Ett av de stora problemen på internet är att ingen gillar reklam. Men nästan hela internetekonomin drivs av reklamintäkter. Den mesta innovationen på stora företag som Google, Facebook, Twitter och Yahoo! rör sätt att enklare och bättre skicka reklambanners till internetanvändare. Man spårar, bygger databaser av olika människors och gruppers profiler för att påverka människor mer effektivt. Alla "gilla" på Facebook, alla retweets, alla hemsidor man besöker, dem man har kontakt med, hur länge man besöker varje text och nyhetsartikel, vilka ord man kollar upp och så vidare registreras noggrant. Vad man köper, för hur mycket pengar, hur det skiljer sig från tidigare köpbeteende, registreras lika noggrant och över väldigt lång tid.

Men ingen gillar egentligen reklam så det har också uppstått en marknad för verktyg som blockerar reklam. Adblock Plus är en av de mer kända verktygen för Mozilla Firefox. Tillverkaren Eyeo utmanades nyligen av ett antal tyska reklamföretag för sin "vitlista", alltså olika reklamutgivare som får synas trots Adblock Plus. Den "etiska listan" hamnar man på efter en tillräckligt stor summa pengar betalats till Eyeo - summan bestämms av auktionsverksamhet. Jag ser några olika eventuella problem: vitlistan framställs som att vara en lista över särskilt etiska reklamföretag som därför inte blockeras, men det är att tänja definitionerna av etik en hel del att säga att man blir mer etisk av att ge Eyeo pengar. Konsumenträttsligt kan man alltså ställa sig frågan om inte Eyeo vilseleder sina kunder (som visserligen får applikationen gratis) genom att marknadsföra sin produkt på ett sätt som inte är sant. Auktionsverksamheten går att ifrågasätta på konkurrensrättsliga grunder: kan man bli "etisk" i Eyeos definition genom en öppen och transparent process, eller hur försöker Eyeo säkerställa sig om att alla företag har rätten att bli "etiska" i bemärkelsen "ge Eyeo pengar"?

Eyeo är ett typiskt exempel på när olika vertikala avtal internetekonomin stör eller förhindrar vettig konkurrens, och där framför allt stora aktörer både up- och downstream har en fördel av att Eyeos företagsmodell är otransparent och ogenomtränglig. Horisontellt lär det inte vara några större konkurrensproblem: det är ganska lätt att hitta andra reklamblockerare om man vill.

Tidigare i veckan spreds det som en löpeld att Mozilla ska börja lägga reklam i flikarna på Firefox. Det är förstås en ekonomisk fråga, och Opera gick ungefär samma väg för flera år sedan. Man ska också ha i beaktande att Mozilla Corporation - det företag som utvecklar Mozilla och ägs av Mozilla Foundation - får sina pengar från stora donatorer som t ex Google, som då styr verksamheten. Jag har länge funderat på nyttan med FirefoxOS: är det ett verktyg världen behöver för smarta telefoner, eller är det ett verktyg Google behöver för att undvika konkurrensrättsliga prövningar av sin dominerande ställning i Latinamerika och Afrika. Enligt rykte har bland annat Brasiliens konkurrensmyndighet öppnat utredningar mot Google. [Det är därför EU-kommissionens hantering av Google-målet varit väldigt relevant., min anm]

Men i auktionsmodellen blir det ändå tvivelaktigt: utrymmet bland Mozillas tabbar måste auktioneras ut. Jag är inte medveten om studier på konkurrens i auktionsmodeller, men tittar man på spektrumhantering för telefoni, tv och trådlöst bredband i EU är det uppenbart att auktioner verkar premiera och stärka redan dominerande/existerande parter på en marknad. Rimligtvis kommer alltså det starka beroendet av auktioner i nätreklambranschen leda till ett stärkande av redan existerande och dominerande parter på marknaden för reklam - hej då nya företag, nya modeller och småföretag, ungefär.

Om någon har bättre tankar kring auktioner som bas för marknader generellt (för trådlösa uppkoppling finns redan utmärkta studier av finska gruppen Rewheel :-)) får de gärna höra av sig.