När kommissionen bjuder in alla EU:s medborgare att tycka till om upphovsrätt kan det vara värt att påminna sig om när upphovsrätten inte alls tjänar våra intressen. Vi har gjort en preliminär svarsmall för samrådet här. Den får gärna spridas, remixas och görasl sl om :-) Vill man läsa frågorna i originaldokumentet finns de här, och oerhört pedagogiskt framställt av Open Knowledge Foundation Deutschland här. Nu kommer framtiden!

Upphovsrätten har allt som oftast använts för att blockera innovation och nya sociala och ekonomiska modeller. Listan på fall när upphovsrätten helt hamnat i konflikt nyskapande är så lång att det är svårt att begränsa det till ett fåtal frågor. Kanske bör man bara till fråga 80 (samrådets öppna fråga) bifoga en lång lista av fall när upphovsrättsindustrin tydligt gått emot nya affärsmodeller och plattformar på nätet.

Här är en ganska kort lista över innovationshindrande åtgärder som stört mig genom åren:

Napster och LimeWire : Populära plattform för kulturdelning som efter stämningshot och förbudsföreläggande fick lägga ned legitima verksamheter och nu bara finns som piratplattformar.

OiNK, Demonoid, MiniNova och The Pirate Bay: Superpopulära torrenttrackers som glatt många med sitt oerhört stora utbud och gemenskap. De har blivit nedtagna av stora stämningar, spontana regeringshot och häxjakt. De är inte heller ensamma i sjön. Det är väldigt konstigt efter samtliga plattformar egentligen varit väldigt bra på att skapa en europeisk modell för sociala nätverk på nätet: OiNK var brittiskt, TPB är svenskt, Demonoid var i Ukraina, MiniNova nederländska. Det finns fortfarande levande torrentkultur i både Ryssland, Rumänien och Moldavien, men särskilt Ryssland har valt att gå mycket hårt åt torrentnätverk senaste året - utan något egentligt bra anledning. Torrentplattformar bygger på lika delar samarbete och gemenskap om att uppnå gemensamma mål - vanligtvis delning av film, musik, datorprogram eller böcker. Det passar Europa väldigt bra, för vi saknar plattformar för ömsesidig förståelse och kulturell gemenskap. Vi är bäst i världen på att utveckla sådana här plattformar och få dem stora, populära och använda. Det är ironiskt att vi kriminaliserar de som gör det vi i Europa är bra på: samarbete och byta kultur, och istället fokuserar på centraliserade modeller. Relevanta frågor: fråga 58, fråga 80.

Undertexter.se , Bierdopje.com, Norsub.com, och Qsubs: Det tog lång tid för upphovsrättsindustrin att fatta att undertexter var populära för att de gör kultur mer tillgängligt för många fler. Därför har man nu börjat gå emot både sidor som tillhandahåller undertexter och sidor som tillhandahåller låttexter. Om man hade haft ett genuint intresse av att bära kostnaden för att framställa de här undertexterna och låttexterna själva hade man kunnat börja göra det för länge sedan. De här stämningarna och nedtagningarna syftar inte till någonting annat än att få bort människor som var kreativare, duktigare och bättre på att göra nya tjänster som människor faktiskt vill ha. Relevanta frågor: fråga 80.

UsedSoft, ReDigi, VZVB: Andrahandsförsäljning av datorspel, musik, böcker och filmer som införskaffats i digitalt format är hårt motarbetat av upphovsrättsindustrin som menar att deras snarstående undergång kommer påskyndas av denna fatala aktivitet som hotar allt skapande. Man förhindrar andrahandsförsäljning på flertalet plattformar (Valve/Steam, PlayStation, Nook, Kindle, osv) genom olika typer av kopieringsskydd. Av uppenbara skäl är det inte bra att centralisera distributionen av kultur, mjukvara och produkter på det här sättet - det har heller ingen föregångar utanför digitala sammanhang. Att förhindra andrahandsförsäljning handlar bara om att hålla tillbaka entreprenörer och innovation, skapar sämre förutsättningar för europeiska småföretagare och sämre, mer centraliserad tillgång till kultur. Relevant fråga: fråga 13.

