Sökformulär

The 2013 European Cloud Computing Conference

Förra veckan var jag på en konferens. En stor sådan. Runt hörnet från Parlamentet på Renaissance Hotel samlades uppåt hundra deltagare för en dag om europeisk politik, föranlett av Kommissionens molnstrategi. Molnet™. Ett av vår tids mest abstrakta begrepp, som knappt rört sig utanför sci-fiaktiga diskussioner av mer filosofisk än teknisk natur, innan det nu ska börja bearbetas ner till begriplig lagtext. Kommissionens strategi är sig ganska otydlig. Den drar i många olika riktningar och det är svårt att se vart den är på väg egentligen. Denna konferens ämnade bland annat att reda ut detta.

Den inledande keynote-sessionen behandlade Maximising the economic and environmental benefits of Cloud Computing in Europe. Den bleke chefen för DG CONNECT, Zoran Stančič höll ett föredrag om hans direktorats syn på molnet. Tyvärr helt förglömligt. Efter honom följde den japanska ambassadören som pratade om vikten av att harmonisera lagstiftning internationellt. Utlovad talare var även Pilar del Castillo, en MEP som pga av något ospecifierat skäl inte kunde dyka upp utan talade för konferensen medelst förinspelad video projicerad bredvid panelen. Den enda som lämnade något egentligt avtryck, utöver den utmärkte moderatorn Andrea Renda, var den siste talaren som representerade industrin, Dale Strange från Dell. Han var saklig, ganska rolig och lyfte morgontröttman hur publiken. Han var speciellt förtjust i de miljöbesparingar molnet skulle innebära för samhället. Istället för hela städer av kontor, serverhallar och fysiska kopior på allt - kunde man lyfta över detta till det oändligt resurssnåla och oändligt stora Molnet. Enligt honom hade Dell, trots kontinuerlig tillväxt, samtidigt minskat sitt koldioxidutsläpp radikalt sedan mitten av 00-talet. Han var, åtmistone officiellt, även mån om bibehålld nätneutralitet och det fina med internet - dess decentralisering.

"The Cloud should be transparent, open and not more beneficial to one nation state or industry."

What should be the legal framework to help create a market for Cloud services?

Cloud Computing rules in Europe for a Global Cloud Computing Market

Copyrights in the Cloud: managing the licensing of digital content and law enforcement of online piracy

European Cloud Partnership: for a cloud active public sector

Jag tänker inte redovisa för varenda deltagare i de fem panelerna men nämner ett par som gjorde intryck på mig, som Dervish Tayyip (var har jag hört det namnet förut?) Han arbetar med molnet hos Microsoft. Angående problematiken kring säkerheten för personlig data som rör sig över gränserna frågade han publiken:

"Isn't it more important to make sure that whoever gets the data, wherever they are, are totally obliged to keep it safe?"

En hedervärd inställning. Tyvärr är det inte så enkelt. Amerikansk lobby jobbar hårt för att vattna ur den ursprungligen vettiga dataskyddsförordningen, just för att inte kunna hållas totally obliged to keep it safe. Åtminstone är det jäkligt oklart vad safe innebär. Eller vem som är ansvarig.

Hur som helst. Starkt intryck nummer två gjorde den kunniga och ganska karismatiska Joan Antokol som är någon slags dataskyddsexpert och delägare i en juridisk firma som rådgiver amerikanska företag i hur de exempelvis ska hantera sina kunders personliga data och pratade om den oerhörda mängd data vi faktiskt ska reglera i Molnet. Google, som i stor utsträckning har sitt imperium av information i Molnet, hanterar tydligen cirka 30 petabyte data dagligen. Det är din externa hårddisk gånger 30 miljoner.  Just sayin'.

Den amerikanska ambassadören i EU, William E. Kennard som jag tidigare hört på Liberty Global breakfast on ‘Digital Identity, 
pratade som vanligt i eufemismer för "gör som vi säger or else".

En holländare vid namn Ton van Rhijn (med fler titlar än de andra panelisterna tillsammans) i en diskussion om den maktfaktor en cloud service provider kan bli när den sitter på miljarder megabyte personlig data:

We've all heard about banks being too big to fail, but what about providers too big to fail?

Ja, vad händer egentligen när en csp förklaras för stor, med för mycket känslig data om för många personer och företag för att få gå under enligt marknadsprinciper?

En Maria Martin-Prat från Copyright-enheten på DG MARKT hävdar att:

Generally, a copy put in the cloud will not fall under the exception of a private copy.

Vilket är helt befängt. Men upphovsrättsivrare är som de är.

Men dagens och i allmänhet veckans höjdpunkt var integritetssuperstjärnan Viviane Reding. Hon skulle tala efter andra panelen och innan lunch, men då hennes schema är väldigt tight och saker drog ut på tiden bestämde konferensens arrangörer för att helt enkelt avbryta diskussionen och ge commissioner Reding utrymme för sitt keynote speech. Klädd i en fabulous limegrön kostym som lyste mot de annars svarta kavajryggarna i salen skred hon upp på podiet och höll ett brandtal för rätten till privatliv och vikten av ett starkt dataskydd, såväl som i Molnet som på jorden.

REDING <3 Från mina anteckningar.

Hon beskrev först varför vi behöver lagstiftning. Vi lägger mer och mer av våra liv, våra digitala identiteter i Molnet och lagstiftning måste finnas för att se till att våra rättigheter garanteras och vår data skyddas. Vi måste se till att företag och myndigheter inte bara kör på utan vårt medgivande eller insyn och gör vad de vill med vår data.

Staying silent is not the same as saying yes. This is not a revolution.

Därefter beskrev hon hur "data protection is a fundamental human right!" och inte får kränkas av någon instans. Hon förklarade att det i förhandlingarna generellt finns två sidor:

"Those who want a high level of data protection appreciate the need to move fast. Those who don't, want to slow the file down. Whoever you are speaking to, ask this, and you will know with which you speak."

Det som förvånade mig mest var dock hennes förtroende för Europaparlamentet. På kontoret här och inte minst i andra grupper där dataskydd är omtalat, är de flesta bekymrade över Parlamentets sönderändrade version av dataskyddsförordningen. Det ser ärligt talat mörkt ut. Men kommissionär Reding sa helt enkelt bara:

"The Parliament will never agree to lowering the level of data protection than that of 1995. Never."

Jag hoppas hon har rätt.

Kommentarer

Lägg till ny kommentar