Den 30 november öppnade kommissionen en IPRED-undersökning. För att göra det lite enklare för svenska medborgare att svara har vi på mitt kontor utarbetat en preliminär svarsguide. Den gör det lite enklare att förstå varför och när man kan ge vilka svar. Dock är den allmänt hållen, eftersom kommissionen i stort sett alltid avfärdar svar som är exakt likadana.

Du hittar undersökningen här: http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2012/intellectual-property-rights_en.htm

För att delta i undersökningen måste du begära att få en konsultationslänk skickad till dig. Detta görs genom att du uppger en e-postadress till kommissionen. De skickar sedan manuellt en länk till dig, så du kan bara få tag på länkar under kontorstid. Vi kommer att begära ut många länkar nästa vecka så att det blir lättare att få tag på länkar över jul- och nyårsledigheten.

För allmän information om konsultationer, se längst ned i inlägget.

Svarsguide:

Del 1: Vem är du?

Kommissionen ställer några frågor om vem du är. Här kan du svara att du är vanlig medborgare, eller att du är medborgare med immaterialrätter. De svar som återges nedan är för medborgare som vill svara som om de har immaterialrätter. Man får då fler möjligheter att svara på olika frågor, och på vissa frågor mer ingående än vad som annars är fallet. Eftersom upphovsrätter genereras varje gång du skriver text eller nynnar en hittills okänd melodi är det ytterst osannolikt att du inte har en upphovsrätt. Om du någon gång har nynnat på en känd melodi, eller blivit filmad (frivilligt eller ofrivilligt) lär du också ha en så kallad relaterad rätt, någonting man får när man uppträder på något sätt. Som medborgare med immaterialrätt får du svara på fler frågor och mer ingående än som medborgare utan immaterialrätt. Vi rekommenderar överlag medborgare att svara som om att de har immaterialrätter.

Om du har registrerat patenträtter eller varumärkesrätter kommer du dessutom få ytterligare några svarsalternativ. Bland annat ingår då frågan om du någonsin utsatts för att andra företag använt sina immaterialrätter på ett konkurrensbegränsande sätt mot dig, utöver det som är meningen med en monopolrättighet!

Del 2: Frågeformuläret, sidan 1

Förslag på svar: Vem du är, och vart du anser dig vara verksam samt var du kommer ifrån. Förmodligen räcker det att uppge någon e-postadress, samt postnummer och ort. Däremot kan det vara svårt att undgå att uppge ditt namn, om du inte medvetet begränsar dig till förnamn. Du riskerar då att de inte tar dig på lika stort allvar.

Frågorna 1-4: Alla är fritextfrågor. Här kan man ta upp att direktivet inte är rättssäkert eftersom det inte respekterar privatlivets helgd. Man kan också ta upp att direktivet misslyckats med att skapa en homogen och harmoniserande effekt på den inre marknaden1. Dessutom bör man nämna att alla befintliga studier över upphovsrättsintrång på nätet visar att fildelare konsumerar mer kultur än de som inte fildelar[1]. Man kan också nämna att upphovsrätten i allt högre utsträckning blivit ett handelshinder, och att vi behöver mer undantag och begränsningar i upphovsrätten så att inte bibliotek[2], lärare, organisationer för synskadade[3] och andra samhällsnyttiga verksamheter[4] eller nya företag skadas av upphovsrätten[5].

Fråga 5: Svara "Crucial", så klart. För oss medborgare är det av yttersta vikt för dig att våra system fungerar på ett sätt som är socialt acceptabla.

[1] Korpusen av material som stödjer detta uttalandet är ganska stor just nu, men här en kompilation, en MegaUpload-studie, en samling från 2010
[2] Se Piratpartiets genomgång av biblioteksfrågan och kommissionens egna förslag om herrelösa verk.
[3] Se European Blind Unions arbete med undantag i upphovsrätten.
[4] Se denna utmärkta studie av IViR i Nederländerna eller den rättsociologiska forskning som bedrivs vid Lund University Internet Institute.
[5] Se kommissionens egen utredning om upphovsrättens blockerande roll på den inre marknaden. Eller kommissionens som sågar databasrättigheternas roll för utvecklingen av den inre marknaden.

Del 2: Frågeformuläret, sidan 2

Rubrik Efficiency and effectiveness of civil proceedings in cases concerning infringements of intellectual property rights:
(svenska: Effektiviteten och konsekvenserna av civilrättsliga processer i fall som berör kränkningar av intellektuella egendomsrätter)

OBS: Om du har utsatts för hot eller trakasserier av skivindustrin eller filmindustrin är det här jätteviktigt för dig att svara på!

