Det är ganska kul att skriva om mineraler. Tack för all feedback!

Kanske en av de mest närvarande, men ändå bortglömda, metallerna i vår informationsinfrastruktur är kopparn. Koppar är på intet sätt lika sällsynt som de material som används i touchscreens, platt-tv, hårddiskar och mikrochip utan ligger ganska lättillgängligt i jordytan om man vill bryta det. Koppar har väldigt goda ledaregenskaper, det vill säga, koppar transporterar lätt elektricitet utan att energiförlusten blir för stor.

Det gör att koppar har använts i telefonkablar, fiberkablar och, ja, också i teknisk utrustning som ska dra minimalt med el. En vanlig elektricitetskabel har också koppar i sig, samt nätverkskablar.

Telefonnätet referas till och med som kopparnätet. I Belgien ägs hela kopparnätet av Bäälgacom, och i Sverige ägs kopparnätet av TeliaSonera Skanova Access. Medan det blivit populärt att ifrågasätta till exempel avgasutsläpp från bilar och transport har vi en tämligen lättjefull inställning till koppar. Det är konstigt, för vår koppar kommer ofta från gruvor med erkänt undermåliga arbetsförhållanden i Latinamerika.

Ángeles González-Sinde har tappat lite, lite stöd i regeringen. Anledningen är att Filmakademins (föredetta) ordförande Alex de la Iglesia anförde att lagen egentligen inte passar någon.

Det finns nu en utmärkt analys (på spanska) av Sinde-lagens historia, de inblandade ministrarna och lagens relation till USA:s 301-lista (värd att läsa! även med Google Translate). Nej, González-Sinde kommer inte gå till historien som en Spaniens populäraste kulturministrar.

DISCLAIMER: Det kan vara så att jag har missförstått allt, för jag är till skillnad från alla andra som delgivit mig information om nedanstående inte på något sätt erfaren nätverksadministratör, eller ens oerfaren sådan.

Två saker har förföljt mig idag: min brist på snus och ett citat av en nätverksadministratör, alias pojkvän.

What right do you have to be able to ping their servers?

^det är den där biten som plågat mig egentligen. jag har lite svårt att på moraliska eller juridiska grunder hävda att ett privat företag har några obligationer gentemot mig alls, så vida jag inte är kund i vilket fall deras förpliktelser nästan garanterat inte innehåller ping.

Jag använder ping mot google.se för att kolla att min uppkoppling fungerar. Det är rätt praktiskt. Google är alltid uppe, så kan man pinga google har man garanterat uppkoppling. VISA och Mastercard är inte alltid uppe (tydligen) och är därför mycket sämre att pinga om det nu är uppkopplingens stabilitet man vill testa.

ICMP är det protokoll pinget går över. Jag har aldrig tänkt på det, eftersom ping bara finns där. Så ock pong. Går att göra en avsiktligt vilseledande manöver för att få internetoperatören eller slutmottagaren av paketet att tro att datan har sänts någon annanstans ifrån än den faktiskt har. Det kan man tydligen åtgärda med packet inspection som granskar paketets header (nota bene inte paketets innehåll: deep packet inspection).

Om datalagring har jag tidigare skrivit att det är exceptionellt dumt av regeringen att inte invänta kommissionens förmodat kritiska rapport som kommer att släppas i mars (efter att ha skjutits upp två gånger tidigare) av Cecilia Malmströms direktorat.

Det finns andra aspekter av datalagringsdirektivet man kan kritisera. Bahnhof säger att det kommer kosta extra för kunderna att bli datalagrade efter att, eller om, lagen träder i kraft. Bahnhof har tidigare kritiserat datalagringsdirektivet för att skapa extra kostnader för internetoperatörer. Så jag undrar vilken effekt det här har på nyuppstartade internetoperatörer (lägger märke till att ingen av operatörerna jag aldrig hört talas om inte har billigare specialerbjudanden)? Det kostar extra för mig att få en VPN-tunnel, hur är det för internetoperatörer?

Idag har Sverige med sina stadsnät en utmärkt grogrund för nya internetoperatörer och har därför också en av Europas mest konkurrensmässiga telekommarknader. Den enda telekommarknad som egentligen är hårt utsatt för oligopol är mobilbranschen där de flesta nät (så klart) ägs av stora företag och de flesta virtuella operatörer (så klart) också ägs av någon av de företag som äger näten. Sverige är det europeiska land som klarat avregleringen av telekommonopolet bäst. Den som tänker klaga på Telia nu, uppskattar inte tillräckligt PTS och Konkurrensverkets mycket ambitiösa försök att hålla Telias konkurrensbegränsande åtgärder i schack.

Jag fick lyckligtvis bra feedback på sista blogginlägget. Jag har alltså inte riktigt klart för mig hur alla mineralfrågor hänger ihop.

Mårten Fjällström sammanfattar frågorna kring sällsynta jordarter. Försöker mig på att följa råden, även fast jag förstås hakar upp mig på fyran. :P

Luleås tekniska högskola och Boliden (tydligen inte geografiskt område) LKAB tittar tydligen på vilka möjligheter som finns att utvinna sällsynta mineraler i gruvavfall. Likt Mårten tror jag att långsiktig planering är bättre. Man borde rikta in sig på att skapa självförsörjning av strategiska mineraler, framför allt i Europa. Riskerna är också att mineralerna i den vanliga avfallshanterna skapar oåterkalleliga läckor, att mineralerna omvandlas eller legeras till ett stadium av otillgänglighet.

