I år har jag besökt inte mindre än två upplagor av Debian Day, en dag för att älska och fundera över vad Linux-distributionen Debian betyder just för dig, träffa andra människor som grubblar på samma sak, eller de utvecklare som hoppas att Debian bara har positiva konnotationer för dig och alla andra. Jag är och har aldrig varit någon hängiven Debian-användare. Jag är heller inte utvecklare. Mina konversationer med Debian-nätverket centrerade sig istället kring olika databaser (firebirddb någon?), bildhanteringsprogram (Blender) och lättanvända metoder att sätta upp en Ubuntu-baserad VPS (ProxMox).

CC-BY-SA Dima Ursulean: En Debian-låda åt en Arch-MEP. :-))

Mellan fredagen 10 augusti och söndagen 12 augusti besökte jag Republiken Moldavien, ett av Europas fattigaste länder. 70% av befolkningen är bönder, men de har gratis tillgängligt, högkvalitativt trådlöst nätverket i största offentliga parken i huvudstaden, Chișinău. Det största telekomföretaget, Moldtelecom, är förmodligen fortfarande majoritetsägt av staten. TeliaSonera är majoritetsägare i den lokala mobiloperatören Moldcell (vilket förklarar bolagets svenska Wikipediasida?), medan resten ägs av ett turkiskt bolag, Turkcell. Kommissionens utredning av Moldovas telekommunikationsmarknad från 2004 borde kunna tolkas som att TeliaSonera sålt ut delar av sin verksamhet i mobiltelefoni i Moldavien sedan dess. Orange/France Telecom är också verksamma på den moldaviska marknaden, däremot inte Vodafone. Ovan refererade rapport från 2004 ger inga anledningar att misstänka att det skulle vara särskilt missgynnsamt att vara varken konsument eller MVNO på den moldaviska marknaden, och att ANTRI är en jämförelsevis välfungerande telekommyndighet (jag använder PTS och PTS-liknande myndigheter i andra EU-länder som referensram).

En alternativ nätverksoperatör som jag inte under detta besök kom i kontakt med, men som jag tidgare träffat, är AltNet. De är en lokal nätverksoperatör som är verksamma i staden Ialoveni, belägen utanför Chișinău. De är på många sätt typiska för företagskulturen i många östeuropeiska länder, inkluderat de baltiska länderna (Estland, Lettland och Litauen), där infrastrukturen och tjänstetillhandahållandet fokuserats kring många, små operatörer istället för ett fåtal stora (vilket är typstrukturen i alla västeuropeiska länder - jämför t ex Spanien där 95% av all FTTH ägs av fd statsmonopolet Telefónica).

I Chișinău tog jag mig tid att besöka svenska ambassaden. Den var ganska liten, men trevlig. Sverige har många välgörenhetsprojekt i Moldavien, och ger bland annat stöd till grupper som jobbar med yttrandefrihet - till exempel Amnesty Moldova. Numera stödjer vi också något som heter marknadsutveckling, ett EU-koordinerat projekt (får man förmoda) vars allmänna fortskridande också sponsras via medlemstaternas och ministerrådets gemensamma verksamhet inom Twinning.

Twinning-projektet har också givit pengar åt AGEPI, det moldaviska immaterialrättsverket, att starta sidan StopPirateria.MD. Denna sida beklagar alla oländiga saker som kommer hända med människor och marknad om det inte blir ett slut på den socialt accepterade piratkopieringen som pågår i Moldavien. En av grupperna som besökte Debian Day, Ceata, har via en av sina medlemmar initierat motprojektet Pirateria.MD. Pirateria.MD går inte lika långt i sin konceptuella kritik av antipirateri som till exempel svenska Piratbyrån gjorde 2003, utan är istället fokuserat på fri mjukvara och hur kulturallmänningar är både viktiga och nyttiga för samhället att bevara. I Europaparlamentet jobbar vi på med EU:s avtal om geografiska indikationer med Moldavien.

CC-SA Dima Ursulean: moldaver och jag på Debian Day.

Det som gjorde störst intryck på mig under de två dagarna var en ung ryss som erkände att han tyckte det var viktigt att dela med sig av de opopulära torrentarna. Torrentfiler som skulle falla bort från nätverket om de inte seedades av någon var viktiga att hålla vid liv, för utan alla beståndsdelar är nätverket inte inkomplett. Han tyckte heller inte att det var så nyttigt att jaga hög ratio för rations skull. Den oskyldiga uppriktigheten tog ett par dagar att bearbeta för mig - jag befinner mig i en miljö där människor ofta ställer Google mot Warner, och nöjer sig med det, men denna individ såg sig själv som en lika naturlig del av nätverket som någon annan.

Jag vill leva i en värld där jag får seeda de opopulära torrentfilerna. Och i min värld är jag en del av nätverket precis som alla andra.