I Bryssel håller vi just nu på att lagstifta om nätneutralitet. Kampanjen savetheinternet.eu är startad av flera tunga aktörer som vill att internet ska fortsätta vara en plattform för fritt umgänge, mänskliga rättigheter och innovation. På andra sidan staketet står ett antal stora telekomoperatörer, som menar att framför allt mediaföretag och content delivery networks borde betala för bättre tillgång till konsumenter.

I Sverige diskuterades nätneutralitet kring förra EU-valet, alltså 2009, då EU-parlamentet jobbade med telekompaketet. Nätverket Telecomix med Marcin de Kaminski, Christoffer Kullenberg, Isobel Hadley-Kamptz och Lisa Magnusson i spetsen argumenterade att vi inte vill ha ett kabel-tv-internet.

Inför valet 2014 är situationen i Sverige istället sval. Genom webbapplikationer ska svenska konsumenter uppmuntras att välja rätt telekomoperatör enligt transparenta kriterier - ansvaret för att nätneutraliteten består förväntas alltså ligga på konsumenter, inte på den regering som ska upprätthålla våra rättigheter. Dessutom uppfattar jag det som att regeringen tycker att den tekniska utvecklingen (man får förmoda "content delivery networks") går så snabbt att vi helt enkelt inte vet om nätneutralitet är särskilt innovativt längre. Jag beskrev i höstas varför jag tycker att Sveriges politiska resonemang är dumheter.

Nätneutralitet är dock bara en liten del av det förslag vi diskuterar i Bryssel. Jag har hittills förhållit mig starkt kritisk till kommissionen - så när som på orsakat diplomatiska incidenter med Neelie Kroes ("EU:s digitala tsar" tillika kommissionär för digitala frågor) - och tycker hennes lagförslag är både förvirrande, dåligt och riktningslöst. Det känns också svårt att beskriva förslaget, eftersom det spretar åt så många håll på så oändligt dumma sätt. Neelie Kroes, som är Nederländernas kommissionär i EU med ansvar för telekomfrågor, riskerar lämna ett giftigt arv efter sig som allvarligt skadar EU:s konkurrenskraft i digitala frågor för många år framöver.

Det största problemet för nätneutraliteten är de specialiserade tjänster Kroes föreslår. Specialiserade tjänster är det ingen som vet vad de är, men de ska vara tillåtna och samma regler ska gälla både telekomoperatörer och andra tjänsteleverantörer. Specialiserade tjänster skulle kunna vara bandbredd allokerad av TeliaSonera till Spotify, t ex - alltså normalt det vi inte alls tycker är neutralt på nätet. Specialiserade tjänster skulle också kunna vara kabel-tv och kabel-internet på samma lina - som ComHem gör. Specialiserade tjänster skulle också kunna vara en särbehandling av trafik från Cosmics databaser hos Uppsala landsting till Take Care i Stockholms landsting när man skickar journaler mellan Uppsala och Stockholm. Och så skulle specialiserade tjänster kunna vara att Google låter vissa företag betala för att hamna högre upp i sökresultaten.

Behovet av specialiserade tjänster är inte helt fastlagt, men osäkerheten kring vad de specialiserade tjänsterna är och gör, och vem som får och kan konsumera de specialiserade tjänsterna och från vem annars gör att ingen riktigt förstår hur de ska hanteras. Ska vi begränsa dem? Hur begränsar vi dem? Vem behöver vi i sådana fall begränsa och vad betyder det?

Det är i alla fall tydligt att parlamentet stödjer nätneutralitet. Ingen har någonting emot att internet är en öppen och fri plattform där alla kan nå alla på ett socialt eller ekonomiskt gynnsamt sätt, och i enlighet med mänskliga rättigheter samt den rättssäkerhet som därmed följer.

Problemet är att de specialiserade tjänsterna naturligtvis blir en andraklassens internet i alla fall. Trots att alla paragrafer om kundavtal och öppenhet är rätt skrivna, får vi ändå ingen nätneutralitet om de specialiserade tjänsterna tar över internet från slutanvändare och entreprenörer och lägger dem i Telias, Cosmics och Googles händer.

Definitionen av specialiserade tjänster är just nu föremål för stark granskning. Det bästa vore om de helt togs bort. Oklarheten kring vad de gör och mot vem är för stor, och det är inte uppenbart att kommissionen vet vad den har föreslagit. Telekomoperatörerna suckar lite försiktigt att det vore bra om de kunde ta mer betalt av företag med serverhallar. De flesta internetföretag säger att de visserligen inte vill motsätta sig innovation på specialiserade tjänster, men att de är väldigt oroade för att det här kommer att störa deras marknadsverksamhet. Den stora samlingen civilsamhälleliga organisationer som står bakom SaveTheInternet.EU menar, precis som många mediaföretag, att det bästa är om definitionen på tjänsterna görs så snäv att den inte kan störa det öppna internet.

Förhandlingarna i parlamentet är inte över än, och vi diskuterar hur vi ska kunna nå framåt med frågan. Tyvärr var nätneutraliteten inbakad i ett väldigt stort paket som omdefinierar konkurrensregleringen för telekommarknaden, roaming, spektrumallokering, hantering av stamnät och konsumentavtal samtidigt. Det har gjort det svårt att få en riktad diskussion.

På denna dåligt underhållna transparenssida kan man se de lobbyistdokument jag emottagit fram tills slutet av december. Man kan också läsa Jan Loužeks rapport från industriutskottets hearing om förordningen förra hösten. Man kan också läsa Christian Engströms rapport från omröstningarna för ett yttrande från utskottet för konsumentfrågor.

Under kompromissprocessen i industriutskottet kommer enskilda ledamöter och organisationer i Bryssel att försöka nå fram till ett förslag som garanterar nätneutralitet och neutraliserar de specialiserade tjänsterna, men lobbytrycket från Telefónica, Telia, Deutsche Telekom och Orange är väldigt starkt. Någon vidare offentlig publicering av parlamentets dokument kommer inte vara tillgänglig förrän efter vi röstar i utskottet i mars och mycket kommer att bero på hur konkurrensvänliga ledamöter i den konservativa gruppen kan förmå sig att ta strid för framtidens öppna nät.

Risken är att svenska moderater i och med regeringens konstiga analys att nätneutralitet av tekniska skäl blivit förlegad inte kommer orka försvara ekonomiska och sociala principer som är bättre på lång sikt.