Vindkraftverk har listats av Kina som anledning till begränsningen av exporter. Den kinesiska medvetenheten om tillgång till hållbar energi och miljövänlig teknologi är hög. De vill försörja en stor befolkning och siktar på långsiktig planering. Men befolkningen är mycket stor och växer. Jag får utgå ifrån att kemisterna från förra inlägget tagit den tillväxten i beaktan. >_<

Sällsynta jordämnen är ganska stort område som jag via olika källor kommit i kontakt med. Men jag finner det svårt att kartlägga och jag ska försöka hålla mig inom ramar som jag definitivt vet. Det här är ett typexempel på en bloggpost jag skulle uppskatta rättning på :-)

RSC har listat ett antal grundämnen som används i vanlig elektronik och gjort en karta över hur sällsynta eller överanvända dessa är. Artikeln är en god referens för hållbarhet i produktion och användning just nu, om man bortser från förhållanden under vilka jordämnena bryts (jämför konfliktjordämnen):

Det finns ett grundämne som heter dysprosium. Dysprosium har i vissa kombinationer med andra grundämnen väldigt goda antiferromagnetiska egenskaper, det vill säga, den kan användas för att vrida magnetfält i ett sådant sätt att resistensen metallen som används för elektrisk transport blir så låg som möjligt (jämför goda ledaregenskaper i koppar). Detta kallas "gigantisk magnetoresistens" och går att läsa om på Wikipedia och förmodligen också i alla möjliga specialiserade böcker om kondenserade material.

About five or six years ago, I read a book by Ted Chiang. An anthology of his collected works (eight shortstories, all of them brilliant). This particular blogpost is a reference to the short story Understand, which everyone should read because it is truly a masterpiece and deserves every bit of attention it can get.

I had a comment the other day about people not finding out enough about what Samir Allioui does. I do quite a lot with Samir, well, quite often. I don't really like writing so much about what I do with Samir (stop smirking). He is also boyfriend. But we do do a lot together, like, go around all over the place, sit around using laptops, have coffee and talk or reach conclusions (which, surprisingly often, are along the same lines). Demonstrating however, is not something we do together.

I've been abandoned three or four times last autumn for demonstrations and manifestations outdoors. Personally, I don't like them. It is cold, wet, your socks adapt accordingly and the wind whips your frozen hair against your cracked cheeks. For some reason Samir likes going to these events and always comes back having had a good time. I'm technically happy for him, but I'm admittedly equally puzzled.

Såhär under jullovet såg jag lite rapportering i El País om Chaos Communication Congress. Deras utsända korrespondent Patricia Sevilla skrev under tre dagar i princip bara positiva saker om social samvaro, hackandets etik och vad hackande innebär.

I en liknande artikelserie senaste veckan har El País tagit sig an rörelsen Anonymous. Artiklarna är inte negtiva. Men de lämnar lite upp till läsaren att bestämma om protesterna är kloka eller inte. En av artiklarna är intervju-baserad!

Jag har gnällt lite över att PSOE-vänliga El País inte rapporterat så mycket om Sindelagen innan, men det får jag väl äta upp nu. Förlåt!

Konservativa partiet Partido Popular håller fast vid linjen att emedan det är viktigt att hålla efter piratkopieringen på nätet är också skyddet för medborgares rättigheter viktigt. Àngeles-Sinde, den socialdemokratiska regeringens kulturminister, vill samtidigt framhålla att Spaniens lagar faktiskt inte har uppdaterats alls sedan internet började användas i stor skala världen över. Hon ser detta som ett misstag.

Inspired Anna Troberg: these are things that have concerned me tonight:

There is apparently a Sonera/Telefónica consortium meaning, because Telia and Sonera are now the same, that there is a consortium that Telia and Telefónica are both a part of.

China has their own synchronous code division multiple access standard to avoid intellectual property rights(!). Which patents are they avoiding? Because otherwise there is an intellectual property right on some standard which seems stupid and also something that standard setting organisations (ETSI, ISO, ITU) are currently worried about which insinuates it hasn't been a problem before.

The theoretical maximum speed for UMTS is 45Mit/s. Yet we are getting 7.2Mbit/s, or, in Belgium not very many bits at all. Why? I suspect Belgacom but I wouldn't say it out loud. Oh. I suddenly notice I would.

If a standard has not been approved (yet) but the user of such an attempted standard is still in the process of trying to make it a standard (OOXML), can the non-standard non-standard still be used in applications according to the Kroes ambitions of interoperability? Why? Does it have to be open during the application process, when it is not a standard? Kroes mentions neither openness of standards nor pre-standard standardness.

Why were the 3G and 4G auctions for spectrums ending up in such ridiculously high prices? It would appear to me that most of them were won by incumbents anyway (although, for 4G frequencies I am no longer sure because of this comment on my blog which showed me otherwise).