Fråga 1: Om du har tagit emot ett hotbrev från skiv- eller filmindustrin, svara ja. Annars nej.
Fråga 2: Nej i båda fall ovan.
Fråga 3: Om du blivit stämd av skiv- eller filmindustrin, ja. Om du inte blivit stämd, nej.
Fråga 4: Nej. (fildelare ska ha samma rätt till rättvisa som andra, utan att skyfflas igenom rättssystemet extra snabbt)
Fråga 5: Nej. (se ovan)
Fråga 6: Nej.
Fråga 7: Nej.
Fråga 8: Nej. (vi vill ha samma möjlighet till rättvisa i immaterialrätten som i andra juridiska områden)
Fråga 9: Nej.
Fråga 10: Nej.
Fråga 11: Nej.

Fråga 12: Öppen fråga (fritext upp till 1000 tecken). Här man kan ta upp behovet av att ha ordentlig bevisprövning och att säkerställa alla européers rätt till privatliv. Rättvisan måste ha sin gång. Man kan också ta upp riskerna med specialiserade domstolar[1], statliga myndigheter som övertar domstolarnas roll (HADOPI i Frankrike[2]) eller överförande av rättsligt och juridiskt ansvar på privata aktörer (Irland[3] och USA[4]).

[1] Här finns det mycket kritik av t ex specialiserade patentdomstolar.
[2] HADOPI har kritiserats i flera omgångar, för svensk kritik se referenser här. För senaste turerna se här. I korthet går HADOPI ut på att stänga av fildelare från nätet utan föregående rättslig prövning - rättighetsinnehavare kan anklaga medborgare för intrång vid en central myndighet. När myndigheten fått tre klagomål om samma medborgare begär myndigheten, som heter HADOPI, att användaren ska stängas av från sin internetuppkoppling.
[3] Irlands största internetoperatör har ett avtal med de tre största skivbolagen om att stänga av användare från deras uppkoppling om de anklagas för fildelning tre gånger på rad. Det ingår ingen rättslig prövning. Fallet har prövats av irländska dataskyddsombudsmannen som dock förlorade, vilket gör att Irlands dåliga dataskyddslagar nu tillåter three-strikes-lagar utan rättslig prövning.
[4] Se föreslagen six-strikes-regime här.

Rubrik Right to information: (svenska: Rätten till information)

Fråga 1: Öppen fråga. Här kan man ta upp behovet av en upphovsrättsreform så att människor inte fortsätter vara intrångsmakare som bara beter sig så som det är mest socialt acceptabelt att bete sig[1]. Man kan också understryka vikten av att bevara meddelarhemligheten[2] och att inte göra så att plattformar på nätet eller internetoperatörer plötsligt blir juridiskt ansvariga för det som deras kunder gör (så att de till exempel måste börja filtrera, blockera eller övervaka privat kommunikation).

Fråga 2: Nej.
Fråga 3: Not applicable.
Fråga 4: Not applicable.
Fråga 5: Väljer man någon av svarsalternativet "Nej" får man en fritextruta. I denna kan man dela med sig av information om vikten av att i så stor utsträckning som möjligt bevara internet gränsfritt, eftersom det trots allt är det som är en av de egenskaper vi gillar mest med internet. Om man väljer "not applicable" får man ingen fritextruta.

[1] Korpusen av material som stödjer detta uttalandet är ganska stor just nu, men här en kompilation, en MegaUpload-studie, en samling från 2010
[2] Den engelska wikipediaartikeln har en mer omfattande behandling av brevhemligheten än svenska wikipedia. Där står att principen är konstitutionellt skyddad i många EU-länder, vilket har sin grund i att väldigt omfattande övervakning av privat kommunikation tidigare funnits ge oönskade konsekvenser för medborgarna som utsatts för sådan behandling.

Rubrik Mechanisms to inform about the alleged infringement and to impede access to goods and services allegedly infringing IPRs (svenska: Mekanismer för att informera om påstådda överträdelser och minska tillgången på varor och tjänster som hävdas begränsa immaterialrätter)

Fråga 1: Nej. Vi gillar inte automatiserad rättvisa (notice-and-take-down)
Fråga 2: Nej. (se ovan)

Fråga 3: Öppen fråga. Här kan man lägga in observationer om att notice-and-take-down visat sig vara rättsosäkert i t ex Nederländerna[1], och inneburit problem med dålig översikt också i andra medlemsländer[2]. Man kan också påtala vikten av att skydda medborgarnas rätt till privatliv och grundläggande rättigheter, vilket borde medföra att data inte ska överföras mellan olika parter på detta sätt[3].
Fråga 4: Nej. (se ovan, fråga 1 och 2)

Fråga 5: Öppen fråga: Här kan man påtala de fundamentala fel som finns i modeller som bygger på att skrämma användare till lydnad, samt problem med privatliv och integritet som uppstår när man inför sådana här modeller[4]. Vi behöver bygga ett samhälle som medborgarna vill ha.

