Det ungerska Miljöpartiet anordnar varje år på sommaren ett sommaruniversitet för ungerska och andra central- och östeuropeiska gröna aktivister där de diskuterar aktuella politiska frågor och politisk aktivism. I år var jag inbjuden att prata om ACTA-kampanjen och vilken skillnad den kan göra för framtida aktivister och vilka lärdomar som kan dras.

Formatet var öppet med mycket fria diskussioner, men två medpanelister att leda samtalet med hade jag ändå: journalisten Tamás Bodoky och upphovsrättslobbyisten Anikó Grad-Gyenge.

Ungerska journalister har genomgått en hel del besvär sedan den nya medialagen trädde i kraft i december 2010. Den ungerska medialagen är en anpassning av ungersk lagstiftning till EU:s direktiv för audiovisuella medier, men tillämpningen har slagit väldigt fel. Som Centraleuropeiska universitet konstaterar är mediamyndigheten varken politiskt eller ekonomiskt oberoende, och den lag myndigheten förväntas tillämpa ålägger tidningar och journalister med stora restriktioner med avseende på innehåll. Ytterligare svårigheter för journalister har uppstått då ungerska myndigheter gradvis gjort det svårare att få tillgång till offentlig information. Processerna är administrativt komplicerade, och efter en hackattack (ett ganska oskyldigt skämt, där någon lagt till en rad i konstitutionen med innebörden att IT-säkerhetsexpert bör få pension vid 35 års ålder med 150% i lön, som svar på att den nya konstitutionen i ett slag tvångspensionerade stora delar av rättsväsendet) mot konstitutionsdomstolens hemsida tidigare i år har det dessutom fortsatt varit svårt att få tag på rättspraxis på nätet.

En historia som berättades många gånger rör den offentliga upphandlingens roll i att svindla pengar från staten. Företag som ägs av regeringsrepresentanter får kontrakt för vägunderhåll och underhåll av annan infrastruktur, men arbetet blir inte utfört.

Ur det perspektivt blir alla ytterligare förpliktelser på staten att granska eller kontrollera information väldigt problematiska. Direktivet om audiovisuella medier, som enligt kommissionen själv fungerat väldigt bra som medel att minska mängden skadligt material för barn som visas på tv och andra liknande tjänster, kan uppenbarligen innebära stora problem - hur hade det då med ACTA?

Fick en mugg av de ungerska grönas lerkrukmakare

Upphovsrättsrepresentanten menade å sin sida att avslaget av ACTA var en miss av parlamentet. Hon såg inte några större risker för att avtalet skulle innebära några förändringar av lagar, och menade att man från lagstiftande synpunkt istället borde ha riktat in sig på att skapa ett mer tillåtande upphovsrättsregelverk, genom till exempel direktivet om herrelösa verk. Det senare förväntas kodifieras först till hösten, men är i nuläget en bedrövlig kompromiss. Hon kritiserade också parlamentet hårt för att ha godkänt förlängningen av tidsomfattningen på näraliggande rättigheter från 50 till 70 år under våren 2009.

Hon har förstås en poäng. Parlamentet missade i sin analys av ACTA kopplingen till många andra frågor som rör sig kring i parlamentet just nu. Men det är en insikt som behöver växa fram över tid, och vi hoppas att det kanske finns en väg framåt nu.

På det stora hela var det en trevlig upplevelse. Det ungerska Miljöpartiet ligger betydligt mer åt vänster än det svenska, och verkar inkorporera en stor del konsumtionskritik i sin politiska diskurs. Under två efterföljande dagar i Budapest fick jag också träffa civilsamhällesrepresentanter som verkade mena att det finns många bra initiativ för transparens på lokal nivå (kommun) i Ungern, där man bland annat försökt tillgängliggöra information om kommunalt anordnade evenemang och skolrelaterade aktiviteter. Ungern befinner sig över huvud taget i en svår situation, och det är svårt att se någon förändring inom den närmsta framtiden.