Google News, Gaspedaal, Infopaq: När man gör nya databaser av gamla databaser, genom att till exempel meta-söka igenom ett antal stora sökmotorer åt sina kunder (som DoHop, Flygresor eller Gaspedaal gör) får man tydligen inte göra dett utan att betala avgifter och be om tillåtelse från den som först hade databasen. Detta skapar enormt svåra förutsättningar för precis alla aktörer som inte redan är etablerade på marknaden. I Tyskland har frågan ställts på sin spets när man skapade en helt ny lag bara för att skyffla pengar mellan Google och tidningsförläggare. När man avgiftsbelägger och förhindrar även mycket små kopierade stycken från nyhetsartiklar, böcker, akademiska artiklar, musikstycken eller vad det nu kan vara gör man det oerhört svårt för alla nya konkurrenter att etablera sig på marknaden. Det är nämligen bara stora, etablerade aktörer som har råd att betala och förhandla fram licenser för sån här användning. Resultatet blir återigen centralisering, koncentration och kontroll av både användare och innovation. Mycket misslyckat! Relevant fråga: fråga 80.

Här är en annan lista på affärsmodeller som upphovsrätten givit upphov till som jag tror är direkt kontraproduktiva för samhället:

ACS:Law och MediaCAT: Brittiska juristfirmor som skickar stämningsbrev till människor med anklagelse om upphovsrättsintrång. Efter flera års utpressningsverksamhet fick ACS:Law näringsförbud av en brittisk domstol, men det var många personer och hushåll som drabbades av stress, ångest och bluffakturor innan rättssystemet åtgärdade problemet. Det är jättetydligt att vi inte alls prioriterar rättssäkerhet för individer på samma nivå som för rättighetinnehavare. Upphovsrättstroll har också uppmärksammats i Tyskland, av amerikanska militären(!), och EFF. Det här borde rimligtvis räknas som utpressning, inget annat.

Anti-pirattrojaner och anti-pirat-ddos: Det är inte alls bra att rättighetsinnehavare omgärdas av ett regelverk som gör det både tillåtet och möjligt för dem att investera i tekniska produkter som normala människor straffas hårt för att använda, även i icke-kommersiellt syfte. När man använder trojaner, virus och ddos-attacker för att hindra kopiering av kultur på nätet, och dessutom köper in sådana tjänster från underleverantörer, och hävdar att man gör detta för att skydda ett berättigat ekonomiskt intresse borde det klassas som organiserad brottslighet, inget annat.

Minitel : Minitel är ett gammalt franskt nätverk som utvecklades av France Telecom på 1980-talet. Det var helt centraliserat och Televerket hade full kontroll över vad användare fick och inte fick göra på nätet, samt vad som gick och inte gick att göra på nätet. Minitel började stängas ned 1997 efter att internet - en fri och öppen plattform - visade sig vara mycket bättre för innovation, entreprenörskap och användarnas välbefinnande. Den svenska inkarnationen, som stängdes redan i slutet av 1980-talet, hette Teleguide. Det som händer på internet nu är att många internetoperatörer och andra återskapar Minitels i huvudsak begränsande funktioner. AT&T vill centralt kontrollera att användare inte piratkopierar. Storbritannien har satt upp ett stort filter för att skydda folket från det omoraliska, fria nästet som utgör ett ej centralt kontrollerat internet. Microsoft har utvecklat PhotoDNA - ett uppladdningsfilter som tillåter att man förhindrar uppladdningen av oönskat material på nätet. Det testas nu av europeiska polismyndigheter. Felet med allt det här är, att det som gör och har gjort internet bra, är just att det inte varit en centralt kontrollerad plattform. När man återskapar Minitel i efterhand tar man också bort allt det som gjorde internet till ett revolutionerande verktyg som var genuint nyttigt för människor. Upphovsrättslagen borde inte påskynda och uppmuntra den processen.