Sökformulär

Fyra dagar kvar att ryta om företagshemligheter i EU

up0029

Nu är det bara fyra dagar kvar att göra sig hörd om företagshemligheter! EU-kommissionen har sedan några år tillbaka ett projekt för att få upp så kallade företagshemligheter på agendan. En företagshemlighet är någon bit information från ett företag som företaget inte gjort öppet för omvärlden. Kommissionens aktiviteter handlar om huruvida staten bör gå in och aktivt hjälpa företaget hålla sina hemligheter hemliga på något sätt. Vi i #exile6e har gjort en svarsmall till denna konsultation, och nedan kommer en motivering till varför DU bör svara innan dödslinjen 8 mars!!

Piratpartiets principprogram uttrycker på många håll att företagshemligheter som rättslig institution är oönskvärda. Även om  det är möjligt, och rimligt, att acceptera att företag håller vissa processer och kunskaper för sig själva, är det knappast värdefullt för staten eller någon offentlig instans att gå in och aktivt bevara hemligheterna åt företaget. Om staten ska gå in och göra tjänster åt ett företag, måste det finnas en nivå av ömsesidighet - företagshemlighetsskydd är per definition ensidigt från staten till företaget: utan att få någonting tillbaka går samhället in med gemensamma resurser, utredningsinfrastruktur och polisiära funktioner för att säkerställa företagets trivsel.

Vidare skapar företagshemligheter osäkerheter för anställda - en allt för hårt uppstyrd företagshemlighetslag gör det omöjligt för anställda att veta om det de lärt sig på jobbet är en helt naturlig livserfarenhet som man som individ ju gör när man befinner sig i olika sammanhang, eller om man plötsligt blivit straffrättsligt eller civilrättsligt ansvarig för att ha missbrukat det man själv trodde var sin egen erfarenhet. Se mer om detta i svenska fackförbundens invändningar mot statens företagshemlighetsutredning från 2009 (i annexen).

Sverige är ett av få länder i EU som har en särskild lag för företagshemligheter. I de flesta länder regleras företagshemligheter under konkurrensrätten, inom ett område som heter "illojal konkurrens". På detta sätt blir företagshemligheterna mer kontraktsrättsliga vilket har både för- och nackdelar: å ena sidan kan fackförbund minska skadan av att ett företag angriper illojal konkurrens gentemot en anställd, å andra sidan har varje enskild anställd och i många fall också facken dåliga möjligheter att hindra missbruk över huvud taget. Se kommissionens material om europeiska företagshemligheter i perspektiv.

Så kallade "konkurrensklausuler" är skapade för att hindra tidigare anställda från att bära med sig erfarenheter till nya företag, reducerar dessutom effektivt rörligheten på arbetsmarknaden. Företagshemlighetslagstiftning legitimerar den här formen av begränsad arbetskraftsrörlighet, och gör det svårare för framför allt små företag att få tag på erfaren arbetskraft från mer etablerade företag.

Att Sverige tidigare gjort en felavvägning i sin lagstiftning är ingen anledning för EU-kommissionen att följa efter. Det rimliga är att företag själv säkerställer sig om att hemlig information fortsätter vara hemlig. Det är inte samhällets uppgift att allokera resurser till företag som inte kan ta hand om sina egna affärsprocesser.

Läs en oenig röst här: Stockholms handelskammare. Och svara på kommissionens konsultationsguide enligt länkade mallen ovan. Finns också på tyska och engelska och är omnämnd bland annat på Pirate Times. Stort tack också till Markus Drenger och de tyska pirater som hjälp oss med mallen!

Kommentarer

Lägg till ny kommentar