lanserade sin Ipad. Den är genom sin proprietära trasighet oförtjänt bokläsning, men dess framgång har tvingat konkurrenter att ta fram egna alternativ, varav vissa utan tvekan kommer lämpa sig för öppna plattformar - vilket i sin tur gör det omöjligt att kontrollera spridning och skydd av digitala böcker.
Paddorna förändrar spelfältet eftersom de överbrygger klyftan mellan dedikerade bokläsare (som inte kan användas till mycket annat) och de mindre bärbara datorerna (som är klumpiga att använda för läsning och har med sig detaljer, såsom tangentbord, som tar både plats och vikt).
Visst, paddorna har fortfarande problemet med att ljuset strålar från skärmen, vilket enligt gamla generationer gör dem mer svårlästa. Men med årgång efter årgång intränade i den digitala världen lär detta vara ett mindre och försvinnande problem.
Så, fildelningshatare, bered er på nästa yxhugg mot upphovsrättens skakade fundament.
Visst är fildelningsdebatten död, begraven och bortglömd. Alla har bara inte förstått det än utan envisas med att om och om igen gräva upp och försöka skaka liv i liket.
Förövrigt så existerar det skärmar som fungerar med reflekterat ljus. Hur bra de är nu vet jag inte men man kan nog vara ganska säker på att priset går ner och att funktionalitet och kvalite går upp med tiden.
Sen förstår jag inte riktigt vad träning har med saken att göra. Om mer ljus reflekteras än vad skärmen klarar att generera så går det inte att se vad den visar, man kan träna hur mycket man vill men fysikaliska lagar klarar man inte att bryta mot ändå...
Jag tror inte att boken kommer att dö. Men bokens värde kommer att förändras. Informationen i boken kommer att behöva frigöras. Det är oundvikligt. Men det är en skillnad på rådatan som texten innebär och rådatan som behandlats till en bok. Jämför RedHats service, där de släpper gratis Linuxdistror som de själva specialanpassat, för att sedan sälja kringtjänster. Notera även deras motto "We make free software affordable". Den bokbransch jag ser framför mig jobbar enligt mottot "We make free text affordable".
För övrigt gillar jag din retorik. Fortsätt kämpa och simma lugnt! :-)
Jag skulle vilja ha en elektronisk bokläsare som har stort lagringsutrymme, pallar typ pdf:er och har en inbyggd "kladda i marginalen"-funktion.
Det är absolut nödvändigt för mig att kunna överstryka text i böcker, och skriva små kommentarer i marginalen, särskilt om det är text jag är menad att aktivt bearbeta, inhämta och lära mig (alltså, all text som inte är fiktion eller populariserad icke-fiktion).
Men vilken "padda" implementerar denna fantastiska funktionalitet idag? :(
teirdez: Det lär komma med öppen mjukvaru-padz. :)
@teirdez
Amazons Kindle verkar ha allt du vill ha. Det finns säkert fler, spontant så tycker jag att kunna anteckna, ha namngivna bokmärken, egna korsreferenser även mellan olika titlar, bra fulltextsökning och kunna läsa alla möjliga format är basfunktionalitet för en eboks-läsare.
Striden står väl idag om filformaten, som brukligt vill förlagen ha kontroll, inlåsning och drm men de kunder som tänker ett steg längre än senaste Harry Potter vill ha öppna och fria format.
Det var väl just Amazon som hamnade i ordentligt blåsväder förra året för att de helt sonika tog bort Orwells 1984 från kunders Kindles. Ironin är uppenbar...
Upphovsrättsträsket stinker lika illa i bokbranschen som vi är vana vid annorstädes.
”We make free software affordable”
Eftersom vi i princip inte betalar för själva naturresursen vi använder i våra verktyg utan endast för arbetet att förädla naturresurserna till verktyg kan vi betrakta verktygen som konserverat återanvändbart arbete. Högre produktivitet uppnås om summan av direkt och konserverat arbete per producerad enhet minskar.
Automatisering är ett av de viktigaste hjälpmedlen att öka produktiviteten och kvaliteten och minska behoven av andra människors arbete. Självgående verktyg, som producerar produkter (som utan producentens medverkan beställs, betalas och adresseras till rätt hämtställe via nätet innan nästa batch automatiskt börjar tillverkas) med rätt kvalitet till försumbara kostnader är det bästa sättet att göra så att alla har råd (om de själva gör det direkta arbetet (hopmonteringen av delarna) att leva gott utan omfördelning och tranfereringar.
I princip och i det långa loppet så gäller alltså detta även för produktionen av fysiska artefakter (jämför försörjningen av vatten och avlopp där beställningen görs via kökskranen, volymen bestäms via integrerad flödesmätning i källaren och månadsvis atomatiskt betalas via autogiro - helt utan direkt medverkan av någon annan än beställaren).
"... Visst, paddorna har fortfarande problemet med att ljuset strålar från skärmen, vilket enligt gamla generationer gör dem mer svårlästa..."
Jag är 78 år, har 3,5 i läsglasögon - och läser mycket hellre på min 8 år gamla LCD-skärm än på ett papper. Vid pappersläsning så är jag numera väldigt beroende av lagom starkt ljus - på gränsen till att jag blir "bländad" av den vita pappersbakgrunden.
Lägg till ny kommentar