[D]et är inte olagligt material eller de som tillhandahåller sådant vi vill skydda, utan spridningen av lagligt material. Allt som i yttrandefrihetens namn går att uttrycka på torget ska även gå att sprida via nätet, utan hot om filtrering, blockering eller stängning. /.../ Ett rättssäkert, transparent och förutsägbart myndighetsutövande för material såväl på som utanför nätet ligger i allas intresse. /.../ Frågan är komplex och rymmer många perspektiv. Det är också därför vi kräver att frågan bereds på ett sådant sätt att våra folkvalda i Europaparlamentet kan delta i såväl debatt som beslut om vilken lösning vi till slut landar i.

Jag och ett flertal andra viktiga personer för internet i Sverige har haft en dialog med Cecilia Malmström på DN:s debattsida om "notice-and-action", det vill säga när en internettjänstleverantör eller nätplattform/webbhotell har förpliktelse att ta bort olagligt material. Idag publicerades vår slutreplik.

Det som bekymrar mig är att Cecilia Malmström inte vill använda sitt politiska kapital som kommissionär för att stödja parlamentets roll i EU:s problemlösningsprocess. Problemet med godtycklig rättsutövning på nätet i fråga om nedtagningar är väl utrett av kommissionen. Man har i nästan tre års tid lagt stor energi på att ta reda på att både tjänsteleverantörer och privatpersoner upplever att det här är ett problem för deras näringsfrihet och deras yttrandefrihet. Det är uppenbart att parlamentet bör ges en roll i att lösa detta. 

Vi arbetar just nu i parlamentet för att få fler ledamöter att vilja ha en roll i lösningen av detta oerhört stora och viktiga, samt välutredda, problem. Vi har, precis som i juli, stöd från alla stora politiska grupper. Det oroande rykte som nått mig är dock att kommissionen, där Cecilia Malmström ju ingår, istället tänker bedriva PR-kampanj i parlamentet för att övertala mig och mina kollegor om att det är bäst för oss att inte få delta i den här processen, och inte få bli hörda. Sex månader innan val ska alltså kommissionen ta ifrån oss en enkel, väl förstådd och noggrannt utredd uppgift att förbättra rättssäkerheten och respekten för mänskliga rättigheter i Unionen för våra väljare och alla unionens näringsidkare. Det känns inte alls bra, och är inte värdigt varken kommissionen eller parlamentet att gå med på.

Själv har jag hamnat i ett demokratiskt dilemma. För mig är det nämligen väldigt svårt att samtidigt försvara tanken på att europeisk demokrati kan och bör fungera, när kommissionen vägrar agera på välutredda problem, men kastar ur sig saker som digitala-marknads-förordningen utan att utreda förändringarna alls. Mer om denna förordning senare.