Fråga 6: Nej. (kommersiell skala är inget juridiskt definierat begrepp, och kan även innefatta att någon industri tycker att en individs oförmåga att genomföra ett köp innebär att denna individ blivit kommersiell aktör)
Fråga 7: Nej. (vi gillar inte three-strikes-regler som på Irland eller i Frankrike)

[1] Studie utförd av organisationen Bits of Freedom: www.bof.nl/docs/researchpaperSANE.pdf
[2] Se denna studie utförd av organisationen EDRi: http://www.edri.org/edrigram/number9.2/self-regulation-study-edri
[3] Jämför fallet med Irland i fotnot 3 till ovanstående sektion.
[4] Jämför kommissionens mycket grundliga skyddsmekanismer för privata företag i den föreslagna bevisregimen för kollektiv klagan i konkurrensmål (paragraf 84-109). Jämför också gärna det motsvarande resonemanget på sidan 15, mittersta paragrafen, samt sidan 20, paragraf 9, i kommissionens ursprungliga IPRED-förslag från 2003.

Rubrik Corrective measures (svenska: Korrektiva åtgärder)

Fråga 1: Nej. (detta bör överlåtas till medlemsstaterna)
Fråga 2: Nej. (detta bör överlåtas till medlemsstaterna)
Fråga 3: Nej. (detta bör överlåtas till medlemsstaterna)
Fråga 4: Öppen fråga. Frågan innebär att de vill veta hur du tycker att varor som beslagtagits ska förstöras. Om det rör en fysisk produkt, som till exempel ett armbandsur, får man dock förutsätta att eventuell förstörning av detta går att ordna på medlemsstatsnivå. Om det gäller någonting på nätet, som en mp3-fil eller flash-film, lär frågan vara irrelevant.
Fråga 5: Nej. (detta bör överlåtas till medlemsstaterna)

Kommentar: Det här gäller alltså subsidiaritetsprincipen, eller att var fråga ska beslutas på rätt nivå. Det finns ingen anledning att tro att EU är bättre på att ta beslut om någon av de sakerna som nämns i dessa sektioner än medlemsstaterna själva.

Rubrik Damages (svenska: Skadestånd)

Fråga 1: Öppen fråga. Här kan man återigen svara att hela systemet med skadestånd är väldigt förlegat och inte tar i beaktande att piratkopering av framför allt upphovsrättsskyddat material faktiskt visat sig vara bra för kulturkonsumtion och allmän bredd i kulturproduktionen. (Den här frågan kan dessutom inte tillämpas på andra typer av licenser eftersom andra typer av licenser än de som gäller köp av slutprodukter naturligtvis förhandlas fram mellan två parter snarare än unilateralt etableras av den ena parten, jfr patentlicenser).
Fråga 2: Nej.
Fråga 3: Nej.

En konsultation, eller frågeenkät, är någonting kommissionen gör när de vill ta reda på hur olika aktörer i samhället tycker om en särskild samhällsfråga. Konsultationerna skapas via ett frågeformulärssystem som utvecklades av IBM på 1990-talet. Det gör att konsultationerna ibland kan tyckas otympliga att hantera för privatpersoner som växt upp med surveymonkey och andra hjälpmedel för enkätundersökningar som är smidigare.

Kommissionen gillar vanligtvis att kunna producera statistik baserat på de svar de får till konsultationen. Därför är det viktigt att svara ja eller nej på frågor med ett begränsat antal svarsaltarnativ. Om man inte håller med om frågeställningen alls bör man svara på ett sådant sätt att man uttrycker avståndstagande från syftet med frågeställningen.

Ibland har man också möjlighet att lämna egna svar, i fritext. Oftast finns då en teckengräns. Det är dessa svar som avfärdas om de är identiska.

Kommissionen tillgängliggör olyckligtvis bara sina enkätundersökningar på engelska. Därför kan det vara svårt för icke-engelskspråkiga att ta del av undersökningarna under jämlika omständigheter. Bland andra Europaparlamentet har kritiserat kommissionen för detta, eftersom ett uttryckligt mål med många enkäter är att också ge unionens medborgare ett enkelt sätt att bidra till den politiska utvecklingen.

Kommissionen är förpliktigad att ta alla svar som kommer in i beaktande. Vanligtvis måste kommissionen också offentliggöra de svar som kommer in, men privata data från medborgare hanteras i enlighet med unionens regelverk för skydd av privata data. Både som privatperson och som intressegrupp kan man be om att få hålla sitt svar helt eller delvis konfidentiellt. Däremot bör man som medborgare via sin folkvalda representant eller på egen hand eller via en intresseorganisation se till att ens inlämnade ståndpunkt faktiskt tas i beaktande när kommissionen presenterar sin rapport.